I denna uppsats har fem grundskoleelever i årskurs 3-6 intervjuats om deras uppfattningar av bildundervisningens relevans i relation till deras erfarenheter av visuell kultur. Gemensamt för eleverna var att de på olika vis använde sig av sociala forum och var vana mediala orienterare. Bildämnet har under tid förändrats och läroplanen ställer nu även krav på multimodal undervisning med digitala verktyg. Resultatet avslöjar dock att undervisningen inte motsvarat samhällets utveckling vilket lämnat eleverna att önska en mer digitaliserad undervisning. Insamlandet av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer där jag löpande fört anteckningar för hand och därefter bearbetat materialet genom ett digitalt skrivprogram. Empirin har analyserats utifrån det multimodala perspektivet, ett relativt nytt perspektiv vilket bygger på kommunikation genom olika teckensystem och medier.

Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet.

Den här studien undersöker utifrån ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv den didaktiska designen i läromedlet Bibeläventyret Gamla testamentet. Syftet med studien är att visa de teckensystem som används i designen för lärande i Bibeläventyret Gamla testamentet och den mening som deras semiotiska resurser erbjuder i lärandet. Dessutom tar studien upp det engagemang som eleverna visar, som ett tecken på transformation. Med transformation menas hur eleverna börjar bearbeta den erbjudna meningen och formar den till kunskap. Undersökningen är genomförd i en åk 4 på en svensk grundskola med hjälp av videoobservationer, lektionsanteckningar samt själva läromedlets utrustning. Resultatet blev att Bibeläventyret Gamlas testamentet fungerar multimodalt med många olika teckensystem och artefakter, där vissa är bärande och andra stöttande. Klassrummets spatiala möjligheter, instruktörens muntliga berättande med stöd av intonation, gester, blickar, kroppsspråk och förflyttningar, samt elevernas deltagande i meningsskapandet används om vartannat. Studien tyder på att den multimodala designen erbjuder stor mening och i det engagemang som eleverna visar finns en början till transformation och formation till ny kunskap. Tidigare forskning har kommit fram till att det finns signifikanta tecken på lärande i multimodala miljöer, ofta med inslag av digitala medier. Där bidrar studien till att visa att många fler teckensystem än vad som ofta används multimodalt kan kombineras och utöka möjligheten till lärande, särskilt i undervisningen av Bibeläventyret Gamla testamentet. / This study analyses, from a multimodal, design theoretical perspective, the design for learning in the educational material Bibeläventyret Gamla testamentet (The Bible Adventure – The Old Testament). The aim is to display the modes that are used in the design for learning in Bibeläventyret Gamla testamentet and the meaning that is offered in learning by semiotic resources of these modes. The study also presents the involvement that the students show, as a sign of transformation. Transformation refers to how the students start to process offered meaning and form it into knowledge. The study was conducted in 4th grade classes in a Swedish compulsory school and is based on video observations of two hours of teaching, field notes and the analysis of the teaching material. The study shows that teaching Bibeläventyret Gamla testamentet is multimodally conducted with many different modes and artefacts, where some bear more meaning and others are more supportive. The spatial opportunities of the classroom, the oral narrative of the instructor, including prosody in talk, body movements, gesture and gaze, as well as the students’ involvement in meaning making are used variously. The study shows that the multimodal design offers a significant meaning for learning and the involvement of the students shows how they make an initial transformation and formation of new knowledge. Previous research points to major signs of learning in multimodal environments, where digital media is often included. This study contributes to previous research in showing that many more modes can be used and combined multimodally at the same time compared to what is usually done and so extend the learning possibility particularly in teaching Bibeläventyret Gamla testamentet.

Denna studie handlar om hur alla barn kan få möjlighet att göras delaktiga i förskolans verksamhet via olika kommunikationsformer. I studien undersöks vilka arbetssätt och tecken som förskollärare använder i tydliggörandet av barns kommunikation. Syftet är att bidra med kunskap om pedagogiska arbetssätt som kan bli tydliggörande för barns kommunikation i förskolan. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor medverkade. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig utav arbetssättet tydliggörande pedagogik, med tecken som det verbala språket, TAKK, bilder och digitala verktyg i tydliggörandet av barns kommunikation.