Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

Studien kommer att behandla svenskämnet i skolan och syftet är att granska hur digitala verktyg påverkar läsförståelsen hos elever i svenskämnet i årskurs 4-6. Samhället har blivit mer digitaliserat vilket svenska skolan har tagit vara på och många använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att gynna elevers lärande. Vi har därför utgått från frågeställningarna “vilka möjligheter och utmaningar utgör digitala verktyg för ökad läsförståelse” samt “vilka utmaningar kan digitala verktyg medföra för undervisningen av läsförståelse”, för att skapa större förståelse inför vår framtida yrkesroll. Litteraturen som analyserats i studien är vald utifrån kriterierna: informationen är vetenskaplig beprövad, behandlar läsförståelse och digitala verktyg och information från 2000-talet och var tvungen att innehålla minst två av dessa tre kriterier. Studien är skriven utifrån olika publikationer och är grundad i nationell och internationell forskning. Resultatet visade att digitala verktyg har en positiv påverkan på läsförståelse, forskning visar dock att de orosmoment som skapas när man använder sig av digitala verktyg kan medföra en negativ effekt för koncentrationen under inlärningsmomenten.

InledningFormativ bedömning är en metod som har implementerats i länder världen över. Metodensyftar till att stödja elevers kunskapsutveckling. Summativ bedömning anses vara dessmotsats, vilket syftar till att mäta elevers kunskap vid ett visst tillfälle. Metaanalyser visar attlärare som arbetar med formativ bedömning har gett anmärkningsvärda effekter vad gällerelevers kunskapsutveckling. Det finns dock forskare som Bennett (2011) som kritiserar dessaresultat som skolor tagit emot med öppna armar. I Hirsh och Lindebergs (2015) rapport visardet sig att alltför lite forskning kring formativ bedömning har gjorts i Sverige. Dessutom finnsendast en handfull studier som har gjorts på elever kring deras upplevelser av kamratrespons,men desto fler på lärares erfarenheter.Studiens syfteStudiens syfte är att undersöka mellanstadieelevers upplevelser av kamratrespons isvenskundervisningen, framförallt vid textproduktion.MetodFör att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgrupper somundersökningsredskap.ResultatStudiens resultat visar att de elevers upplevelser av kamratrespons i svenskundervisningen ärmycket komplext. Många av eleverna är positiva till kamratrespons i svenskundervisningen.Dock är det många elever som efterfrågar respons från läraren, då de inte känner tilltro tillsina kamrater. De flesta eleverna upplever att de har nytta av kamratresponsen i sin revideringav arbetet och att många gärna tar hjälp från fler klasskamrater än från en lärare. Eleverna äremellertid inte entydiga i sina svar, då dessa fem kamrater inte bör vara vilka som helst, utanmåste äga vissa kunskaper enligt de tillfrågade eleverna. Studiens resultat visar alltsåsamstämmighet med tidigare forskning, som säger att elever hellre tar emot respons från fleraelever, än från en lärare. Detta beror delvis på att det är roligare att få respons av någon somär i samma ålder som har samma tänk, men också för att eleverna anser att det är enklare attfråga kompisar i klassrummet, då läraren oftast är upptagen med andra elever.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inställning fyra gymnasielärare i svenska har till spelfilm. Vidare ämnar arbetet beskriva hur och varför gymnasielärarna använder spelfilm som ett pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen. I studien har en kvalitativ metod använts där fyra olika gymnasielärare i svenska har intervjuats. Resultat visar att gymnasielärarna generellt sett har en positiv inställning till spelfilm. Spelfilm används för att träna eleverna i olika litterära begrepp, för att låta eleverna jämföra tryckt text med film och för att genomföra olika typer av analyser såsom ideologikritisk analys. Gymnasielärarna anser att spelfilmens nytta ligger såväl i att den engagerar eleverna som att den utvecklar olika förmågor hos dem såsom att göra nyanserade analyser och reflektioner.

Läxor är något som är omdiskuteratinom skolvärlden, det både finns de som är för och de som är emot användandet av läxor. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning och fyra kvalitativa intervjuer vars syfte var att studera och jämföra hur lärarnas syn på läxor såg ut inom svenskämnet i årskurs 4–6 och hur de använde sig av detta i svenskundervisningen. Vår studie visar att läxor är ett vanligt förekommande fenomen inom skolkontexten även fast detta inte står fastskrivet i den aktuella läroplanen. Läsläxor, förberedandeläxor och repetitionsläxor var vanligt förekommande inom svenskämnet. Det lyftes även fram i både enkäten och intervjuerna att läxor ger både positiva och negativa effekter. En positiv aspekt som många informanter anförde var att föräldern fick möjlighet att inkluderas i elevens skolarbete och att de på så sätt blev mer engagerade i barnets utveckling. Däremot förekom det informanter som tog upp att alla elever inte hade samma förutsättningar att få den hjälp som de behövde i samband med läxläsning i hemmet.Detta bidrar till att alla elever inte får den likvärdiga utbildning som skolan ska sträva efter. Slutsatsen är att majoriteten av lärarna arbetar med läxor i sin undervisning. En liten andel lärare lyfter fram läxors negativa aspekter och valde därför att avstå från att använda läxor i undervisningen.