Detta är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats där urvalsgruppen är mellanstadielärare som menar sig använda formativ bedömning i svenskundervisningen. Studien teoretiska ramverk är ur ett sociokulturellt perspektiv och tas hänsyn till vid utformningen samt resultat- och diskussionsanalys. Datainsamlingen har skett genom narrativa forskningsintervjuer med anledning av att studiens syfte är att öka kunskapen om lärarnas egen tolkning och beskrivning av den formativa bedömningens innebörd, dess implementering samt påverkande faktorer vid implementeringen. Därefter har en innehållsanalys gjorts på materialet för att öka förståelsen och bilden av lärarens egna perspektiv av formativ bedömning. Resultatet visade att informanterna hade liknande tolkning av definitionen av formativ bedömning men stämde inte överens med tidigare forskningar som bedrivits ur ett lärarperspektiv. Det som visade sig vara av stort värde var planeringen av mål och strukturer även om syftena bakom kunde skilja sig något åt mellan informanterna. Den mest framträdande påverkande faktorn var tiden vilket är i enlighet med tidigare forskning.

I denna uppsats intervjuas åtta olika grundskollärare om deras användning av digitala verktyg i undervisningen. De kvalitativa intervjuerna har utgått ifrån arbetets två forskningsfrågor som syftar till hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen samt varför. Intervjuerna har transkriberats innan de sedan analyserats utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning kring digitala verktyg och IKT. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter med användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna är positiva till digitala verktyg som verktyg i undervisningen där motorik inte är avgörande för eleverna. De är däremot negativt inställda till att det finns en bristfällig tillgång till de digitala utbildningarna. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning i förhållande till yrkesverksamheten.

Digitaliseringens utveckling i skolan går i takt med den teknologiska utvecklingen av det omgivande samhället. Ny och mer lättillgänglig teknologi skapar nya möjligheter för skolan. Som en följd implementerar allt fler skolor en-till-en på olika grunder. Således är studiens syfte att undersöka fem lärares uppfattningar om och förhållningssätt till en-till-en-konceptet i svenskämnet, årskurs 4–6. Vidare syftar studien att ta reda på hur undervisningen ser ut idag och vad det finns för utvecklingspotential angående en-till-en som arbetssätt. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in studiens material samt besvara följande frågeställningar: Hur använder fem lärare i årskurs 4–6 en-till-en i svenskundervisningen? Hur upplever fem lärare i årskurs 4–6 att en-till-en påverkar sättet att undervisa i svenskämnet? Hur upplever fem lärare i årskurs 4–6 att arbetet med en-till-en i svenskundervisningen kan utvecklas? Resultatet visar att en-till-en i huvudsak används och fungerar som ersättning för den redan befintliga undervisningen, närmare bestämt som ersättning för arbetsbok, penna och papper. Vidare visar resultatet att en-till-en bidrar till en formativ, individanpassad och elevcentrerad undervisning samt att det motiverar eleverna. Slutligen framkommer det av resultatet att skolors system och plattformar eventuellt kan motarbeta digitaliseringen och att en-till-två skulle kunna vara ett alternativt arbetssätt till en-till-en. / The development of digitalization in the school is in step with the technological development of the surrounding society. New and more accessible technology creates new opportunities for the school. As a result, more and more schools are implementing one-to-one on different grounds. Thus, the aim of the study is to examine five teachers' perceptions of and approach to one-to-one in the Swedish subject. Furthermore, the study aims to find out how the teaching looks today and what there is for development potential regarding one-to-one as a way of working. The study takes its point of departure in the socio-cultural perspective and semi-structured interviews were used to collect the study material and answer the following questions: How do five teachers in grades 4-6 use one-to-one in the Swedish subject? How do five teachers in grades 4-6 experience that one-to-one affects the way in which the Swedish subject is taught? How do five teachers in grades 4-6 experience that the work on one-to-one in the Swedish subject can be developed? The result shows that one-to-one is mainly used and serves as a replacement for already existing teaching, more specifically as a replacement for workbook, pen and paper. Furthermore, the result shows that the one-to-one contributes to a formative, individualized and student-centered teaching and that it motivates the pupils. Finally, the result show that schools' systems and platforms can possibly counteract the digitization and that one-to-two could be an alternative to the one-to-one.

<p>Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar främst till att redogöra utifrån vilka premisser som ett antal undervisande lärare grundar sina litteraturval, och försöker även att ge en förklaring till varför. Detta ställs sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall väljas, samt vilka konflikter som kan uppstå när lärarens och elevens åsikter om litteraturval möts.</p>

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien. Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare. Till största delen består litteraturen av verk från 1900-talet. Detta sekel är den tid som alltfler kvinnor börjar presentera sig som författare, vilket gör det anmärkningsvärt att så få av dessa kvinnliga författare används i dagens undervisning. I undersökningen finns inget stöd för införande av en litterär kanon men ändå finns det en outtalad kanon av skönlitterära verk och texter som används i svenskundervisningen. Lärarna är starkt kritiska till införandet av en kanon och anser att det ifrågasätter deras kompetens som lärare. De aktörer som påverkar lärarna vid val av skönlitteratur är i första hand kollegor, elever och skolbiblioteken. Skolans begränsade resurser hänvisar lärarna i stor utsträckning till att använda befintliga klassuppsättningar och litteratur som finns tillgänglig på skolbibliotek och svenskinstitutioner.

Felaktig särskrivning är ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning både om vilka typer av ord som särskrivs och om tänkbara orsaker till varför särskrivning sker. Bristen på förslag till undervisning och förebyggande åtgärder rörande särskrivning är vad som har motiverat denna studie. Syftet med studien är att, med hjälp av variationsteorin, förstå vad som är kritiskt för undervisning om särskrivning. Frågeställningarna är således: • Vilka är, för den valda elevgruppen, de kritiska aspekterna för lärande av sär- respektive sammanskrivning av ord i svenska språket? • Hur kan vi, i undervisningen med hjälp av variationsteorin, skapa förutsättningar för dessa elevers lärande av vilka ord som ska skrivas isär respektive ihop? För att kunna svara på frågeställningarna har ett upprepat undervisningsexperiment, i form av en lektion, genomförts med 20 elever i årskurs 6. Lektioner har planerats, genomförts och analyserats utefter ett variationsmönster, för att sedan förbättras och upprepas. Vårt undervisningsexperiment har sin grund i de praxisnära metoderna design experiment, lesson study samt learning study. Genom vår studie har vi funnit att det är fördelaktigt att diskutera tyngdpunkten i ord för att eleverna ska kunna avgöra om ord ska skrivas isär eller ihop. Vidare är det gynnsamt att påvisa hur innebörden kan påverkas när ett sammansatt ord felaktigt särskrivs. Eleverna behöver även ha en förförståelse för stavelser för att kunna förstå att tyngdpunkten i ord alltid hamnar på en sådan.

Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar främst till att redogöra utifrån vilka premisser som ett antal undervisande lärare grundar sina litteraturval, och försöker även att ge en förklaring till varför. Detta ställs sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall väljas, samt vilka konflikter som kan uppstå när lärarens och elevens åsikter om litteraturval möts.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter. I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning. Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang. Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning. Övriga tre lärare har förvisso en medvetenhet om att genusperspektivet bör ingå, men har av olika anledningar inte implementerat perspektivet i undervisningen. Tidsbrist, åsikter om att manliga skildringar av kvinnliga förhållanden fungerar lika väl som om de skildrats av kvinnor, samt en känsla av att den traditionella kanon är viktig att förmedla, är några av orsakerna som framkom i studien. För att nå ett jämställt samhälle krävs att rådande normer och värderingar ifrågasätts varför reflektion kring sin egen undervisning och ett aktivt handlande från lärarnas sida är behövligt. Förutsättningar som, enligt dessa lärare, är svåra att få till men som studien visat i flera fall heller inte är prioriterade.

Sammandrag Franker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken.

<p>Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon.</p><p>Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare. Till största delen består litteraturen av verk från 1900-talet. Detta sekel är den tid som alltfler kvinnor börjar presentera sig som författare, vilket gör det anmärkningsvärt att så få av dessa kvinnliga författare används i dagens undervisning.</p><p>I undersökningen finns inget stöd för införande av en litterär kanon men ändå finns det en outtalad kanon av skönlitterära verk och texter som används i svenskundervisningen. Lärarna är starkt kritiska till införandet av en kanon och anser att det ifrågasätter deras kompetens som lärare.</p><p>De aktörer som påverkar lärarna vid val av skönlitteratur är i första hand kollegor, elever och skolbiblioteken. Skolans begränsade resurser hänvisar lärarna i stor utsträckning till att använda befintliga klassuppsättningar och litteratur som finns tillgänglig på skolbibliotek och svenskinstitutioner.</p>