This essay aims to show how the horror genre can be utilized to make reading feel relevant for studentstoday but also as foundation for teaching core values in the classroom. To conduct this study, I relied onAnders Öhmans five categories of what constitutes the horror genre but also Louise M. Rosenblattstheory of the transactionall relationship between the reader and the literary work of fiction. The literaryworks analyzed were chosen to highlight the universal aspects of literary story-telling. The works offiction used in this study are Frankenstein (1818) by Mary Shelley, The Haunting Of Hill House (1959)by Shirley Jackson and The Outsider (2018) by Stephen King. In the analysis, I examine how the centralthemes found relates to Öhman’s five categories of what constitutes the horror genre. Thereafter I discusshow these themes can be used to make reading feel relevant for students today but also as a way ofteaching core values in the classroom. This essay show that the horror genres tendencies to depictextranous forces that threatnes the ordinary order; usage of border characters and feelings of exclusioncan be usefull tools to make students more emotionally engaged in reading. It’s also clear that the horrorgenre provides a foundation for discussing abstract and universal concepts which in turn can guide themtowards a better understanding of themselves and the world around them.

Syftet med studien är att synliggöra hur ett urval lärare i årskurs 4–6 skapar en stimulerande läsmiljö och motiverar elever till läsning av skönlitteratur. Studien tog avstamp från semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6 och utgick från självbestämmandeteorin, för att undersöka vilka arbetsmetoder som används för att stimulera både den fysiska och sociala läsmiljön. Det framkommer att samtliga lärare i studien, på olika sätt, skapar och anpassar stimulerande läsmiljö för att den ska upplevas motiverande av eleverna. Detta görs bland annat genom att erbjuda eleverna möjligheter till självbestämmande, ett brett utbud av skönlitteratur, lästid och boksamtal.

Syftet med studien är att undersöka sex elevers uppfattningar om boksamtal, med fokuspå deras läsförståelse och läslust. Detta görs inom ramen för läsprojektet 16-årsboken påKullagymnasiet i Höganäs och utifrån boksamtal om ungdomsboken Bergtagen avCamilla Sten (2020). Studien har en fenomenografisk ansats och den kvalitativaundersökningen utgörs av tre semistrukturerade intervjuer där sex gymnasieeleverintervjuas parvis. Studien visar att både lärarledda boksamtal i helklass, och boksamtal i mindregrupper utan lärare, uppfattas ha en positiv påverkan på såväl läsförståelse som läslust.Utbyte av tankar och idéer i den sociala interaktionen pekas ut som en främjande faktor.En annan är kunskap om litteraturvetenskapliga begrepp och metaspråk för att tala omdet lästa och kommunicera sin läsförståelse. Lärarens stöd och frågor fick informanternaatt utveckla sina tankar och resonemang i boksamtalen. Studien argumenterar för att boksamtalet ur ett lärarperspektiv bör ses som enenhet. Med en enhet avses ett vidare perspektiv som rymmer strukturerade, lärarleddasamtal utifrån litteraturvetenskapliga begrepp för att utveckla fördjupad förståelse ochförmåga att prata om det lästa, i kombination med mer spontana samtal mellan elever somkan främja läslusten.

Sammanfattning Färska undersökningar har visat på en kontinuerlig nedgång i elevers läsning av skönlitteratur. Därför har jag utfört en undersökning om hur man kan motivera dem till att läsa fler skönlitterära böcker. För att kunna utreda detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag använt mig av två metoder, observation och intervju. Jag har intervjuat en lärare och åtta elever som var involverade i två läsprojekt. Resultatet jag har fått fram kan inte anses vara allmängiltigt men det är ju inte heller syftet med den kvalitativa metoden. Däremot har jag fått mycket kunskap som säkert kommer att hjälpa mig i mitt framtida läraryrke. Mina slutsatser är att läraren bör vara engagerad och visa entusiasm beträffande läsning. Att hålla i boksamtal och presentera böcker för eleverna är ett bra sätt att väcka deras nyfikenhet på. Men för att eleverna ska vilja fortsätta läsa bör läraren hjälpa dem med de hinder som kan uppkomma. Eleverna bör också ibland få läsa i lugn och ro och för sin egen njutnings skull. Det är viktigt att läraren skapar tid för både högläsning och elevers egen läsning i skolan eftersom många elever inte läser hemma. Det är också viktigt att vara lyhörd för deras intressen samt att själv, som lärare, läsa många barn- och ungdomsböcker så att man kan ge sina elever bra rekommendationer. Utöver mina resultat har jag även lärt mig hur man utför en kvalitativ forskning och hur svårt det är att inte ställa ledande frågor i en intervjusituation. / A study on how to motivate pupils in the 4-6th school years to read.Commitment and enthusiasm makes readers.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 tycker om att läsa respektive inte läsa och vad begreppet läslust betyder för demrespektive för deras andraspråkslärare. Vidare undrar jag vad som fångar deras läslustoch hur man kan fånga deras läslust.

Denna studie har undersökt hur lärare ser på och beskriver sig arbeta med skönlitteratur på mellanstadiet. Vidare har studien undersökt hur lärare arbetar för att motivera elever till att läsa mer skönlitteratur. Dessa två frågeställningar har sedan jämförts med aktuell forskning inom området med utgångspunkt i två relevanta teorier vilka är sociokulturellt perspektiv på lärande och medbestämmandeteorin. För att besvara forskningsfrågorna har vi genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studien har visat att lärare anser att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att motivering sker främst genom att väcka läslust och glädje, vilket går under motivationsformen inre motivation. Studien har även visat att lärarnas beskrivning av sitt arbetssätt stämmer väl överens med aktuell forskning inom området. Ett möjligt problem med studien kan vara att det finns en skillnad mellan vad lärarna säger och vad de faktiskt gör i praktiken.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera vad forskningen säger om elevers läslust och motivation, hur lärarna arbetar för att främja detta samt vilken påverkan studiernas metoder och geografiska placering har på utfallet. För att analysera detta används tre frågeställningar: Vad har lärarna för läsfrämjande strategier för att gynna läslust? Hur ser elevernas attityder och syn på läsning ut, vad motiveras de av? Hur påverkar studiernas metod utfallet kring läslust och i vilken grad har landet som undersökningen genomförts i betydelse?   För att kunna fastställa kunskapsöversiktens validitet har vi genom noggrant utvalda urvalskriterier funnit 12 vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna har använt både kvalitativa och kvantitativa metoder samt i vissa fall en kombination av båda.    Sammanställningen av artiklarna visade att med rätt kunskap inom läsfrämjande metoder kan lärare ha en positiv inverkan på elevers läslust och motivation. Av resultatet framkom det att lärare inte fullt ut besitter dessa kunskaper vilket visade sig i elevernas bristande motivation för läsning. Dessutom visade resultatet att den vanligast förekommande metoden var kvalitativ och en stor andel var aktionsforskning från USA.

Eftersom motivation har ett nära samband med lärande kan det upplevas oroväckande när lärare har svårt att motivera sina elever till läsning. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 skriver endast att lärare bör motivera sina elever till läsning, men nämner inga konkreta exempel på hur. Därför väljer vi att genom denna litteraturstudie ringa in de didaktiska strategier som forskning under 2000-talet anser vara användbara för att motivera elever till att vilja läsa. Forskningen som diskuteras i resultatdelen utgår från 15 artiklar med 15 studier som resulterat i att elever motiverats till läsning. De olika studierna mynnar ut i sex kategorier: högläsning av lärare, välja rätt text, interaktion mellan elever, individanpassning, skapa tillgänglighet till böcker och IKT - informations- och kommunikationsteknik. Slutsatsen vi drar i denna studie är att för att motivera elever till läsning handlar det i grund och botten om att lära känna eleven och finna elevens intresse, och därav hitta den bäst lämpade strategin för just den enskilde eleven.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain insight into young adults’ reading practices with regard to the genres fantasy and science fiction as well as the motivations for these practices in a multimodal world where traditional and digital media and platforms exist side by side. Young adults’ attitudes to traditional and digital media and platforms are also investigated. The methods used in this study were semistructured interviews and qualitative content analysis. Eight young adults who all have an interest in at least one of the genres were interviewed. In the analysis, motivational theory is used where we distinguish between intrinsic and extrinsic motivational factors. Our results show that the informants in this study are mostly positive to both traditional and digital media and platforms. They appreciate the different attributes of various media and platforms and find that they contribute to the overall understanding and perception of the story. The informants tend to use several formats. Some of our informants describe their reading practices in terms of a circle where one media or platform might inspire the use of another. Our study also shows that it is usually intrinsic motivation that fuels the informants’ interest in the genres, although extrinsic factors sometimes initiate an interest. Extrinsic factors may also contribute to the continued development of interest inreading.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare uttrycker att de använder i klassrummet för att främja elevers intresse för att läsa skönlitteratur och vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Ramen för vår studie utgår från våra frågeställningar där vi har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en enkät och intervjuer. Materialet som analyserades består av 99 enkätsvar, en intervju med tre bibliotekarier samt en intervju med en lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare främst använder högläsning som arbetssätt för att stimulera elevers läslust, med efterföljande boksamtal som metod där alla elever kan känna sig inkluderade. I vår enkät framkom även bokvalet som en viktig faktor för elevers läslust. Många respondenter vittnar om lärarens och skolbibliotekets roll för att elever ska finna läslust. Det visar sig tydligt att skolbibliotekets vara eller icke vara ser väldigt olika ut på skolorna. Denna brist på likvärdighet mellan skolor och kommuner är oroväckande och kan vara en orsak till elevers bristande läslust.