Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan. De flesta vårdnadshavare och pedagoger läser i 15 minuter. Några läser längre och några kortare tider. I undersökningen redovisas om utbildningsnivån hos såväl vårdnadshavare som pedagoger innebär skillnader i läsvanor samt när, var och hur läsningen sker.  Utifrån svaren framkom det att läsningen används för att barnen ska bli lugna, ofta i samband med när de ska vila eller sova.   Vi har också studerat vilka föreställningar som finns i dagens debatt och forskning om högläsningens betydelse för barns utveckling. Undersökningar påvisar att det är viktigt med tidig språkstimulering för barn och att det bör ägnas mer tid åt högläsning tillsammans med barnen.   Vår undersökning visar att det är få vårdnadshavare som läser dagligen för sitt barn. Eftersom vårdnadshavaren läser mer sällan för sina barn anser vi att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till att läsa för barnen på förskolan dagligen, trots att det kan vara stressigt och att de har allt större barngrupper. Det är bra att pedagogerna förklarar för vårdnadshavaren hur viktigt det är med högläsning i hemmet, då det gynnar barnens språkliga utveckling. Ytterligare ett skäl till att man bör avsätta mer tid för högläsning är att det också är en viktig social process. Barnen tränar sig att sitta tillsammans i grupp och att lyssna på pedagogen. Högläsning är även ett bra sätt att få alla barnen involverade i diskussioner. Barnen utvecklar också språket eftersom man samtalar om boken både under tiden man läser och efter man läst.

I studiens nulägesanalys framgick av en föreläsare som berättade att allt för många ungdomar lämnar grundskolan med läs-och skrivsvårigheter. Föreläsaren hade genom sitt arbete på behandlingshem träffat flera ungdomar som inte kan läsa och skriva och menade att detta har betydelse för ungdomarnas självkänsla och självbild. Jag ville på grund av detta hitta ytterligare ett sätt till läsning samt undersöka om e-ljudböcker kan väcka läslust hos elever. Utvecklingsarbetets syfte är att få kunskaper om elevers upplevelser kring e-ljudbok. Undersökningen genomfördes på en grundskola i årskurs 1 i södra Sverige där 17 elever deltog i projektet. En utav utgångspunkterna var att eventuellt hitta ytterligare ett sätt till läsning. Vid fyra tillfällen under två sammanhängande veckor genomfördes denna aktion genom diskussioner om läsning och lyssnande av e-ljudböcker. Det dokumenterades genom observationer, gruppintervjuer och individuella elevintervjuer. Resultatet i mina aktioner är för att eleverna ska få en positiv läsupplevelse har läsmiljön som en digitaliserad läsmiljö samt miljön som råder på fritidshemmet betydelse. Elevernas intresse för digitala verktyg blir påtagligt men även att tekniken ska fungera. Fritidshemmets möjlighet till läsupplevelse blir också synligt. Fritidshemmet erbjuder en annan miljö så som soffa, kuddar, filtar med mera. En annan betydelse visar sig vara samspelet mellan eleverna och mellan eleverna och lärare. Eleverna kommunicerar med varandra om läsning, visar respekt under aktionerna och är fokuserade på lyssnandet av e-ljudböcker. Resultatet visar också att elevernas delaktighet i former som att få välja bok själv samt plats är av stor betydelse. Jag har fått en större medvetenhet om hur elever lär sig och vilka faktorer som påverkar läsandet. Den genomförande processen har varit intressant, givande och lärorik. Nya forskningsfrågor som framkommit är: Hur använder vi oss utav digitala verktyg för att främja läsupplevelser? Hur ska jag som lärare arbeta med läsupplevelser på fritidshemmet?

Läslust är viktigt för att skapa skickliga och intresserade läsare. Syftet med denna uppsats är att komma fram till hur lärare samt skolbibliotekarier arbetar för att främja läslust i årskurs 1-3. För att ta reda på detta utfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var två klasslärare i grundskolans lägre år samt tre skolbibliotekarier, totalt arbetade dessa aktörer på  10 skolor. Resultatet visar att det finns flera olika metoder för att främja läslust. Den viktigaste faktorn för främjandet av läslust visade sig vara människor runt omkring eleven som lärare, skolbibliotekarier samt andra vuxna förebilder. De viktigaste momentet visade sig vara bokvalet. Ytterligare viktiga punkter för att främja läslust var högläsning och bokprat. För att främja läslust krävs således en engagerad förebild som sprider positiva känslor kring läsning och handleder eleven vidare i sin läsning.

Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen. Förutom forskning i dessa ämnen har vi även tagit del av beprövad erfarenhet och genomförda projekt. En insikt som vi fått genom vår studie är att skönlitteratur kan användas som ett arbetssätt med många möjligheter och som gynnar alla elever oavsett kulturell och språklig bakgrund. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på samma sätt med att skapa läslust hos alla sina elever. Dessutom visar resultatet att de intervjuade lärarna har ringa kunskaper i vad forskning säger om modersmålets betydelse för fortsatt språkutveckling. Förutom detta visar resultatet att bearbetning av litteratur skiljer sig avsevärt åt mellan de olika lärarna. En ytterligare insikt som vi fått under vår studie är vikten av att eleverna får möjlighet att bearbeta litteratur tillsammans med andra för att ta del av andras erfarenheter och upplevelser av det lästa.

”Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag”. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust. I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna. Lärarna som har medverkat i studien har inte arbetat efter någon specifik metod i genomförandet av boksamtalen. De har genomfört samtalen på olika sätt vilket har gjort att det har varit svårt att jämföra resultaten. Samtalen och läsningen har endast skett i ämnet svenska och vid relativt få tillfällen. Men det går ändå att utläsa vissa resultat. Undersökningen visar att elevernas läslust i allmänhet inte har förändrats i någon större grad. Däremot har läslusten till klassboken förändrats positivt hos framförallt de två äldre eleverna genom de boksamtal som har hållits. De intervjuade eleverna uttrycker också att boksamtal är något positivt och som de vill fortsätta arbeta med i sitt litteraturarbete under förutsättning att de får läsa och samtala i mindre grupper. / In this study I wanted to investigate if childrens´ motivation of reading through booktalks would increase if reading the same book in their class. I have interviewed four pupils in fifth and ninth form in the beginning and at the end of this study , and also their teachers of Swedish on one occasion. I have performed a questionnaire about reading and booktalks in both classes in the beginning of the study.The teachers of Swedish have not used any specific method in their booktalks; therefore it has been difficult to compare the results between the classes. The booktalks and the reading have been done in the subject of Swedish and on rather few occasions. However, there are still some results possible to understand. The study shows that chidrens´motivation of reading has not changed a lot. However, their motivation to read their mutual classbook has increased through booktalks, especially among the older pupils. The pupils who have been interviewed express that they would like to have booktalks more often if they were to read and talk in small groups.

Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1–5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten. Vi har också funnit att mycket av lärarnas arbete med skönlitteratur är likartat i de olika skolåren. Lärarna ser positiva resultat av sitt arbete, främst att eleverna visar lust och glädje till att läsa, därnäst ansåg lärarna att läsfärdigheten förbättras. Även fantasin och ordförrå-det anses öka. Det som skiljer sig mest mellan skolåren är att tiden för tyst läsning ökar ju äldre eleverna är, medan tiden för högläsning minskar med stigande ålder. Ytterligare en skillnad är att äldre elever får arbeta mer med olika skrivuppgifter.

Den här uppsatsen behandlar skillnader mellan pojkars och flickors läslust av skönlitteratur. Det finns ett elev-, lärar- och genusperspektiv som genomsyrar hela uppsatsen. Uppsatsen besvarar följande tre frågor. Hur ser läslusten ut hos pojkar respektive flickor? Är svårigheter med läsning korrelerad med läslusten? Vad motiverar till att känna läslust? För att besvara de här frågorna använde vi oss av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys med hjälp av intervjuer med lärare och enkäter med elever. Resultatet vi har fått visar att det är skillnad på pojkars och flickors läslust då flickor har en högre läslust än pojkar. Flickor läser även mer än pojkar. Vi har belägg för att säga att elever som tycker att det är svårt att läsa ofta samtidigt tycker att det är tråkigt och det beror på att det krävs så stor ansträngning för att lyckas ta sig igenom texten. Det finns flera faktorer som motiverar till att känna läslust. Böcker som intresserar eleven och som är lagom utmanade ger större läslust. Läsande förebilder både i skolan och hemmet bidrar till läslust hos eleven. Utbudet av böcker är en viktig faktor för att eleven ska känna läslust och det är viktigt att det finns ett stort och bra utbud av böcker. Biblioteket är en viktig källa till utbudet.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning i det svensk-ämnesdidaktiska forskningsfältet har identifierat som viktiga faktorer gällande vad som skapar motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. Tidigare forskning i området samt litteratur skriven av forskare i området presenteras och analyseras. Resultatet visar att forskare i området är överens om vilka faktorerna är samt vilka arbetssätt som är passande för att skapa motivation. De faktorer som identifieras som viktiga är: val av litteratur, relationer och att skapa begriplighet. Den tidigare forskning, litteratur och rapporter som presenteras i studien synliggör hur bristande motivation för att läsa och skriva i svenskämnet är ett problem. Ytter-ligare något som synliggörs av studien är avsaknaden av tidigare forskning i ämnet.

Denna studie syftar till att undersöka uppfattningar bland svensklärare med skolbilioteksansvar om hur skolbiblioteket kan påverka elevernas läslust. Tidigare forskning visar att skolbiblioteket är en verksamhet som har goda effekter på elevernas läslust men att det alltför ofta inte används ändamålsenligt. I denna studie har sex stycken svensklärare med ansvar för skolans bibliotek intervjuats för att ge sin bild på hur skolbibliotekets verksamhet kan användas i syfte att främja elevernas läslust. Intervjuernas resultat har analyserats mot bakgrund av den sociokulturella lärandeteorin och Chambers litteraturdidaktiska modell. Studien visar på att om skolbiblioteken hade använts ändamålsenligt och med en skolbibliotekarie närvarande hade de möjligheter som kommer med ett skolbibliotek nått sin fulla potential. Få av de svensklärare med biblioteksansvar som studien omfattar anser att skolbibliotek i dagens skola kan erbjuda detta och elevernas läslust riskerar därmed att möta hinder.

Läsning handlar om mer än bara att läsa ord. För att kunna ta till sig det lästa krävs även läsförståelse. Detta går hand i hand, att läsa ordet, och att förstå innehållet. Dessutom behövs en vilja eller motivation till att läsa. Att läsa regelbundet är något som uppmuntras generellt i samhället för att utveckla läsförståelsen, men skolan hinner inte alltid med att motivera. Då läggs ansvaret över på vårdnadshavarna, att läsa på kvällstid. Fritidshemmet, med uppdrag att komplettera skolan, har inga tydliga riktlinjer hur de kan jobba med läsning, mer än att det anses viktigt att läsning uppmuntras genom miljön. Men vad innebär det och vilka andra möjligheter finns det att jobba med läsning på fritidshemmet för att motivera eleverna till att vilja läsa?Det här är en studie som inspirerats av etnografiska metoder och fenomenografisk analysmetod där sex personer verksamma inom fritidshem har intervjuats om läsmotiverande arbetssätt. Utgångspunkterna i intervjuerna är både läsengagemang och läsmotivation för att kunna diskutera hur läslust kan främjas efter den obligatoriska skoldagens slut. Även deltagarnas fysiska arbetsmiljö har undersöks genom samtalspromenader, med fokus på läsmiljö, för att ta reda på om miljön i sig kan motivera till läsning.Resultatet visar att många fritidshem jobbar med ord genom den dagliga aktiviteten, som att läsa spelregler och någon gång ibland baka och då läsa recept. Drömmen hos fritidshemslärarna sägs vara att erbjuda bokklubbar och regelbundna boksamtal, men gruppstorlekar och arbetsbelastning gällande antal kollegor i förhållande till elevgrupperna gör att personalen inte alltid hinner med.Miljömässigt finns det ofta en soffa eller två, men som det inte alltid finns en medveten tanke bakom hur de används. Tillgång till böcker på avdelningarna är många gånger bristfällig, även om bibliotek, så väl skolbibliotek som kommunala bibliotek, används i den mån det är möjligt. De mest kreativa idéerna gällande läsmotiverande verksamhet tycks än så länge ligga i planeringsstadium, både i aktivitetserbjudandena och i miljöerna.