Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

Att motivera elever till att läsa har blivit en större utmaning för lärare och föräldrar i dagens samhälle, trots läsfrämjande aktiviteter i skolan. Ofta upplevs läsning som ett krav för inhämtande av teoretiska kunskaper och inte som lustfyllt och kravlöst. Genom teorin The simple view of reading uppnås läsning först när avkodning och språkförståelse samspelar. Men genom att läsa kan också ett kunskapsinhämtande ske såsom en förbättrad avkodningsförmåga.  Studien genomfördes som en intervention i årskurs 2 med förtest och eftertest. Där avkodningsförmåga och läslust kartlades genom dokumentanalys med strukturerad intervju i samband med interventionens början och slut. Interventionen bestod av två veckors intensiv lästräning för experimentgruppen och två veckors ordinarie undervisning för kontrollgruppen.  Syftet med interventionsstudien var att undersöka vilken påverkan två veckors intensiv lästräning har på elevers avkodningsförmåga och läslust i årskurs 2. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur påverkas elevers avkodningsförmåga av två veckors intensiv lästräning? Går det genom avkodningstestet att se skillnader på elevernas nuvarande utvecklingsnivå? Hur påverkas elevers läslust av två veckors intensiv lästräning? Går det genom intervjun att se skillnad mellan och jämföra elevernas individuella nivå av läslust?  För att analysera materialet från avkodningstestet sammanställdes och jämfördes både experimentgruppens och kontrollgruppens resultat i medelvärden. För att vidare analysera materialet från intervjun sammanställdes elevernas självskattade läsförmåga och läslust genom medelvärden och poängsystem. Vi jämförde sedan grupperna sinsemellan samt resultatet mellan förtest och eftertest i vår analys.  Vi kom fram till att en viss förbättring av avkodningsförmågan kan tydas efter interventionen där ljudnignsförmågan hade störst utveckling. Vidare påvisar resultatet från intervjun lite olika utfall beroende på hur materialet analyseras. Den generella läslusten kan vi tyda att den ökat i båda grupperna, där experimentgruppens läslust ökat något mer än kontrollgruppens. Dock måste vi ha i åtanke att elevernas resultat kan ha blivit påverkat av andra aspekter än den intensiva lästräningen. Risken fanns att eleverna mindes orden från avkodningstestet och vi vet inte heller om eleverna i experimentgruppen har följt det lässchema som låg till grund för studien. I det stora hela ser vi att två veckors intensiv lästräning kan ha påverkat avkodning, ljudning och läslust positivt och ser heller ingen tendens till en negativ påverkan.

I denna kvantitativa och kvalitativa fallstudie lyfts pojkars motivation och relation tillläsning i årskurs 4-6. Syftet är att öka kunskapen om pojkars förhållande till läsning ochfaktorer som de anser påverkar läsningen. Studien utgår från pojkar i årskurs 4-6 samtutifrån deras perspektiv. Genomförandet av denna studie har skett med hjälp av enenkätundersökning för att belysa läsvanor samt fokusgrupper som blivit intervjuade.Insamlad data har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där motivationsteorieroch attityd samt självkänsla legat till grund. Resultaten visar att autentiskt material ärviktigt för pojkarna och att olika faktorer, såsom inre och yttre motivation bidrar tillläslust. Analysen tyder också på att pojkars förebilder har stor påverkan.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om vad elever läser, deras läsvanor och läslust i åldrarna 9-16 år, så att lärare och speciallärare ska kunna möta elevers intresse och entusiasm och stimulera deras läsutveckling. De tre frågeställningarna löd: Hur ofta och vad läser barn i åldern 9-16 år? Vad är elevers uppfattning om läsning? samt vad kan och brukar lärare göra för att motivera elevernas läsintresse? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet som menar att människan använder sig av sina olika resurser, såväl språkliga, intellektuella som fysiska för att ta till sig kunskap. De egna perspektiven vidgas när man läser om omvärlden, olika kulturer, sätt att organisera samhällen etc. Metoden vi valt är mixed methods med både kvantitativa och kvalitativa data i vår undersökning. Vi valde att skicka ut enkätfrågor om läsvanor till elever i åldern 9-16 år och en enkät till sex lärare för att ta reda på hur de undervisar i läsning och läsförståelse. Dessutom valde vi att genomföra intervjuer med fem elever för att ta reda på anledning till motivation, synen på olika sorters texter och elevers syn på hur lärarna kunde undervisa i läsning.  Resultatet visade att eleverna inte alltid ges tillfälle att läsa egen vald litteratur under skoltid på högstadiet. 34% av de 271 tillfrågade eleverna svarade att att de nästan aldrig läste i en bok eller tidning hemma. 44% av de tillfrågade i elevenkäten svarade att de lyssnade lika mycket på text som att läsa själv. En tredjedel av alla eleverna läste skönlitteratur på sin fritid. Dubbelt så många av dessa var 9-12 år som 13-16 år. Större delen av eleverna valde att läsa på sociala medier på sin fritid, oavsett om de var yngre eller äldre. Elevintervjuerna visade att eleverna hade en klar uppfattning om att det var viktigt att läsa. Det uppgavs vara roligt, spännande, intressant och underhållande. Det var svårt med texter som innehöll många långa och svåra ord som eleverna inte visste betydelsen av. Som förslag på vad skolan och lärarna kunde göra för att motivera eleverna till mer läsning framkom i elevenkäter och elevintervjuer önskemål på att det skulle finnas god tillgång på olika slags böcker och tidningar, även på engelska, att man fick välja bok själv efter intresse, läsa gemensamt ibland, få lyssna på högläsning, få mer tid till att läsa i skolan och få introduktion av böcker ibland. Lärarna svarade i sin enkät att de hade högläsning, varierade gemensamma och enskilda uppgifter kopplat till texter samt diskussioner av texter. Lärarna uppgav precis som eleverna att de yngre eleverna fick mer regelbunden tid till läsning i skolan än äldre elever. Även lärarna angav gott samarbete med bibliotek och introduktion av böcker som en framgångsfaktor. De lyfte också vikten av att tala med eleverna om hur viktig läsning är. Specialläraren kan i sitt yrkesutövande främja elevers motivation och läsutveckling. De kan genom träning öka både deras självförtroende för läsning, hjälpa till att hitta passande texter och material och hjälpa till att hitta fungerande strategier för studieteknik.

Idag råder stor oro i skolans värld, då många elever inte har ett intresse för böcker. Denna brist på intresse resulterar i minskad kunskap kring läsförståelse samt bristfällig fantasi hos eleverna. Många lärare upplever att boksamtal inte bara ökar elevernas läslust, utan även utvecklar deras läsförståelse. Boksamtal är ett samtal som ofta används i skolans miljö och innebär att en grupp elever läser en litterär text, fördjupar sig i den och sedan diskuterar texten. I många fall innebär boksamtal att elever ska läsa en skönlitterär text och sedan svara på frågor under ett samtal med andra elever. Det kan vara mer eller mindre organiserade men oftast är det en strukturerad och planerad aktivitet som sker i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisande lärare i ämnet svenska använder boksamtal som ett verktyg i klassrummet för att utveckla elevers läslust samt läsförståelse. Detta arbete har även haft fokus på att undersöka varför undervisande lärare väljer att arbeta med boksamtal samt hur ett boksamtal kan vara utformat. I denna studie blev tre stycken legitimerade svensklärare intervjuade och ur dessa intervjuer framkom intressanta resonemang relaterade kring hur ett boksamtal kan vara uppbyggt, varför de intervjuade lärarna använder verktyget samt hur de arbetar med det i klassrummet. Lärarna ansåg att boksamtal bör användas i klassrummet för att utveckla elevernas läslust och läsförståelse, men menar att det inte är det enda som behövs för att utveckla deras kunskaper och intresse för böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Syftet med studien är att utifrån Gérard Genettes begrepp ”paratext” undersöka betydelsen av bokomslaget för åtta gymnasielevers lässtimulans och förväntningar på romaners huvudtexter. Vidare anammas ett intermedialt perspektiv för att belysa hur olika medier samspelar. Första delen i metoden består av att eleverna väljer en av totalt sex böcker. Därefter följer två elevgruppsintervjuer där eleverna motiverar varför de valt en viss bok för att sedan tolka omslagen. Nästa steg i metoden utgörs av fyra paratextanalyser baserat på elevernas val av romaner: Glaskupan av Sylvia Plath (1974), Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (2016), Pojken som kallades det av Dave Pelzer (2016) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta (2010). Resultatet visar att eleverna uppmärksammar bildmotivet först, därefter titeln och slutligen läser baksidestexten. Eleverna menar att det är viktigt att handlingen motsvarar förväntningarna de får från omslaget. Avgörande för bokvalet är också genren, men för att de ska välja bok måste baksidestexten locka till läsning. Vidare blir omslagen mer lättillgängliga för tolkning om det finns figurativa fotografier på framsidan samt konkret beskrivande titlar, undertitlar och baksidestexter. Ur ett intermedialt perspektiv drar eleverna också paralleller mellan omslagen och filmmediet. Övergripande visar resultaten av mina analyser att omslagens alla element, bildmotiv, titlar, undertitlar, författarnamn och recensioner et cetera, ger föraningar om romanens handling och genre och blir begriplig först när de ställs i förhållande till varandra. Avslutningsvis kommer jag fram till att paratextanalysen, det vill säga att tolka bokomslag, kan fungera tidsbesparande genom att integrera den med andra moment i undervisningen samtidigt som det är ett instrument för att stimulera och främja elevernas läslust.

Undersökningar som utförts av PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) de senaste 20 åren visar att svenska barns attityder till läsning blivit mer negativ och att de läser mindre än tidigare. Denna negativa trend i barns läsning syns även i resultat från andra OECD-länder och det har gett upphov till internationell forskning på området. I denna kunskapsöversikt presenteras internationell forskning från tio studier vilka lyfter olika faktorer som påverkar barns läsning och läslust. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa faktorer som har betydelse för barns läslust och läsengagemang och avgränsas till att undersöka faktorer inom skolans verksamhet. Frågeställningen som varit utgångspunkt i denna kunskapsöversikt är följande: Vilka faktorer har betydelse för att elever ska uppleva läsengagemang och läslust? De tio forskningsartiklar som utgör grunden för kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder som alla deltar i PISA och PIRLS undersökningar. Artiklarna valdes ut i en systematisk sökprocess och har sedan noga granskats och tematiserats. Resultaten från forskningsartiklarna synliggör ett antal centrala faktorer som kan ha stor betydelse för barns läsengagemang och läslust. Dessa faktorer rör: tillgänglighet till böcker, lärarens roll, elevers agentskap, läsning som social praktik och läsmiljöer. Vår slutsats visar att lärare har stor möjlighet att påverka alla dessa faktorer och har där med en väsentlig roll i främjandet av barns läslust och läsengagemang.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Studien utgår från en kvantitativ ansats i form av enkäter. Resultatet analyseras i mjukvaran SPSS och samband identifieras med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv för att slutligen diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Resultatet visar att elever önskar en tyst plats, soffor eller fåtöljer och fler bra böcker för att vilja läsa mer i skolan. Elever som skattar sig lågt som läsare gillar inte tyst läsning i lika hög grad som de elever som skattar sig högt. Elever som anger att det är svårt anger att de inte gillar någon bokgenre. Elever behöver även få stöttning av lärare för att tidigt kunna knäcka läskoden och för att kunna tillgodogöra sig skönlitteratur. Läsande förebilder i hemmet ger en positiv effekt på elevers läslust.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.

Denna kandidatuppsats syfte är att presentera diskussionsfrågor i samband med läsfrämjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frågor innehåller uppsatsen även en analys av bärande karaktärer i samtida populär ungdomslitteratur med avseende på framställningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att både traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktärerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket således innebär att läsarna av dessa verk får ett differentierat utbud av genusframställningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade på den här uppsatsens litterära analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrågor arbetats fram och dessa diskussionsfrågor är tänkta att fungera som utgångspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis läsfrämjande aktiviteter för ungdomar.