I denna studie undersöktes boksamtalets former och funktioner i mellanstadiet årskurs 4–6. Studiens syfte var att ta reda på boksamtalets syfte, organisering och effekter. Studien baserades på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju. I resultatet fastslogs fem olika teman kopplat till forskningsfrågorna. Dessa teman är: Boksamtalets syfte, Progressionen från lärarledda till elevledda boksamtal, Planerade frågor styr boksamtalet, Läsförståelsestrategier skapar läsförståelse och Boksamtal skapar kunskap- och personlighetsutveckling. Majoriteten av lärarna ansåg att främsta syftet med boksamtal var att öka elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier. Lärares organisering av boksamtal baseras på förplanerade frågor med mål att boksamtalen utvecklas från lärarledda till elevledda. Effekter lärarna säger sig uppleva hos eleverna vid användning av boksamtal är ökad läslust, förbättrad resonemang-, kommunikation- och läsförståelseförmåga samtidigt som eleverna utvecklas personlighets-, kunskaps- och minnesmässigt. Slutsatsen dras att boksamtalets syfte bör fokuseras på att öka elevers läslust snarare än läsförståelsestrategier för att skapa en god grund för främjandet av elevers läsutveckling. Slutsatsen dras även att boksamtalen bör vara lärarledda kopplat det sociokulturella perspektivet. Sistnämnda slutsatsen är att boksamtal skapar ovannämnda effekter som lärare säger sig uppleva vilket skapar en god grund för elevers nuvarande skolgång och framtida yrkesliv.

Fritidshemselever uppvisar intresse och behov av läsning. Elevers intressen och behov är utgångspunkten i fritidshemmets verksamhet. Studien utgår därför från fritidshemselevers perspektiv på läslust. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder också den proximala utvecklingszonen i analysen. Studiens syfte är att utifrån elevers beskrivningar skapa en förståelse för hur elever upplever sin läslust på fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sin läslust på fritidshemmet? Hur beskriver eleverna att fritidshemmets fysiska miljö påverkar deras läslust? Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade samtal som metod för insamling av empirisk data. Studiens resultat visar att eleverna beskriver läslust som beroende av inre motivation samt tystnad och lugn på den fysiska platsen för läsning. Fritidslärare beskrivs inte kunna bidra till elevernas läslust.

Syftet med detta arbete är att få reda på vad som kan skapa motivation att läsa skönlitteratur i skolan för elever som saknar motivation att läsa. Det handlar om elever som inte har problem med sin läsförmåga utan att de inte har någon lust att läsa. Jag vill även ta reda på om de förstår syftet med att läsa skönlitteratur i skolan. Jag tar upp vad tidigare forskning säger om läsmotivation och hur vi påverkas och utvecklas genom att läsa skönlitteratur i skolan och i hemmet under barndomen. För att få en bättre bild av läsundvikarnas attityd till läsning har jag intervjuat fem elever som saknar motivation att läsa. Jag har i min studie kommit fram till att tiden och upplägget för undervisningen är av stor vikt när det gäller litteraturläsning. Läsning måste ha ett syfte som är förståeligt för eleverna. Lärare måste därför ge alla elever mer tid att läsa och mer tid för att hjälpa dem att hitta rätt böcker för att de ska känna lusten och nöjet att läsa. / The purpose with this work is to find out what can create motivation to read fiction in school for students without motivation to read. It’s about students who don’t have problems with their reading skills, but they don’t have the pleasure to read. I also want to find out if they understand the purpose of reading fiction in school. I study what previous research says about reading motivation and how we are influenced and developed by reading in school and at home during childhood. To get a better picture of what attitude the students that I call read avoiders have towards reading, I have interviewed five students who have no motivation to read. In my study, I have come to the conclusion that the time and structure of teaching is of great importance in reading literature. Reading must have a purpose that is understandable to the students. Teachers must therefore provide all students with more time to read and more time to help them to find the right books to make them feel the desire and the pleasure of reading.

Läsförståelsen bland svenska elever sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan barn med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att vända en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken. Genrepedagogik innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig, även lär sig det ämnesspecifika språket metaspråket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.     Syftet med denna studie är dessutom att se hur och om de fem tillfrågade lärarna i årskurserna förskoleklass till årskurs tre undervisar med hjälp av genrepedagogiken i ämnet svenska med fokus på skönlitterär läsning. Jag vill se vad de anser sig finnas för fördelar med att jobba med genrepedagogik i sin undervisning. Metoden som har använts i studien är kvalitativa intervjuer.    Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärares arbete med läsning i skolan varierade radikalt, och att deras erfarenheter och kunskaper om genrepedagogik som arbetsmetod ser olika ut.  De visade sig positiva till arbetssättet och ser fördelar med att eleverna blir mer engagerade i och motiverade till läsning. Dessutom har samspel, stöttning och interaktion en stor plats i deras klassrum. / Reading skills among Swedish students are falling and, above all exhibited a significant difference between children with Swedish as their first language, or as a second language. To change a trend similar to that found in Australia in the 1980s developed the genre pedagogy. Genre Pedagogy implies a parallel development between language and subject knowledge and is based on three theories: Vygotsky's sociocultural perspectives on learning, Hallidays systematic - functional grammar and Rotherys and Martin's school genres and the cycle of teaching and learning. The idea behind this approach is that while students learn, they will even learning the subject-specific language meta-language and in this way all students get the same opportunities to develop their knowledge. The purpose of this study is also to look at how and if the five surveyed teachers in grades preschool to third grade to teach are using the genre pedagogy in the subject Swedish with focus on literary reading. I want to see what they consider to be the advantages of working with genre pedagogy in their teaching. The method I used in this study is qualitative interviews. The results from the study shows that all the five interviewed teachers work with reading in school varied radically, and that their experience and knowledge of the genre pedagogy working method is different. They showed their support for the approach and sees advantages to the students become more engaged in and motivated to read. In addition, interaction, and interaction jacking a big place in their classroom.

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att med hjälp av att samla material från läroplaner, tidigare forskning, handböcker och lärarintervjuer ta reda på vilken funktion skönlitteraturen kan ha i skolans första årskurser. De metoder som används för att nå fram till resultatet är i första hand litteraturundersökning och som en fördjupning av litteraturundersökningens resultat används semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 3. De resultat som framkommer i studien är att skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser är mångfacetterad, eftersom arbetet med skönlitteratur inverkar på flera olika delar av undervisningen som bland annat elevers identitetsutveckling, läsmotivation, avkodning och läsförståelse.

No description available.

Idag uppmärksammas det runt om i samhället att läsning är grunden för all inlärning och om vikten av att barn finner läsglädje. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till läsning för flickor respektive pojkar. Studien utgick från att undersöka förhållandet mellan elevers läslust och deras resultat på läsförståelsetestet LäSt. Målgruppen för undersökningen var elever i årskurs 3. Med hjälp av testet har det sedan gjorts tolkningar utifrån ett genusperspektiv, elevernas totala poäng och intervjudata. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen och läroplansteori med fokus på begreppet läslust. Med tillgång till informanternas resultat på läsförståelsetestet och genom kvalitativa intervjuer framkom det i samstämmighet med tidigare forskning, att det finns skillnader mellan pojkar respektive flickors läslust. Flickorna och pojkarna som gick att identifiera som elever med läslust, presterade också bäst på läsförståelsetestet. I jämförelse mellan de pojkar och flickor som fick högst poäng på testet, var det flickorna som var i framkant. Det som bidrog och påverkade elevernas läslust var en socialiserande läsmiljö, val av texter, god läsförmåga, högläsning, samt en textrik och läsfrämjande miljö. Tekniken har också betydelse för elevernas läslust och läsförståelse.

The aim of this thesis is to investigate the role of class visits to public- or school-libraries during school hours, regarding students of ages 7- 10. The research is founded on a case study on Burträsk library, and uses qualitative interviews with librarians and teachers at the nearby elementary school, and non-intrusive observations of class visits. The research questions were: - What is the function of the school's class visits to the library, for the students' reading and desire to read? - What thoughts and attitudes do the teachers and librarians who work with class visits have, about reading-promoting activities and children's reading? - How do these thoughts and attitudes express themselves, in the work with class visits? The study finds that the teachers and librarians who are part of the study have a pragmatic approach to children's reading, which places more emphasis on the children’s joy to read, than that they read a particular type of literature. The teachers 'work creates a joyful view of reading in most children who participate in class visits, and class visits seem to be of great importance for the children' s desire to read.

The aim of our study is to gain understanding of how parentsperceive their own, the preschool's, and the library's efforts to stimulate preschoolers' enjoyment and yearning to read, as well as what types of collaborative efforts the parents seek.The study is based upon qualitative interviews with parents, both mothers and fathers, to preschool children (aged 1.5 to 6 years old). The analysis does not offer any generalizations. We have chosen to use a sociocultural perspective as the theoretical starting-point of our study, our thoughts being that we learn together with and by the help of others. We consider this perspective to be closely related to Aidan Chambers's "The Reading Circle", which we have chosen to use as our tool of analysis.It turned out that the parents perceived their own reading stimulating role as crucial, even if they did not consider all they did as reading stimulative. Some things, such as discussing the book while reading, occurred naturally but is also an important part to stimulate reading. The parents also experienced the preschool's reading stimulating role as significant, but that the library was nonexistent in their part. The parents did not feel that there existed any collaboration between themselves, the preschool, and the library, but most of the parents assumed that a collaboration existed between the preschool and the library. We saw a need and a request from several parents to get more information regarding children and reading. / Program: Bibliotekarie

The aim of this bachelor thesis is to find out the possibilities for librarians and book bloggers to collaborate. We find this relevant because of blogs being a new medium that could be useful for librarians to embrace. Book blogs are often networks of blogs connected to each other through their common interest in literature and we have examined how this could be of use for librarians.The method we have used is semi-structured interviews, which gave us the possibility to adjust our questions based on the informants’ answers, when necessary. Our informants have been both librarians and book bloggers; we have met some of them and interviewed the others by e-mail. The questions we used were meant to show us how librarians use private book blogs, what bloggers’ relation to libraries look like and their respective attitudes about a possible collaboration.Our study showed that librarians have a positive attitude towards collaboration, but are slightly anxious about its operability. Book bloggers on the other hand focused on the possibilities rather than the difficulties. Collaboration options, recommended by the informants, were that book bloggers could write on the library blog or connect to the library blog via links. Book clubs between librarians and book bloggers was yet another option. / Program: Bibliotekarie