Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 arbetar med att analysera skönlitteratur. Problemområdet är att svenska elevers läsförståelse är på uppgång enligt PIRLS senaste kunskapsmätning, dock minskar den analytiska litteraturundervisningen och forskning visar att elever läser allt mindre på sin fritid.Studien utgår ifrån en fenomenologisk strategi med en kvalitativ ansats där en strukturerad webbenkät används som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärare definierar läroplanens framskrivning av begreppet analysera, utifrån olika perspektiv. Slutsatsen är att lärare utifrån sin definition, planerar och genomför för analyserande undervisning som inkluderar moment som boksamtal av varierad art, men som även inkluderar ämnesövergripande diskussioner med kopplingar till värdegrunden. Utifrån en lärares definition av analysbegreppet skjuts även analyserande undervisning fram till dess att elever knäckt läskoden.

Studiens syfte är att synliggöra lärares inställning till läslust samt hur lusten för läsning omsätts i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar besvara våra forskningsfrågor genom djupgående intervjuer. Studien bygger på den insamlade empirin för läsfrämjande undervisningsmetoder som tre lärare i svenska för årskurs 4–6 upplever fungerar i deras klassrum. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där lärande och utveckling sker via sociala och kulturella redskap. Hur skapas en lust för läsning i grundskolan och vilka metoder uppfattas fungera bland lärare i den verkliga skolan? För att besvara detta har studien följande forskningsfrågor: ·       Vilken inställning har lärare till läslust?  ·       Vilka aspekter påverkar elevers läslust enligt lärare? ·       Vilka undervisningsmetoder använder sig lärare av för att främja elevers läslust? Resultatet visar att lärare i svenska främst arbetar med gemensam läsning, detta är högläsning i grupp och helklass. Det visar även att det kooperativa arbetssättet i läsundervisningen främjar elevers läslust, läsförståelse och möjliggör till interaktion. Dessutom visar resultatet att läslust är personlig. En inre känsla som väcker nyfikenhet till att vilja veta mer och väcker lust till nya kunskaper och upplevelser.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare, verksamma i årskurs 1-3, tillämpar läsfrämjande metoder och arbetssätt i sin undervisning. Studien syftar även till att undersöka om och hur dagens läsundervisning påverkas av elevers läsintresse. Ansatsen är både kvalitativ och kvantitativ där lärare, genom semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning, möjliggjort datainsamlingen. Resultatet visar att lärare tillämpar läsfrämjande metoder och arbetssätt för att stimulera elevers läsintresse. Resultat visar också hur lärare anser att de inte hinner arbeta med läsning som de önskar och att elevers läsintresse till viss del påverkar en del lärares dagliga undervisning negativt.

Reading among young people is decreasing, which is worrying, considering that good reading skills are crucial for personal development as well as for understanding the modern society. The objective of the present study has been to explore the practice of using textless books to favour reading, since research shows that there are some advantages in doing so. To that purpose, seven interviews were conducted with librarians, educators and a creativity coach who all had previous experience with working with textless books, i.e., books where the readers use their own imagination to navigate through the narrative with the aid of the pictures in the book, often in a social context. The study is based on qualitative research, where interview transcriptions were used for identifying themes, further analysed using a model for reading motivation by the researcher Linda Gambrell. The results show that there are some advantages with working with textless books, not least the many ways to use them. The study’s informants support previous research that have shown that textless books favour reading development and increases vocabulary. Some of the specific advantages according to the informants are that such books can evoke imagination, that the readers are in some sense ‘equal’, since the demands on them are low, there’s no ‘right’ or ‘wrong’ way to read the books, and everybody succeeds in reading, and that the books seem to encourage further reading. The conclusions of the study are that textless books can motivate further reading and thu

Over the last few years, the reading of fiction by young people in Sweden has declined, and the comprehension of what they read has decreased. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of how young people view their reading and their opinions on how schools and libraries can enhance students’ desire to read. The problem is targeting how schools and libraries can enhance the students’ desire to read, as well as what the students themselves consider competitors to their reading.  The research is based upon five qualitative, semi-structured interviews with five upper secondary school students (Gymnasium in Sweden). Hermeneutics is used as a theoretical foundation as well as a tool for analysing the empirics. Three of the five informants are avid readers, whereas two hardly ever read in their spare time.  The results of this study show that students generally have a relatively negative attitude towards required reading in school, whilst the attitude to the casual environment in the library is more positive. At the same time, they see potential for reading in school. Students’ motivation to read may increase if schools give students the possibility to choose their own fiction, give them the option to discuss literature before choosing and individually oriented book tips. For readers, the competition to reading is schoolwork and extracurricular activities but for non-readers, it is not lack of time but lack of motivation that make them choose not to read.

This master thesis examines school librarians’ work with reading promotion, partly from Lev Vygotskij’s sociocultural perspective of thought, language, learning and knowledge development and partly from a reading perspective, which includes different approaches on children’s reading, in particular Aidan Chamber’s theory of the ”reading circle” and reading pedagogy. The main focus lies in the inherent conflict between reading for pleasure and reading on demand, which school libraries have to deal with in their mission of reading promotion, since they lie in between education department and culture department. The empirical study in form of qualitative, semi-structured in-depth interviews, was conducted with five school librarians and one teacher with responsibility for reading promotion from five different primary schools in Gothenburg. Research questions are how school librarians work in order to stimulate and promote pupils’ reading, which external prerequisites that have an impact on their reading promotion, and also in which way reading can be related to freedom and demand, which are described in the librarians’ answers. The main result of this thesis is that school libraries contribute to children’s learning and reading knowledge by offering voluntary reading for pleasure. The school librarian is also a guide for children to find their own reading identity.

Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt lärare uttrycker att de använder sig av i sin undervisning för elevernas läsutveckling och hur lärare kopplar detta till läslust. För att få reda på detta har vi genomfört intervjuer och skickat ut enkäter. Materialet för studien består av fyra intervjuer och 312 enkätsvar. Det sociokulturella och kognitiva perspektivet utgör undersökningens teoretiska ram och har varit en central del i vårt resultat och analys. Utifrån detta har vi kommit fram till att de arbetssätt som verkar vara ofta förekommande i arbetet med läsutveckling och läslust är högläsning, och då särskilt i kommunikativa sammanhang som till exempel boksamtal. Utifrån både tidigare forskning och de resultat vi har fått fram ser vi att en viktig faktor för elevernas läsutveckling och läslust är att de får samtala kring vad de har läst. Genom diskussion kring texter får eleverna en djupare förståelse och därmed ökar även lusten för fortsatt läsning.

Arbetet är ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete med syftet att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av ett utvecklingsarbete med reciprok undervisning om lässtrategier (RT) mot bakgrund av lärares didaktiska överväganden. Detta syfte uppnås genom två frågeställningar: Hur förhåller sig eleverna till reciprok undervisning om lässtrategier, och hur kan detta förstås? och Hur talar lärarna om sina didaktiska överväganden gällande planering och genomförande av reciprok undervisning om lässtrategier? I undersökningen kombineras kvantitativ och kvalitativ metod. Fem elever och tre lärare intervjuades genom semistrukturerad intervju, 57 elever besvarade en enkät. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet, literacy som en vidare syn på läsförståelse, metakognition, inre och yttre motivation samt reciprok undervisning. Diskussionen om litteraturens egenvärde kontra dess användning tas också upp i detta arbete. Undersökningen visar att lärarna planerar undervisningen på liknande sätt alla tre, utifrån Palincsar & Browns modell för reciprok undervisning. Samtidigt gör de självständiga val utifrån hur de ser att eleverna påverkas av undervisningen. Lärarna pekar på en medvetenhet om att eleverna kan tycka att strategianvändandet blir mekaniskt och att läslusten kan bli lidande. Detta hanterar de med anpassningar av olika slag. Lärarna strävar efter att kombinera litteraturens egenvärde med dess användning.Undersökningen visar också att de flesta av eleverna använder strategierna både i och utanför skolan. Den kritik som eleverna riktar mot RT handlar om att strategianvändandet är tidskrävande och upplevs som hackigt. Majoriteten av eleverna är dock positiva till reciprok undervisning och tycker att det hjälpt dem att utveckla framför allt den förståelsefördjupande funktionen. Många av eleverna ser strategianvändandet som meningsfullt. Däremot ger vissa av eleverna uttryck för att det är en yttre motivation som styr dem i strategianvändandet, alltså att de bara använder strategierna inför prov eller när läraren hör. Andra elever menar att läslusten blir lidande av strategianvändandet vid läsning av skönlitteratur, samtidigt som 59 % av enkätsvaren pekar på att strategierna hjälpt vid läsning av skönlitteratur.

Syftet med den här undersökningen att få en inblick i hur lärare och skolbibliotekarier arbetar när de undervisar i läsförståelse samt att undersöka de didaktiska val de gör för att elever i årskurs 4-6, läsintresse och läsförståelse ska öka. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med lärare och skolbibliotekarier i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att det är viktigt att låta eleverna välja sina egna böcker, arbeta med läslustfrämjande aktiviteter, diskutera det lästa och blanda högläsning med tystläsning.

Syftet med studien är att undersöka hur ett läsprojekt har organiserats och tillämpats på bådeorganisationsnivå och undervisningsnivå. Studien är genomförd i uppstarten av läsprojektetoch har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att samla in data ärsemistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att projektet är läsfrämjandeoch läsning och tillhörande arbete genomsyrar undervisningen. Skolans mål är att involveravårdnadshavare, men språkbarriärer kan begränsa vårdnadshavarnas möjlighet att delta ochgenomföra sin ansvarsroll i läsprojektet.