I undersökningar såsom PISA framkommer att de allra flesta barn och tonåringar saknar läslust när det gäller läsning i och för skolans svenskundervisning. Dessutom finns en minskning av andelen ungdomar som läser av fri vilja och för att det är underhållande. I tidigare forskning finns flertalet undersökningar utifrån lärares perspektiv på läslust bland dagens unga i skolan samt hur man kan väcka deras läsengagemang. Det finns emellertid få studier som antar ungdomars perspektiv på området. Utifrån detta syftar föreliggande uppsats till att synliggöra elevers perspektiv på vad som skapar motivation och engagemang vid läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne med hjälp av följande frågeställningar: Hur bör, utifrån ett elev-perspektiv, läsning av skönlitteratur organiseras och genomföras inom gymnasieskolans svenskämne för att skapa läslust? Vad bör, utifrån ett elevperspektiv, läsas inom gymnasie-skolans svenskämne för att skapa läslust? samt Vad vill elever få ut av att läsa skönlitteratur, enligt eleverna själva, och är läslust, utifrån ett elevperspektiv, relevant för läsning av skön-litteratur inom gymnasieskolans svenskämne? Undersökningens omfång avgränsas genom ramen läsning i och för gymnasieskolans svenskämne samt genom definitionen av skön-litteratur som fiktionsprosa med sociokulturell teorin som utgångspunkt. För att besvara syftet har tre kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv gymnasieelever i grupper om tre till fem elever per intervjugrupp. Resultatet av studien visar att elever har förväntningar om meningsfullhet, lärande och utveckling i samband med läsning av skönlitteratur i svensk-ämnet och att läsengagemang och motivation anses viktigare än läslust med betydelse att läsa enbart för nöje och upplevelsen av intrigen. Eleverna ser en vinning genom att kombinera yttre och inre motivation för att både tillägna sig spänningen i att se vad som händer i en bok och nyttan av att lära sig något eller en personlig utveckling genom exempelvis vidgade perspektiv. Dessutom synliggörs boksamtalet och den sociala interaktionen kring böcker som central för att skapa motiverade och läsengagerade elever som främjar läslust. Slutligen visar resultatet även på lärarens betydelse i planering och organisering av litteraturundervisningen för att skapa stimulerande läsmiljöer som stöttar och engagerar elevers läsning av skönlitteratur inom gymnasieskolans svenskämne i riktning mot ett lustfyllt läsande.

Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med skönlitteratur i svenskundervisningen och deras syften med sitt skönlitterära arbete, med fokus på elevers läslust och lustfyllda skönlitterära upplevelser. Såväl lästid som läslust har sjunkit enligt PIRLS (Skolverket, 2019b). Det har skapat ett orosmoment i form av huruvida den negativa inställningen till läsning resulterar i mindre lästräning och därmed även en sämre läsförmåga. Studiens utgångspunkter har primärt varit läsning som social praktik, literacy och även begreppet läslust. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat sex legitimerade lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6. Resultatet av studien visar utifrån informanternas utsagor att de väljer att använda sig av högläsning, boksamtal och bokcirklar. De väljer även att använda sig av elevnära texter, vilket syftar till texter med innehåll såsom händelser, karaktärer och språk som eleverna lätt kan relatera till enligt informanternas beskrivningar. Vidare används skönlitteraturen för att utveckla elevers läslust, språk, läsförmåga samt för att skapa kulturell och social förståelse.  Slutsatserna i denna studie är att lärarna arbetar med att utveckla elevernas literacyförmåga, vilket inkluderar språkutveckling och meningsfulla sammanhang där elevernas erfarenheter och intressen tas tillvara för att skapa lust att läsa och lära.

Syftet med studien har varit att undersöka hur sex verksamma årskurs 1-3 lärares arbete med läsning går till och hur de upplever att deras undervisning främjar elevernas läslust. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar på att arbetet med läsning är betydelsefullt för hur elevernas läslust och motivation kommer att utvecklas. Informanternas varierade arbetssätt med läsning som innefattar enskild-, par-, grupp- och högläsning motiverar elevernas egen läslust. Vår slutsats är därmed att det finns flera arbetssätt och handlingar i informanternas läsundervisning som främjar elevernas läslust.

The main purpose of this study is to examine what leads to some students reading while others won’t and how students self-concept is related to their literacy development. The students' perception and attitudes to the silent reading affect their reading situation, therefore we asked: “What do the non-readers need to get more involved?”. Data from student interviews about their silent reading were collected. The participants were 28 grade six students from a big town in Sweden. The results show that the uninvolved students find the reading difficult and boring. They describe a poor self-image when it comes to reading ability and lack motivation to read. They describe negative attitudes to reading and emphasize several different arguments as to why reading does not work for them, such as that the books are too difficult or easy, they do not understand the content of the books or are simply uninterested in reading. The uninvolved readers have a hard time defining their need to be activated in their reading, but something they clearly ask for are goals, evaluations, or bribes as motivation. They also highlight the importance of good books that capture their interest and freedom of choice to choose books themselves or with the support of a teacher. In the study, students have received support in their reading through a silent reading booklet based on reading strategies. The former non-readers emphasize that reading has become more fun and that the support tool has helped them become more activated. The majority of these pupils have read more when they use the booklet and describe a positive attitude towards it. Results show that the non-readers feel like their reading has become easier with the booklet, both in the form that they get a deeper understanding of the content of the books and also that they experience a calmer atmosphere in the class.

Studien undersöker sambandet mellan elevers läslust och resultat i läsförståelse, ordavkodning och läshastighet. Informanterna är elever från en tvåparallellig årskurs 2 på en skola i en storstadskommun i Sverige. Elevernas perspektiv har stort fokus i undersökningen och flertalet intervjuer med elever analyseras. Enkätsvar och elevintervjuer analyseras i relation till resultat i läsförståelse, avkodning och läshastighet. Samband, mönster och avvikelser står till grund för urval av informanter som analyseras djupare. Empirin består av en kvantitativ enkätundersökning, flertalet ljudupptagningar från kvalitativa intervjuer samt resultat från olika lästester. I enkäterna får eleverna svara på frågor om läsning som har till syfte att ge indikationer av elevernas motivation till läsning.    Enkäterna och intervjuerna analyseras för att ge svar på frågeställningarna gällande elevers motivation till läsning och jämför sedan dessa med dess resultat på lästesterna. Resultaten visar en tydlig relation mellan elevernas motivation till läsning och läsprestanda. De elever som gillar läsning mest är också de elever som får högst resultat på lästesterna. Studien finner faktorer om valfrihet, självbild i läsning, förståelse för vad det är att vara en bra läsare och stöd hemifrån som viktigt för elevers motivation till läsning och således även till resultaten i läsning. Resultatet diskuteras med stöd i tidigare forskning och teorier om motivation och literacitet.

Eftersom ungdomars läsvanor har ändrats över tid har vi valt att undersöka hur lärare talar om det läsfrämjande arbetet i skolan samt vilka faktorer som påverkar arbetet. Syftet med vårt examensarbete är att utveckla förståelsen för hur svensklärare ser på det läsfrämjande arbetet i grundskolan. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser av och attityder till det läsfrämjande arbetet i skolan har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med en fenomenologisk ansats. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat ihop ett empiriskt material som vi sedan har transkriberat och analyserat tematiskt. Det empiriska materialet har delats in i olika teman och analyserats med hjälp av ett didaktiskt forskningsperspektiv som har fungerat som en teoretisk utgångspunkt. De teman som vi tog fram genom den tematiska analysen var det läsfrämjande arbetet, samarbete samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att svensklärare anser att det läsfrämjande arbetet är viktigt och något de redan arbetar aktivt med att utveckla. De är också överens om att det finns hinder i form av begränsningar på grund av ramfaktorer. Informanterna menar även att det finns utvecklingsmöjligheter i form av samtal och diskussioner där alla inom organisationen deltar för att utveckla samarbetet och samstämmigheten. Med mer kommunikation mellan alla parter i verksamheten skapas förutsättningar för att kontinuerligt utveckla det läsfrämjande arbetet.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka vilka faktorer lärare i förskoleklass till årskurs 3 anser påverkar elevers läsmotivation, samt på vilka sätt lärare arbetar för att öka elevers motivation för läsning. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare med långarbetslivserfarenhet i förskoleklass till årskurs 3. Studien utgår från den vetenskapsteoretiska inriktningen hermeneutiken och den hermeneutiska spiralen användes i analysprocessen. Arbetet har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen inre och yttremotivation. Studien visar att läsmotivation inte bara har betydelse försvenskämnet, utan det är en framgångsfaktor för elevers hela skolgång. Resultatet stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning inom området beskriver och visar att elevers läsmotivation kan påverkas av faktorer som att de får lyckas, hur läsmiljön är utformad, om de ges möjlighet att lära tillsammans med andra elever, lärares attityd gentemot såväl elever som läsning samt elevers möjlighet att få vara delaktiga. I resultatet framkom också hur de intervjuade lärarna anser att undervisningen kan utformas för att förutsättningarna för läsmotivation ska bli så goda som möjligt. Det visade sig att lärarna till stor del pratade om arbetssätt som gynnar den inre motivationen, men att inre och yttre faktorer kombinerat påverkar elevers motivation på olika sätt

No description available.

Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen för läslust genom att jämföra de sätt som kursplanerna i de nationella läroplanerna i Finland och Sverige kommunicerar läslust på i grundskolans första årskurser. Studien är en kvalitativ textinnehållsanalys som har en abduktiv ansats. Datamaterialet bestod av kursplaner ur de finska och svenska läroplanerna för förskoleverksamheterna samt de första årskurserna i grundskolan inom modersmålet svenska. Den teoretiska utgångspunkten var utifrån hermeneutiken. Genom att kombinera en deduktiv och induktiv analysmetod trädde 15 faktorer fram som bidrar till att väcka läslusten. Resultatet visar att samtliga analyserade kursplaner kommunicerar läslust, men den finska kursplanen för modersmålet svenska utmärker sig med att kommunicera en variation av faktorer samtidigt som dessa förankras i en kontext av att undervisningen ska väcka läslust. Den svenska läroplanen i modersmålet svenska kommunicerar faktorer som bidrar till att väcka läslust med ett fokus på främst två faktorer: textsamtal och variation av böcker. Förskoleverksamheterna i både Sverige och Finland kommunicerar faktorer som väcker läslust men den finska förskoleverksamheten kommunicerar dessa mer nyanserat.