The aim of this study is to examine what view librarians have on reading promotion with focus on their work with reading groups for people with print disabilities. The study is based on four semi-structured interviews with librarians. The results from the interviews were analyzed with Jofrid Karner Smidt’s theory on different kinds of reading promotion roles.The study shows that the librarians in charge of reading groups for people with print disabilities mostly used their abilities of literature and marketing, but the pedagogical and human role were also found in the results. The reading group also turned out to have, outside the theories, a clear social meaning. This reveals that it is not only the literature that is important in the reading groups for print disabled people.The conclusion shows that the librarians in the study were using the reading group not only as a reading promotion activity but also as a marketing activity and as a place for the print disabled to socialize with other people.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.

Studiens syfte är att synliggöra hur sex lärare i fritidshem resonerar om läsfrämjande arbete på fritidshemmet. Frågeställningarna som har utformats utifrån syftet och som använts i studien är; Bedriver lärarna i fritidshemmet ett läsfrämjande arbete och vad anser de att detta syftar till? Använder lärarna i fritidshemmet några strategier för ett läsfrämjande arbete och i så fall vilka? Anser lärarna i fritidshemmet att det finns utmaningar och möjligheter för att arbeta läsfrämjande i fritidshemmet och i så fall vilka är dessa? För att samla in data användes kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sociokulturell teori ligger till grund för analys av insamlade data. Fyra av informanterna beskriver sig bedriva ett medvetet läsfrämjande arbete på fritidshemmet. Informanterna beskriver att läsfrämjande arbete syftar till att skapa återhämtning, motivera till läsning samt bidra med läsutveckling. Alla informanter beskriver sig använda varierande strategier. De strategier som beskrivs användas är utformandet av en läsfrämjande miljö, samtal om litteratur och texter mellan elever och lärare, analoga böcker, digitala verktyg och användandet av biblioteket. Fem av informanterna beskriver att det finns utmaningar. De utmaningar informanterna beskriver är att arbeta med stora barngruppers varierande intressen och behov, att bemöta, motivera samt utmana eleverna samt stödja flerspråkiga elever. Alla informanter beskriver att det finns möjligheter på fritidshemmet att arbeta läsfrämjande. Informanterna beskriver läsande förebilder, digitala verktyg samt att utgå från både elevers behov och intressen som möjligheter för ett läsfrämjande arbete på fritidshemmet.

Children´s popular culture for reading purposes, Qualitative study on reading promotion work at the leisure center Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns populärkultur och dess betydelse för läsfrämjande aktiviteter. Fritidshemmet ska utöver att erbjuda barnen en meningsfull fritid även stimulera elevernas utveckling och lärande samt behandla det centrala innehållet i Språk och kommunikation. Populärkulturen är en stor del av barnens vardag. Det har samtidigt visat sig att den är en stark motivationsfaktor, en källa till inspiration och lärande för barnen. Denna studie är en kvalitativ studie och metoden för datainsamlingen är samtal i så kallade fokusgrupper. Sammanlagt deltar fem pedagoger i varierande åldrar och kön från två olika fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Resultatet analyseras utifrån de centrala begreppen barns perspektiv, vuxenperspektiv, mötet och interaktion/ kommunikation som är av betydelse inom socialkonstruktionismen. I resultatet syns en variation i pedagogernas användande av barns populärkultur i verksamheten på fritidshemmet. Resultatet av studien visar på en begränsad kunskap från pedagogerna när det gäller användandet av barns populärkultur och dess betydelse i läsfrämjande syfte.

1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor.   1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.

No description available.

The aim of this Bachelor’s thesis is to investigate children’s librarians professional identity and its relation to the changes due to the covid-19 crisis. The focus is on reading promotion for children since it is an important part of a children’s librarian’s profession, and because it went through a fast and emence change during the covid-19 crisis. The qualitative interview study consisted of semi-structured interviews to explore the perspectives of five children’s librarians. The expressed experiences of the respondents were categorized theoretically using content analysis. The foundation for the interpretation was the model of Ørom (1993) and Schreiber (2006). The interviews revealed that the children’s librarians professional identities consists of many aspects. The three professional identities that appears most clearly with the respondents before the pandemic are the cultural mediator- and social worker identity (Ørom, 1993) and the experience mediator identity (Schreiber, 2006). The way the children’s librarians describe how they adapted their reading promotion during the covid-19 crisis shows their professional identity in relation to the changes during the pandemic. The interviews revealed that though the respondents were mostly drawn to the same identities as before the pandemic, they were now also drawn to the information mediator identity. The model used was not sufficient to describe the innovation that took place among the interviewed children’s librarians due to the pandemic. I have therefore created a new category that is called the innovative identity, that shows the new thinking and power of initiative that the respondents displayed during the pandemic.

Tidigare studier redogör för läsningens nedåtgående trend, skönlitteraturens minskade plats i läsundervisningen och att digitaliseringen kan utgöra ett hot mot traditionell läsning. Syftet med studien var att undersöka lärare och elevers i årskurs 3 inställning till och känslor för läsning av skönlitteratur i skolan och på fritiden. Den kvalitativa metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens tolkningsram. Resultatet visar att eleverna besitter ett läsintresse och att många elever fortfarande väljer att läsa fysiska böcker. Slutsatsen visar att lärarnas inställning och intresse för läsning är en viktig faktor i det läsfrämjande arbetet.

As Swedish students´ reading comprehension is in decline and reading is getting less space in the lives of children and young people, a large responsibility is placed on the school to promote students’ motivation to read. For that reason, the purpose of this study has been to examine how teachers promote students’ motivation to read fiction. The study has been conducted by using a model called Model of reading development to observe aspects of teacher’s actions and teacher’s choice of activities and tasks, which can be considered to promote student’s motivation to read. The study has been based on seven concepts, and these have been used as criteria for what can be considered to promote students’ motivation to read. In order to explore how teachers promote students’ motivation to read, this model has been used to analyse observations of four teachers’ who teach the subject of Swedish grades 4-6. The results show that all concepts, in the model called instructional processes, are somehow expressed at some point in the four observed teachers’ lessons. The study also shows that many different aspects of the teachers’ action and activities can function as motivational promotion and the observations showed that these activities and actions vary depending on the type of lesson and its planning. Regarding to what teachers do which can be considered as motivational, the study found that all teachers used modelling for students and activities were students had to collaborate with each other. All the teachers in the study also gave the students praise for effort and progress.