<p>Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.</p>

Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i årskurs 5 väljer att läsa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gällande läsning. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar från 2 olika klasser på samma skola. Fokus har legat på pojkarnas egna tankar och åsikter utifrån deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars läspreferenser. Övergripande kan sägas att pojkar har ett bristande läsintresse och de läser litteratur som främst utspelar sig utanför sin egen verklighet. Litteraturen behandlar också motivation och könsskapande. Det visar sig i litteraturen att pojkar tenderar att vända sig bort från läsning då läsning ses som en kvinnlig aktivitet. Resultat i min studie visar att pojkar väljer att läsa spännande böcker i genrer som fantasy och deckare. Även roliga böcker och böcker om sport läses. Gällande pojkarnas läsintresse påverkas pojkarna främst av föräldrar, lärare samt genom sitt kamratskap. Samma faktor kan påverka en pojkes läsintresse negativt och en annans positivt. Pojkarna i studien menar att de inte talar om sin läsning med varandra för att detta inte är kutym i kamratskapet. Även pojkar som har ett uttalat läsintresse väljer att inte tala om läsning med sina kamrater för att normen hos pojkar på skolan är att favorisera sport och agera motvilligt till läsning.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur flickor och pojkar väljer litteratur samt vilka faktorer, såsom intressen och genusnormer som påverkar deras val. Metoder som användes var en observation under ett besök på skolbiblioteket där eleverna fick välja litteratur själva, intervjuer med elever och lärare samt en analys av den valda litteraturen. Resultatet visar att flickorna valde böcker med realistiska ämnen som till exempel handlade om hästar och relationer medan pojkarna valde mer orealistiska böcker om exempelvis monster och hjältar. En slutsats som dragits utifrån resultatet i studien är att elevers val av litteratur styrs av de förväntningar pojkar och flickor har på sig i samhället.

The aim of this bachelor thesis is to find out the possibilities for librarians and book bloggers to collaborate. We find this relevant because of blogs being a new medium that could be useful for librarians to embrace. Book blogs are often networks of blogs connected to each other through their common interest in literature and we have examined how this could be of use for librarians.The method we have used is semi-structured interviews, which gave us the possibility to adjust our questions based on the informants’ answers, when necessary. Our informants have been both librarians and book bloggers; we have met some of them and interviewed the others by e-mail. The questions we used were meant to show us how librarians use private book blogs, what bloggers’ relation to libraries look like and their respective attitudes about a possible collaboration.Our study showed that librarians have a positive attitude towards collaboration, but are slightly anxious about its operability. Book bloggers on the other hand focused on the possibilities rather than the difficulties. Collaboration options, recommended by the informants, were that book bloggers could write on the library blog or connect to the library blog via links. Book clubs between librarians and book bloggers was yet another option. / Program: Bibliotekarie

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.