<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyseras</p><p>åtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) och</p><p>Ing-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går att</p><p>härleda till varandra. Resultatet visar att både den konservativa och den mer moderna synen på kvinnors rätt till högre utbildning existerar i de utvalda flickböckerna. De teman som förekommer i böckerna kan relativt enkelt kopplas till ett aktuellt forskningsläge, vilket gör att flickböckerna får en mer verklighetsförankrad status samt kan anses influerade av dåtidens samhällsdebatt. Att böckerna är skrivna i en tid av förändring, då flera olika samhällssyner rådde, märks tydligt.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyseras åtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) och Ing-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går att härleda till varandra. Resultatet visar att både den konservativa och den mer moderna synen på kvinnors rätt till högre utbildning existerar i de utvalda flickböckerna. De teman som förekommer i böckerna kan relativt enkelt kopplas till ett aktuellt forskningsläge, vilket gör att flickböckerna får en mer verklighetsförankrad status samt kan anses influerade av dåtidens samhällsdebatt. Att böckerna är skrivna i en tid av förändring, då flera olika samhällssyner rådde, märks tydligt.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur flickor och pojkar väljer litteratur samt vilka faktorer, såsom intressen och genusnormer som påverkar deras val. Metoder som användes var en observation under ett besök på skolbiblioteket där eleverna fick välja litteratur själva, intervjuer med elever och lärare samt en analys av den valda litteraturen. Resultatet visar att flickorna valde böcker med realistiska ämnen som till exempel handlade om hästar och relationer medan pojkarna valde mer orealistiska böcker om exempelvis monster och hjältar. En slutsats som dragits utifrån resultatet i studien är att elevers val av litteratur styrs av de förväntningar pojkar och flickor har på sig i samhället.

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>

Vad har flickorna Anna, Lotta och Timoteij gemensamt? Och vad skiljer dem åt? Hur hon än har sett ut eller agerat har flickan i den svenska flickboken diskuterats och kritiserats. Anna i Väninnorna (1912), Lotta i Festligt, Lotta! (1969) och Timoteij i Kär i kärleken (2011) är alla 16 år gamla och huvudroller i var sin ungdomsroman som kategoriseras som flickbok. Centrala motiv i den traditionella flickboken var ofta utvecklingen från flicka till kvinna, den problematik som cirklar kring kärlek och män, äktenskap, familj och hem. Från att flickboksgenren var lämplig läsning för borgerskapets flickor förkastades den under 1960- och 1970-talet. Flickboken skulle dö. Under 1990-talet fick flickboken upprättelse där nutida flickboksforskare menade att de äldre flickböckerna endast förhöll sig till den dominerande strukturens tillåtna form. Idag är det närmare 50 år sedan begreppet ungdomslitteratur ersatte de båda termerna flick- och pojkbok, men forskare menar att vi i ungdomslitteratur från 2000-talet fortfarande kan se mönster från den äldre flickbokslitteraturen. Vem är då denna kritiserade och diskuterade flickboksgestalt? Vad jag i den här uppsatsen vill undersöka är om det går att utröna några likheter och skillnader i hur flickan beskrivs och konstrueras i tre ungdomsromaner som kategoriseras som flickböcker, även om de är skrivna under olika tidsperioder. Jag är nyfiken på vem flickboksgestalten är och vill därför studera flickan utifrån tre typiska flickboksteman: kropp/kön, relationer och utvecklingen från flicka till kvinna.