The purpose of this master’s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate. The results of empirical data and analysis in this paper demonstrated that the methods used to create pleasure of reading is similar regardless of whether the pleasure of reading is to be created in the mother tongue or second language. The other end of the state which is found in the essay and empirical analysis is that the experience of alienation or the feeling of being a part of society is primarily created by the situation and environment in which individuals find themselves in, and secondly by who defines the term. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to examine the view of Swedish language teachers on the role of fiction and of school libraries within the compulsory school’s teaching of Swedish of form 6-9. The questions to be answered are:• What part do Swedish language teachers (hereafter called teachers) think fiction is playing regarding the pupils inclination to read and reading promotion?• What is the attitude of teachers regarding the function of fiction in the Swedish subject?• What do teachers consider being the role of the school library in education, and can this be related to the local school library resources?To answer the questions a questionnaire was sent out to thirty-five teachers. Four qualitative interviews were also carried out among the fourteen teachers that answered the questionnaire. The empirical material has been analyzed with the use of the following theoretical models: A. Chamber’s The Reading Circle; models of understanding the Swedish subject by L-G Malmgren and S. Thorson, and D. Loertscher’s taxonomy of school libraries, modified by L. Limberg. Within the study we have found that the teachers imply that reading promotion is important, in spite of this we found an instrumental view on the reading of fiction. The main views on the role of fiction were that fiction partly serves as a means for practice in Swedish, partly as a means for the pupil’s self-identification. We also found that only a few school libraries function as a pedagogical resource in a problem-based teaching, and that it was mostly teachers in schools where the library did have this function, that fully understood its meaning.

The purpose of this thesis is to investigate whether the reading promotion project called “A book’s all sides”, together with the activities of the book-event, can stimulate young people’s reading. The research questions are: How do the project leaders plan and organize activities for the book-event? How do the young people respond to the activities at the book-event? Do the young people get interested in the book which is presented at the book-event? Which connections between Vygotskij’s theory and the activities can be found in the book-event? The theoretical approach is based on Lev Vygotskij’s socio-cultural theory. To answer my research questions I have implemented four qualitative interviews and two interviews with the adult activity leaders and observed a book-event in the classroom. The class interpreted a book through drama exercises at the book-event that I observed. The results of the examination showed that there were no differences in the young people’s responses to the activities regardless of whether they were interested in reading or not. Only one pupil, who otherwise wasn’t interested in reading, started to read the book. The project had, in other words, limited effect. Conclusions from the investigation were that a combination of different methods could encourage reading more. A book-event should be a recurrent occurrence where young people could be involved in the book selection and where they could plan and implement activities which are based on their experience and competence.

This study aims to study the relation between genre pedagogy and motivation to read for pu- pils in the ages of six-nine. My data contains the interviews that was performed. I experienced some difficulties in the search for respondents, therefore the study only has four respondents. The respondents are active teachers, who teach pupils in the ages of six-nine and have a gen- rebased pedagogy in their class. The study is a qualitative study, that are influenced by her- meneutics and constructionism, which requires interpretation and reflection. According to my research the genre pedagogy has great significance to six-nine year olds’ motivation to read. The result show that, there is several aspects that affects pupils’ love for reading. How- ever, genre pedagogy can actually provide students understanding to what they read, which can increase the motivation to read. A critical approach is essential when you analyse a peda- gogical method, therefore both negative and positive effects of genre pedagogy are mentioned in the study.

Med utgångspunkt i tidigare forskning, är syftet i föreliggande litteraturstudie att belysa hur lust till läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan kan skapas. De frågeställningar som utgör uppsatsens kärna är: Hur kan läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan organiseras och planeras för att väcka läslust? På vilka sätt kan skönlitteratur läsas inom svenskämnet i gymnasieskolan för att väcka läslust? Vilken skönlitteratur kan läsas inom svenskämnet i gymnasieskolan för att väcka läslust? Forskningen förhåller sig överlag samstämmig och kompletterande, förutom viss motstridighet om skrivuppgifter och läsarter. Fullkomligt ense är forskningen emellertid om att organisering och planering av klassrumsmiljöer med goda relationer mellan lärare och elever samt engagerade lärare som visar stort läsintresse kan väcka läslust. Däremot råder delade meningar huruvida den inre eller den yttre motivationen ska bearbetas. Det finns en gemensam syn på den inre motivationen som mest önskvärd. Emellertid hävdar somliga att en fokusering på endast den inre motivationen är orealistiskt inom skolan och förespråkar istället en balans mellan yttre och inre motivation. Andra vidhåller att mer tid borde läggas på just den inre motivationen för att väcka elevers läslust. Gällande läsmetoder är forskningen, som behandlar detta explicit, enig om att smågrupper är ett sätt på vilket skönlitteratur kan läsas för att väcka läslust. Däremot finns inget brett och samstämt svar om vilken läsart som motiverar. Dels framhålls den estetiska och naiva läsningen, dels den kritiska och efferenta men med utgångspunkt i den estetiska, medan ytterligare ett perspektiv proklamerar båda läsarterna parallellt för att väcka läslust. Den tydligast gemensamma ståndpunkten i föreliggande forskning är emellertid att elevnära texter, texterrelaterade till elevers vardag eller erfarenheter genom innehåll, stil, genre eller tema, väcker läslust och där finns inga oenigheter. Studien visar således, att läslust inom svenskämnet i gymnasieskolan kan skapas genom engagerade lärare, goda klassrumsmiljöer, läsning och boksamtal i smågrupper samt läsning av elevnära texter.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna. Konkurrens från andra medier uppges här vara ett av skälen. I arbetet med att främja läslust påpekar lärarna att det är viktigt att avsätta mycket tid för läsning. De menar också att elever behöver hjälp med att hitta stimulerande litteratur som utvecklar deras vilja att läsa mer. Genom högläsning anser lärarna att man kan få elever att upptäcka tjusningen med skönlitteratur. Lärarna betonar också vikten av att skapa en lugn och stimulerande miljö för att eleverna ska kunna koncentrera sig på läsningen.</p>

<p>Alla elever måste läsa skönlitteratur i skolan. Ofta är det så att de själva inte får särskilt stort inflytande över den litteratur de ska läsa. Valet av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan påverkar deras läslust, deras inspiration att läsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjälp av lärar- och elevintervjuer samt en enkät på en gymnasieskola i en mellansvensk stad. Slutsatser som kan dras är att skolan i låg grad påverkar elevers läslust. Eleverna läser i relativt hög grad, men inte det som skolan sätter i händerna på dem. Den litteratur lärare väljer upplevs som främmande och är inget eleverna själva skulle välja. Lärarna på skolan menar i hög grad att det är andra skäl än den litteratur som de väljer, som är orsak till att elever inte känner läslust.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna. Konkurrens från andra medier uppges här vara ett av skälen. I arbetet med att främja läslust påpekar lärarna att det är viktigt att avsätta mycket tid för läsning. De menar också att elever behöver hjälp med att hitta stimulerande litteratur som utvecklar deras vilja att läsa mer. Genom högläsning anser lärarna att man kan få elever att upptäcka tjusningen med skönlitteratur. Lärarna betonar också vikten av att skapa en lugn och stimulerande miljö för att eleverna ska kunna koncentrera sig på läsningen.

<p>Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen. Resultatet av undersökningen visade att arbetssätt och användningsfrekvens varierade mycket liksom uppfattningarna om arbetet, vidare så kom det fram att varierad och flitig litteraturanvändning i skolan inte automatiskt betyder att eleverna får ökad läslust och en mer positiv inställning till arbeta med sagor och barnlitteratur. Däremot tycktes val av arbetssätt och elevernas möjligheter att påverka innehållet betyda mer i detta sammanhang.</p>

Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma. Genom att besvara frågor, men även genom att ibland samtala bearbetades sedan läsningen. Såväl kunskapskraven i ämnesplanen som elevernas läslust satte upp ramarna för vilka didaktiska val som gjordes. Att använda multimediala texter var en av de främsta metoderna som nyttjades i syfte att skapa lust att lära om och av skönlitteratur.