Syftet med den här undersökningen är att undersöka för vilka ändamål lärare anser att läsning och litteratursamtal har, samt undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med litteratursamtal för att främja elevers läslust. Metod och material som använts i studien är baserade på kvalitativ undersökningsmetod med tolkningar grundade på en kvalitativ forskningsansats. Åtta yrkesverksamma gymnasielärare som undervisar i svenska som förstaspråk och arbetat med litteratursamtal intervjuades. Därefter analyserades intervjuerna genom tematisk innehållsanalys. I den här uppsatsen presenteras ett teoretiskt ramverk som består av Vygotskijs sociokulturella perspektiv, stöttning, mediering, modellering, litteratursamtal och transaktion.  Resultatet utgår från de åtta intervjuade lärarnas perspektiv på läsning och litteratursamtal. Undersökningen visar hur utmanande och begränsande lärare kan uppleva läsning och litteratursamtal. Dessa utmaningar kräver att lärare använder olika strategier för att motivera eleverna till läsning och främja deras läslust. Exempel på dessa är anpassade texter utifrån elevernas intresse, välja textlängd utifrån elevernas tidigare läserfarenheter, motivera varför det är viktigt att läsa, anknyta till egna erfarenheter och ställa existentiella eller sociala frågor för att få eleverna att diskutera. Undersökningen visar att litteratursamtal är ett verktyg lärare kan använda i syfte att utveckla läslust. Eleverna delar med sig av sina egna tankar och tar del av kamraternas idéer, vilket kan bidra till att eleverna motiveras till vidare läsning.

Mot bakgrund av svenska ungdomars sjunkande intresse för att läsa och försämrade läsförmågor som mätningar under det senaste decenniet visar, har grundskolan en stor utmaning i att främja elevers läsning. För att elever ska vilja läsa mer är den lustfyllda upplevelsen av läsning av stor betydelse och något som svensklärare enligt styrdokumenten ska arbeta med att främja. Huruvida svensklärare har de förutsättningar som krävs för att framgångsrikt kunna främja sina elevers läslust finns emellertid knapphändigt med kunskap om. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter som svensklärare har av arbetet med att främja läslust. Studiens undersökningsområde avgränsas till svensklärare som arbetar i grundskolans årskurs 7–9. Undersökningen utgår från följande forskningsfrågor: “Hur beskriver svensklärare sitt arbete med att främja elevers läslust genom sin undervisning?”, “Vad anser svensklärare vara av vikt för att läslusten ska kunna främjas?” och “Vilka utmaningar upplever svensklärare att de möter i sin strävan efter att främja elevers läslust?”. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där sju svensklärare som undervisar i årskurs 7–9 har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med konventionell innehållsanalys som metod. Därefter har resultatet av analysen diskuterats i förhållande till tidigare forskning om vad som främjar elevers läslust och även tolkats med hjälp av självbestämmande teorin där människans tre grundläggande behov av autonomi, kompetens och samhörighet behöver tillgodoses för att en aktivitet ska upplevas lustfylld och den inre motivationen stärkas. Resultatet av studien visar att svensklärare arbetar på varierande sätt med att främja elevers läslust i årskurs 7–9. De undervisningsmetoder som lärarna menar ska främja läslust är framförallt att matcha elever med texter, att hjälpa elever att förstå och komma in i texter, att samtala om innehåll, att arbeta långsiktigt för att främja läslust samt att som lärare agera läsande förebilder. Lärarnas undervisningsmetoder och uppfattningar om läslust stämmer i hög grad överens med vad forskning visar är framgångsrikt för att främja läslust. De utmaningar som svensklärare möter i arbetet med att främja sina elevers läslust rör sig främst om elevers negativa inställning till och ovana att läsa, andra lärandemål som konkurrerar med läslustens utrymme i undervisningen samt brist på tillgång till litteratur eller avsaknad av skolbibliotekarie. Studien har lett till slutsatserna attvsvensklärare behöver ha kunskap om hur läslust bör främjas och ett engagemang dels för läsning och dels för sina elever, för att kunna möta de utmaningar som finns gällande att främja elevers läslust. Dessutom visar undersökningen att det är av vikt att skolor arbetar med att främja elevers läslust redan från de yngre skolåldrarna, så att eleverna kommer till årskurs 7–9 med en positiv relation till läsning. Studien har även lett till slutsatsen att skolor bör möjliggöra svensklärares läslustfrämjande undervisning genom att investera i välfyllda skolbibliotek och tillgång till upplästa texter, anställa skolbibliotekarier som kan berätta om bibliotekets böcker för eleverna samt avsätta tillräckligt med resurser för att kunna köpa in helaklassuppsättningar av böcker.

Syftet med vårt arbete är att vi som blivande grundskollärare får kunskap om olika metoder som kan användas för att motivera elevers läslust i det tidiga mellanstadiet, då det har visat att elevers läslust har minskat. Arbetet utgår från frågeställningen “Hur kan lärare motivera elever i det tidiga mellanstadiet till en ökad läslust?”. Det har använts en systematisk litteratursökning i databaser som är rekommenderade av Malmö universitet. I resultatet har det lyfts fram ämnen som metoder, klassrumsmiljön och samarbete som är olika metoder lärare kan använda sig av för att öka elevers läslust. Inom dessa tre ämnen har metoder som högläsning, samarbete med skolbibliotek och vikten av ett organiserat klassrum haft en viktig roll för elevers motivation för läslust. I diskussionen presenteras resultatets konsekvenser och risker samt koppling till yrkesprofessionen och våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Exempelvis tas det upp att högläsning hade en positiv effekt på elevers läslust, men att nackdelen med högläsning var att lärare behövde fånga upp alla elevers intressen i klassrummet. Därav behöver lärare tänka på vad valet av bok kan ge för effekter på elevers läslust. I vår verksamhetsförlagda utbildning har vi observerat att svårighetsgraden på högläsningsboken har sett olika ut beroende på vilken läsnivå eleverna befinner sig på. En slutsats är att elevers läslust kan påverkas av olika metoder samt av olika professioner som arbetar i skolan, men att det är lärare som har den viktigaste rollen i att arbeta med elevers läslust.

Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.

I både forskning och media rapporteras om en negativ trend att elever i den svenska skolan idag uppvisar allt sämre resultat i läsning, en bild som vi som svensklärare på högstadiet delar. En del av denna forskning beskriver en oro kring hur den svenska skolan tenderar att enbart lägga fokus på summativa resultat istället för på bestående läskunskaper och läslust för eleverna. Denna utveckling riskerar att bidra till att redan lågt presterande elever helt tappar motivationen för läsning. För svensklärarna kan deras arbete med läsning många gånger innebära en policykrock då det innefattar att dels inspirera eleverna att läsa mer, dels bedöma deras läsförmåga i enlighet med hur betygsnivåerna är formulerade i kursplanen i svenska på högstadiet. Mot denna bakgrund är syftet med studien i föreliggande examensarbete att utöka kunskapen kring de utmaningar och möjligheter som högstadielärare i svenska upplever att de möter i arbetet med läsning i skolan. Den empiriska studien som rapporteras bygger på kvalitativa intervjuer genomförda tillsammans med tio verksamma högstadielärare i svenska. Studiens resultat visar bland annat hur en förändrad läskultur och frånvaro av läsning i hemmen innebär utmaningar i att motivera högstadieeleverna till läsning. Vidare hur betyg å ena sidan beskrivs få elever att anstränga sig och motiveras till läsning, å andra sidan samtidigt skapar en stor press för många elever i de skolor som lärarna arbetar i. I diskussionen med tillhörande slutsatser förs ett resonemang om behovet av att försöka vända utmaningar kring läsning på högstadiet till möjligheter i svenskundervisningen. Avslutningsvis i examensarbetet konstateras att då den genomförda och rapporterade studien enbart fokuserat lärarperspektivet så kan framtida forskning med fördel rikta in sig på elevens perspektiv och upplevelser av läsning i svenskämnet på högstadiet.

The aim of this study is to examine how teachers perceive the concepts of reading pleasure and reading motivation, as well as how they view their work with reading pleasure and reading motivation in the classroom with their students. Through interviews with five active and qualified teachers, with different operating years in the same elementary school. These questions were included in the interview guide: "What is reading pleasure for you?", "What is reading motivation for you?", "Can these two concepts be connected?". "How do you work with a desire to read and reading motivation in the classroom?" and "How do you strengthen students' desire to read and reading motivation?". The results from the interview responses show that the teachers, regardless of years of experience in the profession, define and work equally with the same sense of purpose around capturing students' interest in reading, and with the thoughts about the importance of a reading pleasure and reading motivation. Previous research shows similar results connected to this study, findings also shows the importance of teacher’s knowledge about reading pleasure and reading motivation.

Denna studie behandlar lärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning i läsutveckling på lågstadiet efter att eleverna har knäckt läskoden. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares erfarenheter av och uppfattningar om undervisning i läsutveckling, utifrån aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text samt elevers läslust utifrån inre och yttre motivation, i årskurs 1 till årskurs 3 efter att eleverna knäckt läskoden. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: · Hur ser och förstår lärare begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust? · Hur förhåller sig lärares beskrivningar av erfarenheter och strategier i läsundervisningen på lågstadiet efter att eleverna knäckt läskoden till aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text?  · Hur gör lärare för att väcka och bevara elevers läslust i förhållande till inre och/eller yttre motivation? I studien genomförs semistrukturerade intervjuer med fem lärare om deras uppfattningar och erfarenheter om läsundervisning på lågstadiet. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom tre tematiska analyser, en analys för varje frågeställning i studien. Studien grundar sig på två teoretiska modeller som den tematiska analysen av materialet utgår ifrån. Den första teoretiska modellen behandlar läsförståelseprocesser och bidrar med kategorierna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text med tillhörande faktorer som i en av studiens tematiska analyser utgör teman och koder. Den andra teoretiska modellen är inre och yttre motivation som tillsammans med begreppet läslust utgör koder och tema i en tematisk analys. I resultatet framkommer att lärarna arbetar mycket med läsutveckling under lågstadiet och gör detta på många olika sätt. De deltagande lärarna har alla liknande definitioner av begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust. Samtliga lärare har textsamtal och låter eleverna koppla det lästa innehållet till tidigare erfarenheter samt svara på frågor om texten. Alla lärare arbetar med läsförståelsestrategier i sina klassrum. Lärarna tycker det är viktigt att lyfta begrepp och ordförståelse i sin undervisning. Hur de gör detta sker dock på olika sätt i de olika lärarnas klassrum. De deltagande lärarna har olika mycket medvetna strategier kring det fortsatta arbetet med fonologisk medvetenhet efter att eleverna knäckt läskoden. Dock arbetar alla lärare med bokstavsljudskännedom, främst genom fonem-grafem-kopplingar. Lärarna anser det också av vikt att eleverna till en början tillåts ljuda ihop bokstäver till ord innan de lärt sig läsa hela ord med flyt. Alla lärare är måna om att presentera olika texter för eleverna för att fånga deras intresse för läsning. I lärarnas resonemang framgår flera arbetssätt som ska motivera eleverna i läsutvecklingen, däribland lustfyllda övningar. Lärarna i studien upplever också elevernas läserfarenheter vara spridda. Samtliga lärare ser till att eleverna får träna läsning och gör ofta detta i mindre grupper. Lärarna inte är eniga om huruvida bänkböcker bör användas i läsundervisningen på lågstadiet. Samtliga lärare har arbetssätt som går ut på att bevara elevers inre motivation till läsning och strategier för att väcka läslust genom yttre motivatorer. Resultatet kompletterar tidigare forskning. Tidigare forskning har till stor del undersökt elevers förmågor i läsning, såsom läsförståelse och avkodning (Herkner, 2011; Herkner, 2022, Ivarsson, 2008 & Stenlund, 2011) och färre forskningsstudier har gjorts kring hur lärarna förhåller sig till detta, vilket alltså denna studie bidrar med. Samtidigt finns beröringspunkter med majoriteten av den tidigare forskning som presenteras i studien och studiens resultat. Lärarna i studierna av Xinhua et al. (2020) och Eckeskog (2013) lyfter i likhet med lärarna i denna studie användningen av läsförståelsemodeller i undervisningen. Verktyget LegiLexi används av lärare både i denna studie och i studien av Gustafson et al. (2019). Arbetssätt som lyfts i denna studie framkommer även i studierna av Alatalo (2011) och Krantz (2011). Likt Pfost et al. (2014) beskriver även lärare i denna studie ett behov av att kompensera elever som inte har lika goda förutsättningar som andra elever till läsning. En slutsats som framkommer i denna studie är att de deltagande lärarna använder gemensamma arbetssätt i sin läsundervisning men har även enskilda arbetssätt som inte beskrivs av de andra lärarna. En annan slutsats är att med mer erfarenhet inom läraryrket verkar lärare använda fler medvetna strategier och arbetssätt i undervisningen.

This study examines two Swedish projects, Läslyftet (the Reading Lift) and läslovet (the Reading Break), and a selection of texts in them by using the qualitative content analysis. The purpose of the study is to investigate what the content is in four modules that emphasize reading. The following questions serve as a starting point to give answers to the purpose of the study: 1) To which extent do the articles mention aspects that research has shown promote reading? 2) To which extent do these mentioned aspects reflect efferent and aesthetic reading? 3) To what extent is “läslust” (“reading for enjoyment”) and other closely related terms used? The analysis showed that overall, the articles mirror elements that research has shown promote reading, but two of the modules gave it less focus. Also, the modules mostly contained a mix of the efferent and aesthetic reading. “Läslust” (“reading for enjoyment”) occurred in a few of the texts, but the terms “reading engagement”, “reading interest” and motivation were more commonly used.

Läslust diskuteras ofta i undervisningssammanhang. Vad innebär emellertid läslust och hur når man denna i undervisningen? Syftet med vårt examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska erhålla djupare kunskap och förståelse för om och hur litteraturundervisning kan påverka elevers läslust. Vid analys av materialet utgår vi från Biestas teorier om svag och stark undervisning, med betoning på hans teori om subjektivitet. Vidare används Rosenblatts begreppspar efferent och estetisk läsart. Dessutom utgår vi från SDT (Self-determination Theory) om hur inre motivation kan uppnås. Vi har kommit fram till att läslust som begrepp är omstritt. Det verkar till stor del ha att göra med att identifiera sig som läsare. Dessutom ses det som en bonus snarare än som ett mål i sig. För att skapa läslust betonas två viktiga aspekter. Den ena är läsargemenskapen i klassrummet där fokus ligger på att läsa tillsammans snarare än individuellt. Detta kan ske genom exempelvis högläsning eller bokcirklar. Den andra aspekten är vikten av att göra “rätt” bokval. Utmaningar till att skapa läslust i klassrummet är elevers bristande koncentration, lärares brist på tid och en styrande ämnesplan.

I denna studie har lärares förutsättningar och metoder för att öka intresset av skönlitterär läsning bland åk. 4–6 elever på landsbygden studerats. Undersökningen genomfördes med svensklärare i mellanstadiet verksamma på landsbygden. Senaste PIRLS-mätningen visade återigen att trenden för svenska elevers läsförståelse pekar nedåt. Riksdagen har lagstadgat att samtliga skolelever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men i vissa landsbygdskommuner finns det fortfarande inga skolbibliotek att tillgå. Forskning om läsmotivation pekar på att elever behöver motiveras på en rad olika sätt för att känna läslust. För att samla in data skickades en online-enkät till berörda mellanstadielärare. Denna data kom att analyseras genom kvalitativa samt kvantitativa metoder. Studien pekar på att förutsättningarna för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker är delvis begränsade eftersom skolorna inte har tillgång till exempelvis skolbibliotek. Däremot använder skolorna de bibliotekstjänster som kommunen tillhandahåller, så som folkbibliotek samt bokbuss. Studien visar också att lärare på landsbygden, trots begränsade förutsättningar arbetar aktivt för att öka sina elevers intresse av skönlitterär läsning. Lärare i den aktuella kommunen använder sig av varierade metoder för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker. Den främsta metoden som framkommer i studien är högläsning.