Studiens syfte är att undersöka lärares och elevers uppfattning om och attityd till lärarens högläsning, samt hur lärare uppfattar att de praktiserar arbetet med det. Studien genomfördes i årskurs 3 och 6, med det sociokulturella perspektivet och literacy som teoretiskt ramverk, genom sex semistrukturerade intervjuer med lärare samt 112 enkäter till elever.  Vår tidigare forskning visar att lärares attityd till högläsning är avgörande för hur mycket tid och engagemang de väljer att tillägna arbetet. Resultatet av denna studie visar att såväl forskning, som de medverkande lärarna och eleverna, har en positiv attityd till lärarens högläsning.  Vidare framgår det i vår tidigare forskning att lärare bör fortsätta högläsa för elever oavsett deras ålder då det utvecklar språket och det sociala samspelet. Vi ser en problematik i att läroplanen, för årskurs 1–9, är otydlig i om, när och hur högläsning bör praktiseras. Det blir upp till läraren att avgöra om högläsning sker. De intervjuade lärarnas ambitioner är att fortsätta högläsa i högre årskurser men de menar att tidsbrist och stigande krav på eleverna gör att det kan utebli. Resultatet visar att lärare som tolkar att läroplanen ställer krav på dem att högläsa har en mer planerad högläsning och ett tydligt undervisningssyfte.

I föreliggande studie undersöks forskningens syn på skapandet av läslust i ämnet svenska i grundskolans högstadium. Studiens frågeställningar utgörs av vad forskningen säger om hur läslust väcks hos elever i svensk grundskola, vilka olika pedagogiska metoder forskningen på-talar kan väcka läslust hos dessa elever samt huruvida det finns några övriga faktorer som på-verkar lärares arbete kring läslustskapande.Studiens huvudresultat visar att enligt den litteraturdidaktiska forskningen är det mest gagnande sättet för att väcka läslust hos elever i grundskolan att läraren skapar en menings-fullhet av läsningen. Detta sker genom att läraren ger eleverna utredande frågor som ger dem möjlighet att reflektera kring det lästa. Läraren ska ge eleverna respons framåt för att skapa en lust och ett växande som ger självinsikt och genom detta skapas läslust.De olika pedagogiska metoderna som omtalas i den av studien funna forskningen kring hur läslust kan väckas hos elever i grundskolan är individuell läsning med skrivande i olika former för ett slags reflektion. När det gäller gemensam läsning är det boksamtal i olika former som omtalas. Gemensamt för metoderna som omtalas i forskningen är att läraren ska ge tydlig respons eftersom detta utgör ett verktyg för eleverna att utvecklas. Det som anges i forskningen för arbete med läslustskapande är en kombination av individuell och gemensam läsning då den gemensamma läsningen har uppvisats kunna kombineras tillsammans med den individuella läsningen.Övriga faktorer som påverkar lärarens arbete med läslustskapande är bland annat arbetet med respons som framåtsyftande arbete för att skapa en lust att lära. Att välja rätt litteratur kopplat till elevernas intressen är också en viktig faktor kring arbetet med läslustskapande.

På vilka sätt kan en litterär berättelse beröra läsare och bidra till en medmänsklig personlighetsutveckling i vårt digitala informationssamhälle, är utgångspunkten i denna studie av sjuttiosju gymnasieelevers läsvanor, läslust och litterära kompetens då de deltagit i ett läsprojekt. Studiens syfte är tudelat. Den första delen av studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas läsvanor, attityder till skönlitteratur och grundläggande demokratiska värderingar samt deras syn på skönlitteraturens inverkan på medmänsklighet. Dessutom efterfrågas i vilken riktning läsprojektet har påverkat deras läslust. Den andra delen av studien syftar till att beskriva och analysera elevernas litterära kompetens via deras beskrivningar av det de berördes av i den lästa skönlitteraturen samt huruvida de kan ta kritisk distans till densamma. Den valda forskningsdesignen är mixade metoder i en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. De kvalitativa svaren har analyserats med stöd av tematisk analys. Litteraturdidaktisk forskning och receptionsteorier ligger till grund för studiens källmaterial. Studien ger ett bidrag till kunskap om elevers läsvanor och attityder till att läsa skönlitteratur samt till deras grundläggande demokratiska värderingar. Dessutom presenteras en beskrivning av elevernas litterära kompetens utifrån en modell som bygger på receptionsteorier, vilka erbjuder ett metaspråk om läsförståelse. Denna studies resultat kan användas för att bättre förstå elevernas läsförståelseprocess och utveckla läsdidaktiken. Resultatet visar att samtliga flickor uppger att de har grundläggande demokratiska värderingar och att de tror att skönlitteraturen kan utveckla medmänsklighet, medan några få pojkar inte anser det. Flickor är betydligt mer positiva till att läsa skönlitteratur än pojkar. Läsvanorna skiljer sig mellan program och kön. Många elever på studieförberedande program har förmåga att vidga sin läsrepertoar, medan flertalet pojkar på yrkesprogram läser en begränsad repertoar. En majoritet av eleverna på studieförberedande program läser skönlitteratur på sin fritid, men endast några få elever på yrkesprogram gör det. De flesta elever visar dock förmåga att läsa, förstå och känna inlevelse i en text på en grundläggande nivå. En majoritet av flickorna, men en minoritet av pojkarna visar förmåga att ta kritisk distans till texten. Dessa elever ger prov på att det finns förutsättningar att inta ett metaperspektiv för att nå en medmänsklig personlighetsutveckling via djupare litterär förståelse. Slutsatsen av detta arbete är att lärare behöver flera redskap, metakognitiva, didaktiska och organisatoriska, för att utveckla samtliga elevers litterära kompetens och läslust.

Syftet med föreliggande studie är att söka förståelse för vilka faktorer som kan bidra till elevers läslust i årskurs 5. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilka faktorer kan enligt de tillfrågade eleverna bidra till att främja deras läslust?”, ”Vilken hjälp upplever eleverna att de får av skolbibliotekarien?” samt ”Stämmer skolbibliotekariens upplevelse kring vad eleverna vill läsa överens med elevernas preferenser?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 15 respondenter. Primärmaterialet utgjordes av fem gruppintervjuer med 14 elever i årskurs fem samt en intervju med skolbibliotekarien på samma skola. Resultatet visar att samtliga av de tillfrågade eleverna föredrar att läsa i skolans bibliotek med hänvisning till miljön. Fem elever svarade att det är möjligt att de skulle ägna mera tid åt läsning på fritiden ifall läraren avsatte mer tid till läsning på schemat. Omslaget, bokens sammanfattning och bilderna var de faktorer som främst spelade in vid valet av bok. Resultaten visade även att majoriteten ansåg sig inspireras av vad andra läste samt uppgav att de kunde be skolbibliotekarien om rekommendationer. Skolbibliotekariens bild av vad eleverna vill läsa stämde överens med elevrespondenternas. Slutsatserna är således att miljön, tiden och personer i omgivningen är tre viktiga faktorer som påverkar elevernas läslust.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om vad lärare anser är viktigt i valet av litteratur och om lärare använder sig av litteratur som är aktuell i dagens samhälle med ett tydligt fokus på det nya mångkulturella samhället som vi lever i. Vidare ville jag också undersöka vad lärare hade för uppfattning om möjligheten till kompetensutveckling i fråga om att utveckla sitt val av litteratur. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet visar att lärare inte uttryckligen använder sig av litteratur som bemöter Sveriges mångkultur eller på annat sätt är samhällsrelevant. De slutsatser som dras utifrån resultatdiskussionen är att lärare anser att ramfaktorer så som bristande läskunskaper, ekonomi, tid och kompetens styr litteraturvalet och framför allt bidrar till att samhällsrelevant litteratur inte används. Det framkom också att lärare har en vilja att förmedla litteratur som varit central genom tiden och att det också påverkar valet av icke samhällsrelevant litteratur. Vidare dras också slutsatsen att lärare upplever att kompetensutveckling i att välja och använda ny mer samhällsrelevant litteratur främst sker genom att man tar del av andra kollegors, eller bibliotekariernas tips och råd.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärarnas tankar kring läslusten och motiv för hur man arbetar med den ska bidra till en medvetenhet kring det läsfrämjande arbetets roll i klassrummet och hur den kan utvecklas. Studien riktar in sig på arbetet med elever under de tidiga årskurserna 1–3. För att nå mitt syfte undersöktes genom intervjuer hur fem lärare inom en mellanstor kommun ser på fenomenet läslust, vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen och hur de motiverar sina val av undervisning. Resultatet visade på en samlad syn bland lärarna vad läslust innebär och att för att arbeta för den krävs en bred repertoar av aktiviteter där interaktion kring böckerna är ett återkommande inslag. Det som motiverar lärarna är att man strävar efter en undervisning som är lustfylld och som kan inspirera eleverna till att inse värdet av att ta del av läsning och böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan lärares och elevers syn på läslust. För att besvara syftet utgick studien från följande frågeställningar: Vad anser elever i årskurs 3 hjälper dem att finna läslust?Vad har verksamma lärare i årskurs 3 för föreställningar om hur elevers läslust stimuleras? Eftersom jag ville ta del av lärare och elevers egna tankar valde jag att använda mig av en kvalitativ metod och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan med hjälp av en didaktisk teori samt Gambrells (2011) sju principer som hon menar främjar läslust. Urvalet var 16 elever i årskurs 3 samt 2 lärare verksamma i årskurs 3. Resultatet visade att elever anser att läsande förebilder, den fysiska miljön och ett eget val hjälper dem att finna läslust medan lärare ser att läsa tillsammans, den fysiska miljön och adekvata texter som positivt för läslusten. Resultatet visade att lärare och elever har en relativt samlad bild över hur elevers läslust bäst stimuleras och dessa uppfattningar stämmer även överens med såväl tidigare forskning som presenteras i studien angående läslust som Gambrells (2011) principer. I analysen presenteras några likheter och skillnader mellan elevers och lärares uppfattningar om hur elevernas läslust stimuleras. En skillnad rörde de didaktiska vad- och var- frågorna, då eleverna visade sig ha en bredare syn på vad de kan läsa, till exempel på digitala medier, medan lärare ansåg att tryckt text bör vara i fokus. Eleverna poängterade även vikten av att den fysiska miljön bör vara inbjudande för läsning, vilket även tidigare forskning har lyft, men det skiljer sig hur eleverna ser på miljön och hur de intervjuade lärarna och Gambrell (2011) ser på miljön.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om, hur och i vilket syfte lärare i årskurs F-3 använder ljudböcker i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar de anser att ljudböcker har. De semistrukturerade intervjuerna med åtta lärare indikerar att ljudböcker används för att stärka elevernas ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar även att lärare använder ljudböcker på olika sätt i undervisningen. Slutsatsen vi har kommit fram till är att lärare anser att eleverna blir mer motiverade av att läslyssna på ljudböcker. Lärare anser även att ljudböcker har många fördelar men även nackdelar. Dock har vissa intervjuade lärare inte kunnat se några nackdelar med ljudböcker i undervisningen

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurs 1–3 beskriver att de använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stimulera elevers läsutveckling. I studien presenteras tidigare forskning som bland annat redogör för elevers läsutveckling och hur arbetet med skönlitteratur kan ske genom de tre läsaktiviteterna: Tyst egen läsning, gemensam läsning och högläsning. Studien är kvalitativ och intervjuer har bedrivits med sex respondenter som är verksamma lärare i årskurs 1–3. I studiens resultat framkommer det att samtliga lärare inkluderar skönlitteratur i sin svenskundervisning. Lärarna skiljer sig dock i sin inställning till de tre läsaktiviteterna, där högläsning är den aktivitet som de är mest positiva till. Utifrån det lärarna har uppgett i studien kan vi dra slutsatsen att de anser att inkludering av skönlitteratur i svenskundervisningen är fördelaktigt när det gäller elevers läsutveckling och för att skapa meningsfulla läsupplevelser.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur mellanstadielärare arbetar för att stimulera intresse för läsning av skönlitteratur i förhållande till forskning inom området. Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Frågorna gällde hur lärarna arbetar för att verka som läsande förebilder samt hur de arbetar med elevernas egna intressen och inflytande i valet av litteratur för att uppnå läslust. Studien fann att samtliga lärare hade ett eget intresse för läsning av skönlitteratur och läste regelbundet på sin fritid. Studien fann även att lärarna arbetade aktivt med läsning på flera olika sätt och att de själva såg stora fördelar med läsning av skönlitteratur, både för akademiska och personliga framsteg. De vanligaste lässtimulerande arbetssätt som framkom i studien, och som beskrevs som framgångsrika enligt forskning, var bokprat som genomfördes av lärare eller bibliotekarie samt högläsning och en stor frihet i val av böcker.