Läslust diskuteras ofta i undervisningssammanhang. Vad innebär emellertid läslust och hur når man denna i undervisningen? Syftet med vårt examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska erhålla djupare kunskap och förståelse för om och hur litteraturundervisning kan påverka elevers läslust. Vid analys av materialet utgår vi från Biestas teorier om svag och stark undervisning, med betoning på hans teori om subjektivitet. Vidare används Rosenblatts begreppspar efferent och estetisk läsart. Dessutom utgår vi från SDT (Self-determination Theory) om hur inre motivation kan uppnås. Vi har kommit fram till att läslust som begrepp är omstritt. Det verkar till stor del ha att göra med att identifiera sig som läsare. Dessutom ses det som en bonus snarare än som ett mål i sig. För att skapa läslust betonas två viktiga aspekter. Den ena är läsargemenskapen i klassrummet där fokus ligger på att läsa tillsammans snarare än individuellt. Detta kan ske genom exempelvis högläsning eller bokcirklar. Den andra aspekten är vikten av att göra “rätt” bokval. Utmaningar till att skapa läslust i klassrummet är elevers bristande koncentration, lärares brist på tid och en styrande ämnesplan.