Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust. Många elever ansåg att det var viktigt att det var tyst när de läste och ansåg därför att alla elever skulle läsa samtidigt. Andra elever ansåg istället att de skulle få själva bestämma när de skulle läsa, eftersom de inte kände läslust när de blev tvingade till läsning. Eleverna lyfte också fram att de har svårt att hitta texter som får dem till att känna läslust. Eleverna ansåg därför att läraren skulle hjälpa dem att hitta intressanta texter, genom att göra utställningar av olika texter och att eleverna skulle genomföra olika läsaktiviteter.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust. Många elever ansåg att det var viktigt att det var tyst när de läste och ansåg därför att alla elever skulle läsa samtidigt. Andra elever ansåg istället att de skulle få själva bestämma när de skulle läsa, eftersom de inte kände läslust när de blev tvingade till läsning. Eleverna lyfte också fram att de har svårt att hitta texter som får dem till att känna läslust. Eleverna ansåg därför att läraren skulle hjälpa dem att hitta intressanta texter, genom att göra utställningar av olika texter och att eleverna skulle genomföra olika läsaktiviteter.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. De pedagoger som intervjuats har särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Lärarna har erfarenhet av flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell. De pedagoger vi intervjuat anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.</p>

The purpose of this overview of knowledge is to analyze what role reading for pleasure might have in a classroom for adolescents. In order to better understand this, I have gathered 10 different sources that in different ways presents research done on pleasure reading in secondary education. Due to a discovered lack of systematic research in pleasure reading from Swedish studies/institutions, these 10 sources are based on international education research. When analyzing the material, three different themes were found. The first one I named “reading for pleasure as a tool”; this theme includes data that involves what pleasure reading can contribute to alongside other skills, such as literacy, empathy etc. The second theme I named “pleasure reading as a goal”, which includes data that examine pleasure reading as a goal. The term “lifelong readers” and the ambition to introduce students to reading for pleasure are examples of subjects this theme touches on. The last theme that I found I named “the opportunities and difficulties with reading for pleasure” which include different methods and factors that in some way affect students reading for pleasure. This overview of knowledge shows that pleasure reading can function in multiple roles in education, both as a goal and as a tool to reach other skills. Different approaches to pleasure reading and their chances of success may vary between student groups. Designating time and planning focusing on incorporating reading for pleasure seems required from the teacher. Autonomous book choices and designated time for Silent Reading are two factors that does seem critical in making engaged readers.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.</p>

Abstrakt Denna kunskapsöversikt undersöker vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Kunskapsöversiktens slutsats och diskussion ämnar även besvara vilka didaktiska upplägg som kan göra skillnad genom kunskapen om påverkande faktorer. Granskningen utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att både yttre och inre motivationsfaktorer påverkar läslusten. Till de yttre hör läsande förebilder, textval och didaktiska val. De faktorer som hör till inre motivation är textval, känslor och meningsfullhet. Att textval förekommer i båda temana är då resultatet visat att detta både kan vara en yttre omständighet men förekommer även genom elevens egen påverkan.  Samtliga faktorer kan ha både positiv och negativ påverkan på läslusten och genom den fördjupade vetskapen om dessa variabler ges förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för elevens läslust.

Syftet med mitt självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur läslusten kan ökas hos elever i de tidiga skolåren. PISA och PIRLS-undersökningar under 2000-talet visar på att läsförmågan hos unga har minskat. Den försämrade läsförmågan innebär att de ungas möjlighet till läsupplevelser begränsas. I regeringens proposition "Läsa för livet" betonas vikten av att stärka barns och ungas läsförmåga men också deras läslust. För att utveckla en genuin läslust behövs en väl automatiserad avkodning och för att utveckla sin läsning krävs att man läser. Matteuseffekten innebär att barn med god läsförmåga läser mycket och gärna och blir starka läsare, medan svaga läsare undviker läsning och läser lite, vilket innebär att de inte utvecklar sin läsning. Detta gör i sin tur att läsningen blir tråkig. Matteuseffekten slår alltså hårt mot de barn som aldrig hittar sin läslust eller som tappar den redan tidigt. I min undersökning har jag genomfört halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med företrädare för olika professioner inom skola och bibliotek. Resultatet visar på vikten av att elever erbjuds ett brett utbud av texter, litteratur med subjektiv relevans, högläsning med efterföljande samtal, möjligheter att ta del av varandras läsupplevelser, vuxna som agerar läsande förebilder och samarbetar och ett välsorterat, bemannat skolbibliotek. Elever i läs- och skrivsvårigheter kan ges möjligheter till läsupplevelser om de pedagoger och den bibliotekspersonal de möter ger dem möjlighet att lyssna till litteratur, läsa med öronen, och ta del i gemensamma diskussioner kring olika slags texter.

Detta arbete handlar om skolbiblioteken som pedagogisk resurs för pedagoger och elever. Forskningsbakgrunden går igenom skolbibliotekets historia, internationell och nationell forskning, gällande styrdokument och lagar, resurser i skolbibliotek och några exempel på skolbibliotekssatsningar. Arbetet innehåller avslutningsvis en intervjustudie med beskrivningar från verksamma skolbibliotekarier om hur de samarbetar med pedagogerna. Vårt syfte med undersökningen är att utforska skolbibliotekariers möjlighet till samarbete med pedagoger för att utveckla elevers läsning. Vi har gjort fyra kvalitativa intervjuer med verksamma och fackutbildade skolbibliotekarier. Samtliga skolbibliotekarier arbetar på en F-9 skola och i samma kommun. Resultatet är en beskrivning av hur skolbibliotekarierna upplever sitt samarbete med pedagoger för att öka elevers läslust och läsförståelse. Arbetet innehåller även råd från respondenterna till verksamma pedagoger på hur de kan upprätta ett samarbete med skolbibliotekarien. Vår slutsats är att det finns en brist i rådande lagar som rör skolbiblioteken och att detta orsakar stora skillnader i vad skolbiblioteken erbjuder för resurser. Sammanfattningsvis kan vi se att respondenterna ger likartade svar angående bristen på styrning uppifrån och de ger även likartade beskrivningar av sitt samarbete med pedagoger i form av bokattaker, gruppläsning, matchning av litteratur till både elever och pedagogers undervisning.

Detta är en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk metodansats. Studien syftar till att försöka förstå hur elever i åk 3 och 9 upplever fenomenet läslust och vad som motiverar dem att läsa. Genom att utgå från elevers texter och deras beskrivningar av läslust och av vilka faktorer som motiverar eller hämmar läsning, har jag försökt att tolka elevernas uppfattningar om läslust. Studien är genomförd i två klasser på låg- respektive högstadiet och eleverna har med hjälp av frågor på en tankekarta fått skriva helt fritt om fenomenet läslust. Med stöd i en del av läs- och motivationsforskningen har jag försökt koppla elevernas texter till teorin och i analysen lyft fram och tolkat deras uppfattningar, känslor och upplevelser av vad läsning kan vara. Resultatet visar att elever uppfattar läsning som ett positivt måste om engagemanget, läslusten, finns. Eleverna beskriver hur de gör "mentala förflyttningar" eller känner "ett sug" efter att läsa. Elever som istället upplever olust och inte ser läsningen som något viktigt för dem, beskriver läsning som ett negativt måste, något "trist" eller "meningslöst" som skolan tvingar dem till. En slutsats i min studie är att undervisningen i skolan inte spelar den aktiva roll som den borde göra. Eleverna skriver inte i sina texter att lärare eller undervisning fungerat som en motiverande faktor för deras läslust. Denna slutsats har jag dragit utifrån ett begränsat antal elever och utifrån den uppgift jag gav dem och säger inget generellt om undervisningens betydelse för läslusten.