Syftet med mitt självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur läslusten kan ökas hos elever i de tidiga skolåren. PISA och PIRLS-undersökningar under 2000-talet visar på att läsförmågan hos unga har minskat. Den försämrade läsförmågan innebär att de ungas möjlighet till läsupplevelser begränsas. I regeringens proposition "Läsa för livet" betonas vikten av att stärka barns och ungas läsförmåga men också deras läslust. För att utveckla en genuin läslust behövs en väl automatiserad avkodning och för att utveckla sin läsning krävs att man läser. Matteuseffekten innebär att barn med god läsförmåga läser mycket och gärna och blir starka läsare, medan svaga läsare undviker läsning och läser lite, vilket innebär att de inte utvecklar sin läsning. Detta gör i sin tur att läsningen blir tråkig. Matteuseffekten slår alltså hårt mot de barn som aldrig hittar sin läslust eller som tappar den redan tidigt. I min undersökning har jag genomfört halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med företrädare för olika professioner inom skola och bibliotek. Resultatet visar på vikten av att elever erbjuds ett brett utbud av texter, litteratur med subjektiv relevans, högläsning med efterföljande samtal, möjligheter att ta del av varandras läsupplevelser, vuxna som agerar läsande förebilder och samarbetar och ett välsorterat, bemannat skolbibliotek. Elever i läs- och skrivsvårigheter kan ges möjligheter till läsupplevelser om de pedagoger och den bibliotekspersonal de möter ger dem möjlighet att lyssna till litteratur, läsa med öronen, och ta del i gemensamma diskussioner kring olika slags texter.

This thesis investigates young readers' reading practices in relation to social media, in an attempt to bridge the gap between students' own experiences and school librarians' reading promotion efforts. This has been done through an online questionnaire with school librarians concerning if, and how, they currently work with digital reading communities, combined with an interview study with seven high school students who identify themselves as readers and current, or former, users of BookTok.  The results from the survey show that school librarians mainly work with digital reading communities by displaying trending books and informing their book purchases. The results from the interview study show that young Swedish readers place high aesthetic value on the book as an object; they prefer to read in English, and they do not enjoy compulsory reading in school when they have no agency in what books to read.  The conclusions drawn are that the young readers have a strong sense of identity connected to their reading practices and that this "reading identity" is at least partly shaped by digital reading communities such as BookTok. Furthermore, there are potential areas for school librarians to develop their work with digital reading communities in order to meet their students' needs. Firstly, through involving the students in not only selecting and purchasing books, but also in norm critical discussions of themes that are present in trending literature. Secondly, through collaboration with teachers in their literature teachings. The implications of the study are particularly directed toward high school librarians, due to the demographic of the participants, but can be applied to other ages and other professionals who work with reading promotion.  This is a two-year master's thesis in Library and Information Science.