In the present essay, the purpose is to examine social studies teachers’ perception of the role ofemotions in planned and unplanned learning situations related to controversial topics. In this study, three social studies teachers participate in interviews regarding the role of emotions in learning situations concerning controversial topics. The teachers expressed positive attitude towards different categories of emotions in planned learning situations. Most of all, the teachersspoke in a positive sense about stirring and evoking emotions to create interest towards the subject. Even if teachers spoke in a positive sense about the role of emotions in unplanned learning situations, there were a consensus that it is more challenging when they lack the controlof planning for different emotions to appear. The notion of staying calm and having a lot of knowledge on the controversial topic Is even more important in these situations. Overall, the teachers in this study thought of emotions as an opportunity and something positive for the students learning, even if they think that emotions in unplanned situations demands more knowledge from the teachers concerning that they don’t want to limit their students right to express themselves. / I föreliggande studie undersöks samhällskunskapslärares syn på känslornas roll i undervisning om kontroversiella ämnen. Syftet med studien är att undersöka lärarnas uppfattning om känslornas roll i såväl planerade som oplanerade sammanhang där kontroversiella ämnen förekommer. Genomförandet av studien tog sin ansats i semistrukturerade intervjuer, och tre lärare fick under längre intervjuer delge sina tankar kring känslornas roll i dessa sammanhang. Lärarna var positivt inställda till känslornas roll i planerade sammanhang, och påpekade flertalet roller som de själva planerade för. De önskade främst att framhäva känslornas roll som intresseväckare bland eleverna. I oplanerade sammanhang talade lärarna också positivt om tillåtandet av känslor, men underströk att det följde utmaningar med att inte vara redo. De taladeom bland annat att behålla lugnet, och att ha en viss nivå av ämneskompetens för att kunna bemöta eleverna ordentligt. Lärarna i denna studie talar således om känslornas roll som positiv, men att de i oplanerade sammanhang kräver mer av lärarna som helst inte vill förneka eleverna rätten att yttra åsikter eller känslor.

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem gymnasielärare i samhälls­kunskap förhåller sig till de egna åsikterna i undervisningen om politik och politiska frågor. Huruvida lärare bör vara transparenta eller förtegna med sina personliga politiska åsikter i under­visning förefaller vara en fråga i vilken meningarna går isär. Studien har syftat till att genom empirin explicitgöra de olika hållningar som lärarna intar i undervisningen och hur dessa motiveras av lärar­na. Vidare har lärarnas uppfattningar om hur de olika hållningarna påverkar undervisningen och elevernas politiska uppfattningar undersökts. Ásgeir Tryggvasons använder begreppen objektivitet och neutralitet för att beskriva hur lärare kan förhålla sig till de personliga åsikterna i under­visningen. Dessa begrepp graderas i stark och svag. Neutral är den lärare som är förtegen med de egna åsikterna i undervisningen. En objektiv hållning är liktydigt med en lärare som är transparent med vad denne tycker men som bedriver en allsidig undervisning. Dessa hållningar har fungerat som det teoretiska ramverket för uppsatsen och har använts som ett verktyg för kodning och tema­tisering av det empiriska materialet. De hållningar som explicitgjorts hos de enskilda lärarna visar på en mångtydighet och komplexitet. Samtliga lärare, förutom en, diskuterade för- och nackdelar med både en starkt neutral och en svagt neutral hållning. De undersökta lärarna har utifrån sina övergripande hållningar sorterats in i tre olika grupper. Två av lärarna föredrog en starkt neutral hållning i kombination med en starkt objektiv hållning. Den andra gruppen består också av två lärare, vars hållningar kan etiketteras som starkt objektiva men svagt neutrala. En av de undersökta lärarna har fått utgöra en egen kategori. Denne har en svagt neutral hållning och den objektiva hållningen kan beskrivas som kluven mellan både stark och svag objektivitet.

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

Detta är en fokusgruppsundersökning om svenska gymnasieelevers uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor. År 2022 publicerade Skolinspektionen en granskning av undervisningen i kontroversiella frågor inom högstadieskolan och fann då flera förbättringsområden. Denna undersökning fokuserar på att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisningen i kontroversiella frågor för att se om det finns liknande förbättringsområden som inom högstadieskolan. För att få svar på detta har tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 13 gymnasieelever genomförts. Vidare undersöks vad eleverna upplever som gynnande och missgynnande faktorer för undervisningen i kontroversiella frågor. Den tidigare forskningen visar bland annat att elever tenderar att vara intresserade av frågor som påverkar dem direkt som individ. Det finns olika uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt och det baseras ofta på kontextuella faktorer såsom elevernas olika erfarenheter. Olika elever eller grupper kan ha varierande uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt. För denna uppsats är variationsteori centralt. Variationsteori är en teori som fokuserar på relationen mellan undervisning och lärande. Den utgår ifrån att elever har olika uppfattningar om undervisningsinnehållet. Genom kvalitativ analys har intervjumaterialet tematiskt undersökts och kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att elever inte vågar uttrycka sina sanna åsikter av flera olika anledningar. För det första är eleverna rädda för att bli bojkottade och utfrysta av sina klasskompisar. För det andra uttrycker eleverna att de har en mycket stor respekt för varandra och därför är varsamma med att kränka varandra. För det tredje anser eleverna att lärarens sociala makt samt hur läraren svarar påverkar deras vilja att uttrycka sina åsikter. Informanterna menar att majoriteten av deras diskussioner om kontroversiella frågor sker utanför lektionstid, på rasterna och i sociala medier, utan att de senare lyfts in i klassrummet. Undersökningen drar slutsatsen att lärare behöver ha en större lyhördhet för vilka ämnen eleverna diskuterar utanför klassrummet, en transparens i val av undervisningsmetoder samt ett aktivt arbete för ett hållbart diskussionsklimat i klassrummet.