• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Eget arbete : analys av lärares syn på eget arbete på två skolor

Säll, Karolina January 2007 (has links)
<p>Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.</p>
2

Eget arbete : analys av lärares syn på eget arbete på två skolor

Säll, Karolina January 2007 (has links)
Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.
3

Inkluderande samhällsundervisning pådistans? : Sex samhällslärares uppfattning om den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020

Lidström, Emelie January 2021 (has links)
Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.
4

Oron över håravfall mitt i medeltidens litteratur -Hur fyra lärare integrerar sex- och samlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan

Johansson, Sofia, Ingvarsson, Louise January 2016 (has links)
SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

Page generated in 0.0542 seconds