Sex- och samlevnadsundervisningen har inte alltid varit obligatorisk i skolor i Sverige. Sedan den blev obligatorisk år 1955 har undervisningen förändrats mycket men framförallt fått kritik för att inte vara inkluderande, jämlik och jämställd. Lärare behöver bättre kunskaper i ämnet för att bli mer bekväma men även stöd för att öka möjligheterna till en mer inkluderande och jämställd undervisning.  Syftet med den här studien är att genom en Foucaulteansk diskursanalys belysa hur olika sexuella läggningar, kön och könsidentiteter samt sex konstrueras i materialet för sex- och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet. Studien strävar efter att inspirera till en mer jämställd, jämlik och inkluderande sexualundervisning. Resultaten visar att undervisningsmaterialet som studerats inte fullt ut förhåller sig till Skolverkets riktlinjer och brister bland annat i att vara inkluderande. Till exempel när det kommer till olika kön och könsidentiteter samt etniciteter och funktionsvariationer. I vissa fall är materialet rent bakåtsträvande. Detta innebär bland annat att sex- och samlevnadsundervisningen idag konstruerar och vidmakthåller exkluderande strukturer, vilket i sin tur motarbetar en jämlik undervisning. I och med att en ny läroplan för sex- och samlevnad tas i bruk hösten 2022, ges förslag på framtida forskning av jämförande karaktär mellan det nya och det nuvarande undervisningsmaterialet.

Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande område som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta är det få lärare som får någon utbildning i ämnet på lärarutbildningen och området har en tendens att bli lågprioriterat ute på skolorna. Ett antal debattörer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som väl bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett för stort inflytande över ämnets innehåll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning. Eftersom skolans undervisning enligt styrdokumenten ska vara saklig och allsidig, så har jag valt att i detta arbete undersöka hur man kan främja en allsidig sex- och samlevnadsundervisning. För att skapa en större förståelse för ämnet så inleds arbetet med en kunskapsbakgrund där sexualupplysningens historia och sex- och samlevnadsundervisning i skolan presenteras, samt en genomgång av ämnet i dagens styrdokument, lärarutbildning, och relevant forskning. Kritiken mot RFSU presenteras också i ett avsnitt om den pågående samhällsdebatten. Med detta som bakgrund inleds undersökningen, där fyra verksamma lärare ger sina perspektiv på sex och samlevnad i skolan. De ser alla betydelsen av en allsidig sex- och samlevnadsundervisning, men ger tillsammans bilden av ett ämne som man inte pratar mycket om - varken på skolorna eller på lärarutbildningen.

Syftet med vår projektredogörelse var att skapa en teaterföreställning utifrån ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterföreställningen skulle beröra ämnen som var relevanta för vår målgrupp delade vi ut ett frågeformulär i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vår gestaltning. Föreställningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjälpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehållet i teaterföreställningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop där vi, framförallt med hjälp av värderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kärlek, relationer och sex. Vår förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen.Valet att behandla frågor rörande ämnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att ämnet kan vara känsligt att närma sig i en skolsituation. Även då skolan har ett uppdrag att undervisa i sex- och samlevnad, står det dock endast i undantagsfall inskrivet i kursplanerna. Skolverket håller på att revidera sex- och samlevnadsundervisningen och ämnet kommer att tydligare skrivas in i kursplaner för vissa kärnämnen. I vår projektredogörelse behandlar vi förutom sex- och samlevnad, pedagogiskt drama och dess roll i gymnasieskolan och teorier rörande teater och drama där vi fokuserar på värderingsövningar. I denna projektredogörelse undersöker vi hur vår metod, teaterföreställning med efterföljande dramaworkshop, mottages av en gymnasieklass, och om denna metod kan vara ett sätt att närma sig frågor rörande kärlek, relationer och sex. Förutom elevernas utsagor har vi i intervjuat deras lärare kring hennes upplevelser av elevernas gensvar av både workshoptillfället och vår föreställning. Vi har kommit fram till att vår metod, teaterföreställning med efterföljande workshop, varit användbar när man vill bearbeta ämnet sex- och samlevnad. Teaterföreställningen berörde eleverna och workshopen öppnade upp för djupa diskussioner. / A painful experience?

Genom en fenomenografisk kvalitativ studie intervjuades verksamma lärare för årskurs 4–6. Studien undersöker de uppfattningar som lärarna har om sex och samlevnadsundervisningen. Resultatet från studien utgår ifrån en fenomenografisk analys gjord på åtta semistrukturerade intervjuer. Av resultatet från denna studie kan utläsas att lärare har olika uppfattningar om sex och samlevandsämnet. Lärare har generellt en positiv uppfattning av sex och samlevnadsundervisningen. De svårigheter lärare möter har att göra med en viss osäkerhet kring ämnets innehåll i undervisningen. Lärarna uttrycker även att det finns ett bristande stöd från både läroplan och läromedel. Många av lärarna upplever att läroplanen, Lgr11 är innehållsfattig och lämnar mycket utrymme för tolkning av vad som ska ingå i sex och samlevnadsundervisningen. I resultatet går även att utläsa att flera lärare upplever att de läromedel som skolan använder i sex och samlevnadsundervisningen inte är tillräckliga och att läromedel saknar väsentligt innehåll. En annan del som tydligt visar sig är att samverkan inom ämnet mellan kollegor och skolledning är bristfällig och något som flera av lärarna önskar fanns i större utsträckning. Slutsatsen är att NO-lärare generellt känner sig ensamma med planering och genomförande av sex och samlevnadsundervisningen, då de saknar stöd i så väl som läroplan som läromedel. / <p>NO</p>

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap. Vi har dels undersökt hur de ser på sexualitet och relationer i sig och dels vilka möjligheter eller svårigheter de upplever både i det ämnesintegrerade och i den ämnesöverskridande undervisningen. Skolverket uttrycker i samband med de nya skrivningarna förhoppningar om att lärare i olika ämnen framöver kommer jobba såväl ämnesintegrerande som ämnesöverskridande med sexualitet och relationer. Baserat på de svar vi fått i våra intervjuer, belyser vi olika implementeringsproblem, såsom den upplevda bristen på fortbildning, strukturella problem på organisationsnivå och även i viss mån tidsbrist.

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar.Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ”tabuområden” inom ämnesinnehållet. Homosexualitet, preventivmedel och abort är exempel på ämnen som inte tas upp i sex- och samlevnadsundervisningen på grund av att homosexualitet är förbjudet enligt sharia och preventivmedel och abort är områden som är kopplade till äktenskapet. Religion, kultur och tradition har med andra ord inflytande över undervisningen.

Syftet med denna undersökning var att göra en studie om kunskaper och attityder om hiv/aids hos svenska niondeklassare. Dessutom ville vi undersöka vilka eventuella skillnader det finns avseende genus samt svensk respektive utländsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och attityder. Detta intresseområde har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätstudie på två olika skolor. Vi kan i vår undersökning se en tendens att flickor med utländsk bakgrund inom undersökningsgruppen har sämre kunskaper än övriga elever. Beträffande attityderna inom undersökningsgruppen fanns generellt sett en positiv attityd gentemot hivsmittade. Dock hade flickorna en något positivare attityd än pojkarna.

Hösten 2022 infördes den nya läroplanen Lgr 22 som kom att ställa nya krav på sexualundervisningen i Sverige. Denna nya läroplan skapades främst i syfte för att ge lärare en klarare bild på hur de ska arbeta med sexualundervisningen för att tydligare lyfta olika elevers identitet samt hur viktigt det är med samtycke. Syftet med denna studie är att förstå hur lärare arbetar för att implementera det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i klassrummet idag samt vilka problem och hinder som uppkommit i och med implementeringen. Detta syfte uppfylls genom att jag genomförde intervjuer med sex stycken lärare som arbetade inom Växjö kommun. I sorteringen av det empiriska materialet kodades och analyserades underlaget utefter hur lärare arbetar idag samt deras problem och utmaningar i och med implementeringen. Resultatet av analysen visade att lärare dagligen implementerar kunskap kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i sitt arbete. Införandet av Lgr 22 sker genom varierande arbetssätt så som att kolla på filmer eller läsa skönlitterära böcker. Genom att visa filmer och läsa i helklass kan läraren skapa en diskussion och få fler elever att känna sig inkluderade. Lärarna förklarar att de upplever att den största utmaningen med det nya ämnesområdet är att lyfta det vid rätt tidpunkt så att eleverna lyssnar och förstår. Vidare menar lärarna att den största förändringen i arbetet ligger i att inkludera alla elever så att ingen känner att de har en identitet som inte passar normen eller att den familjekonstellation de lever i är annorlunda. Genom implementering av sexualitet, samtycke och relationer höstterminen 2022 kan lärare lättare förstå hur de konkret kan arbeta med ämnesområdet samt förstå vilken roll de ska ha i utbildningen

The aim of this study was to investigate how staff members at residential homes experience encountering sexuality among the youths. The study was conducted by using qualitative interviews with four staff members at four different residential homes. The interviews have been analyzed by using content analysis and have been looked at through a perspective of experience, as described by Richard Stevens, and by applying developmental psychology. The results show that, although sexuality is experienced as being distinctly present and being a topic of major concern, the staff members have given sex-education as a means by which to raise their own competence little or no thought. One way to interpret this is that sexuality and sex-education haven’t been given a sufficient space in the work with the youths. Several staff members do experience the need of skills development in order to be able to function in the role as significant others when it comes to sexuality among the youths, and express that they would like to receive training in doing so. To a certain degree they experience situations in which they are not entirely certain how to act and which they are not sure how to handle. The result is somewhat in line with what previous research has pointed at, but does not include staff members having severe problems talking about sexuality with the youths. All participants express that they have minor or no problems with talking about sexuality and with encountering sexuality-related aspects in relation to the youths.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.