Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth & Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg & Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner. Resultatet tyder på att det finns en gemensam uppfattning om att sex - och samlevnadsundervisningen i skolan är viktig och dessutom antas ha positiva effekter för elevers sexuella hälsa. Det framgår dock att det förekommer skillnader i pedagogernas upplevelser av att kunna arbeta med sex – och samlevnad på ett strukturerat, medvetet och kreativt sätt. Hemmet och skolan beskrivs som två viktiga arenor. Föräldrar verkar ha en tilltro till pedagogers kompetens och pedagogerna själva tar sitt uppdrag som upplysare och vägvisare på stort allvar. / When teens develop their views on sexuality and relationships they need adult support and guidance. This period of a person's life is marked by discovery and exploration. Therefore it is important for young people to gain knowledge and develop understanding that contributes to making healthy decisions. The school plays an important role in efforts to try to give all young people the same opportunities for good sexual health education and is an obvious environment for health promotion. The purpose of this study is to take part of educators experiences of teaching in sex education. Data collection was conducted in the form of six semi-structured interviews with teachers in various subjects and at different secondary schools. The results suggest that there is a common perception that sex - and coexistence education in schools is important and assumed to have positive effects on students sexual health. However, it appears that there are differences in teachers' perceptions of being able to work with sex education in a structured , conscious and creative way. The home and the school are described as two important arenas . Parents seem to have a belief in teachers' skills and the teachers themselves take their mission as educators and guides very seriously.

Sweden has a long tradition of having sex education in primary school and some of the teaching material have earned international spread. In Sweden, the state develops the teaching material on sex education, such as curriculums and guidelines. In the current essay, school is regarded as an extension of the state. Therefore the state’s view on sex education should be reflected in the teaching material and have impact on the socialization of Swedish adolescents. The research question addressed in this essay concerns the notion and portrayal of the 'ideal' sexuality in four state-developed teaching material on sex education between 1956 and 2013 and how it has altered since sex education became mandatory in 1955. In order to answer this, a Foucauldian discourse analysis is applied as both a theory and method complemented by Rubin's theory about "the sloping walls". The result shows that the 'ideal' sexuality in 1956 is a societal matter and abstinent. In 1977 the 'ideal' sexuality is "free but with responsibility" and exercised on equal terms. In 1995, the 'ideal' sexuality is intertwined with love, an individual right and a source of happiness, and heteronormativity is prominent up until now. Lastly, in 2013, the 'ideal' sexuality is norm-critical and an individual matter. Initially, the state was clear about what the 'ideal' sexuality included. The most prominent discursive change found was that the state over time embodies an unobtrusive role, illustrated by silences and ambivalence in the teaching material from 2013. Further research on implementation is required in order to investigate what adolescents internalize of the messages conveyed in the current sex education teaching material and how it affects the self-perceived sexuality. Our hope is that the study motivates the transformation of sex education as an independent school subject and part of the Swedish teacher education.

No description available.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet. / Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.

Syftet med arbetet är att kartlägga uppfattningar inför genomförandet av undervisning inom sex och samlevnad hos snart verksamma lärare från Malmö universitets grundlärarutbildning inriktning årskurs 4–6 med fjärde undervisningsämne naturorientering och teknik eller samhällsorientering. Intresset för området baseras på ämnets kommande reformering samt en upplevd brist på utbildning inom sex och samlevnad. Tidigare forskning presenteras och visar fördelar med likväl som kritik mot utbildningen utifrån lärarstudenters upplevelser. Fortsättningsvis har en studie utförts genom semistrukturerade intervjuer där kvalitativa data samlats in i form av upplevelser av sex och samlevnad från lärarstudenter med SO, alternativt NO som fjärde undervisningsämne. Data har sedan bearbetats och presenteras utifrån en fenomenografisk metod i en resultat- och analysdel. Slutsatserna vilka dras är att respondenternas upplevelser varierar när det kommer till hur redo de känner sig inför att undervisa inom ämnet och det beror delvis på bristen av utbildning men även personligt engagemang. Fortsättningsvis dras slutsatsen att de anser att, brist på utbildning, mångkulturalitet och åsikter, föräldrar samt årskurs kan hindra undervisningen inom ämnet. Vidare förs en diskussion som bland annat tar upp vems ansvar det är att bedriva undervisning inom ämnet samt hur styrdokumenten både kan hjälpa likväl som stjälpa elever och lärare inom undervisningen. Avslutningsvis sammanfattas diskussionen och förslag på framtida forskning ges.

Denna studie syftar till att undersöka vad lärare själva anser att de har för beredskap och behov för att kunna bedriva undervisning om sex och samlevnad som är relevant utifrån de kulturella och sociala omständigheter som elever omges av idag. Vidare syftar den till att belysa lärares beredskap inför att undervisa i sex och samlevnad, vilka förutsättningar som bidrar till en trygg undervisningssituation samt hur lärare fördelar undervisningstiden mellan de biologiska respektive samlevnadsdelarna som ingår i undervisningen. Tidigare forskning har visat att lärarnas utbildning inom området ofta är bristfällig, samt att undervisningen inte alltid möter elevernas behov. För att uppnå studiens syften har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer med fem behöriga mellanstadielärare har genomförts för att samla in data. Resultatet visar att lärarna inte anser sig ha fått de kunskaper som krävs genom sin lärarutbildning, något som kompenserats med erfarenhet och fortbildning. Resultatet visar även att de intervjuade lärarna idag lägger mer tid på biologidelen även om det framkommer visioner om att samlevnadsbiten ska få ta mer tid i anspråk. En slutsats är att lärare behöver bättre utbildning och kompetensutveckling på området för att kunna skapa bättre förutsättningar för en rättmätig sex- och samlevnadsundervisning, för såväl lärare som elever

I kölvattnet av MeToo-rörelsen upplever vi att skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktigare än någonsin. Trots att undervisningen har varit obligatorisk i den svenska skolan sedan 1955 upplever vi att elever idag inte får den undervisning som krävs. Syftet med denna examensuppsats blir således att undersöka hur elever på två gymnasieskolor uppfattar sin erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av två fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 3 på gymnasiet. För att besvara vårt syfte och frågeställningar använder vi oss av fenomenografi och grundad teori. Fenomenografi används för att identifiera uppfattningar hos ett subjekt för att sedan analysera dessa i relation till kollektivet. Grundad teori används i sin tur för att med hjälp av likheter och olikheter i utsagor skapa egna teorier kring hur något ser ut. Båda teorierna används således för att skapa en så utförlig bild som möjligt av elevernas uppfattningar. Resultatet visade att eleverna uppfattade att sex- och samlevnadsundervisningen var sammankopplad med ämnet naturkunskap. Vidare kunde vi också se att de i vissa fall kopplade samman sex- och samlevnad med andra ämnen så som samhällskunskap, religionskunskap och historia men att dessa ofta presenteras som hypotetiska. Eleverna ansåg även att lärarens roll i undervisningen var av stor vikt, och att dessa ofta varit obekväma med ämnet. Avslutningsvis kände eleverna att undervisningen måste anpassas till ett modernt samhälle och lyfta frågor kring sexualitet och könsidentitet. Våra slutsatser blev således att undervisningen i sex- och samlevnad måste röra sig utanför ämnet naturkunskap och bli en naturligare del av de andra gymnasiegemensamma ämnena. Detta måste då förankras hos eleverna så att de kan identifiera värdeord som exempelvis relationer, identitet och genus när dessa dyker upp i olika ämnen under parollen sex- och samlevnad.

Under vår tid på lärarutbildningen finner vi en problematik med att sex- och samlevnadsämnet berörs ytterst lite och att vi i liten grad fått undervisning kring kulturella perspektiv på ämnet. Forskning som använts i det självständiga arbetet på grundnivå visade på en brist av kunskaper bland lärare kring ämnet sex och samlevnad, men även att ämnet är tabubelagt i ett flertal länder. Syftet med denna undersökning är att analysera hur lärarstudenter och nyexaminerade lärare tänker kring sin profession som mellanstadielärare i sex- och samlevnad, med bland annat ett fokus på ett mångkulturellt perspektiv.Det teoretiska perspektiv som använts är en tematisk analys. I åtta kvalitativa intervjuer med hälften lärarstudenter och hälften nyexaminerade lärare har vi använt oss av metoder som semistrukturerade intervjuguider, samt vinjettfrågor. Resultatet har framställts utifrån det teoretiska perspektivet i olika teman och huvudresultatet är att deltagarna anser sig ha föga kunskaper om både sex och samlevnad och om olika kulturers syn på ämnet

The new Sexual Offenses Act was signed into law on the first of June 2018, as a result of the #metoo movement’s emphasis on taking action against sexual violence and harassment. The law, that is based on a lack of voluntariness in sexually connected behaviors, goes by the name the Consent Act. Since educational deficiencies has been identified, the Swedish government has commissioned the National Agency for Education to evaluate, among other things, consent in the sex education. The new Sexual Offenses Act should also be incorporated into the sex education. The study focuses on how the #metoo movement has influenced the debate between Swedish political parties over implementing the Consent Act in school curricula for sex education, which is founded on three central concepts: consent, gender equality, and norm criticism. The scope of this thesis is primarily the debate of the Swedish parliament and the planned curricula for sex education in the school for pupils with learning disabilities. Through a qualitative content analysis, questions about how the parties’ interpretations of the three concepts have influenced the changes that have been made in the sex education curricula before the autumn term of 2022, are intended to be answered. The main conclusion of the analysis suggests that the concepts used in the political debate regarding education, also have been influential in the recent relabeling of the subject sex education.