This paper describes a qualitative study of preschool teachers' beliefs about heteronormativity and its role in preschool. The purpose of this study was to examine preschool teachers' ideas and beliefs about heteronormativity and the ways in which it manifests itself in preschool, and to investigate how they perceive the possibility and the need to work on issues related to heteronormativity in preschool. The study is qualitative and is conducted through interviews with preschool teachers, and analysis of information letters from preschools sent to parents. The analysis of the letters was intended to critically examine how words and language could be linked to the heteronormative and also to determine which subjects was conveyed in these everyday texts. The study is based on queer theory and social constructivism. The results show that in the matter of the heterosexual norm is often a conflict between the fear of stigmatization and the risk of obscuring the norm accents. Much also indicate that a lot is very situation-bound in preschool and that talks about heteronormativity is not addressed until the norm is clearly broken by the presence of same-sex parents.

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet. / <p>NO</p>

No description available.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.

Literature is an important part of the daily activity in preschool and it is also a powerful tool for reinforcing different norms. The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, for what purpose pedagogues in preschool use literature in their daily activity and what needs these pedagogues see for non-heteronormativity literature. The study also relates the needs that pedagogues see with the basic values presented in the Swedish National Curriculum for preschool. Literature is used in preschool for a wide range of purposes including; enriching the language, getting familiarized with the written language, show diversity, reinforce norms on how to be a good friend, as a starting-point for discussion, working with a theme or to have a fun time. The needs that the pedagogues see for non-heteronormativity literature can be divided in to three categories namely there is always a need, there is only a need when somebody requires that kind of literature to identify themselves with or there is only a need when somebody is being discriminated because of not belonging to the heteronorm. The need for non-heteronormativity literature being there always corresponds with the basic values in the Swedish National Curriculum for preschool and the recommendation that the basic values are visible in the daily activity of the preschool. The other needs doesn’t correspond with this, but it matches other parts of the Swedish National Curriculum for preschool.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

Bakgrund: Trots lagar, riktlinjer och ambitioner om att skapa en jämlik vård, visar forskning att HBTQ-personer upplever en sämre vård och har en psykisk ohälsa som är mer utbredd än hos befolkningen som helhet. Att HBTQ-perspektivet ofta osynliggörs i vårdutbildningar leder till att heteronormen fortsätter att leva kvar, vilket får negativa konsekvenser berörande både individ och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att belysa hur individer som identifierar sig som HBTQ upplever sig bli bemötta i vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ manifest innehållsanalys av Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att HBTQ-personer många gånger upplever sig bli dåligt bemötta i vården. Detta kunde delvis bero på upplevelsen av att sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kunskap i HBTQ-frågor, men också på grund av att det sker medveten kränkning och diskriminering av patienter som identifierar sig som HBTQ. Vid ett gott bemötande ansågs sjuksköterskans öppenhet inför individers olikheter spela en avgörande roll, likaså att en ökad kunskap kring HBTQ-frågor i sjukvården skulle kunna förbättra situationen för HBTQ-personer. Slutsats: Sjukvårdspersonal upplevs inte besitta tillräcklig kompetens för att bemöta HBTQ-personer korrekt, något som får negativa konsekvenser för patienten. Sjukvårdspersonal bör därför reflektera över sina egna normer och värderingar samt öka sin kunskap i HBTQ-frågor. Detta för att nå målet och lagen – en lika vård för alla.

The purpose of this examination is to examine from a feminist perspective how men and women have been represented in five civic textbooks for Swedish Upper Secondary School. The examination has a time perspective from the 1970´s until today, during this time Swedish Upper Secondary School´s value has all along been equality between men and women. To reach the results both quantitative and a qualitative method has been used. The results give indications that men´s and women’s representation have been changed over time, in the early textbooks women was described as just women and were linked to their bodies while men were presented as people with names and careers. In the latest textbook sex and gender where no longer discussed but men where over- represented in both text and pictures. This give indications that civic textbooks have change the way they wright about men and women. In the early textbooks the authors wrote about men and women which gave a clearly picture of the differences that was presented, and which readers can question. In the latest textbook the authors no longer wrote about sexes but choose more quietly to over- represent men in both text and pictures. These civic textbooks showed a transformation over time in the representation of men and women, the early ones showed a representation that we could see clearly and question, while the newest showed a representation which more silent choose to give men more space. All the textbooks that has been examined, in different ways didn´t reach the School value of equality between men and women.

Med utgångspunkt i queerteori och dess problematisering av heteronormativitet så har vi med enkvalitativ innehållsanalys analyserat hur svenska förskolor beskriver sitt främjande och förebyggandearbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta gjordes med en avgränsningutifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Vi har undersöktom heteronormen finns omnämnd samt granskat om det förekommer skillnader mellan HBTQcertifieradeoch icke-certifierade verksamheter. Forskning visar att barn förhåller sig till normen redani förskolan, innan de upptäckt sin egna sexuella identitet och vidare normaliserar den i deras lek och isamspel med andra kamrater (Gansen, 2017). Detta skapar ett motstridigt förhållande till kommandeläroplansändring, där barns sexualitet skrivs in för första gången i förskolans läroplan (Skolverket,2018). Totalt 22 förskolors planer undersöktes varav hälften av dem var HBTQ-certifierade. Studiensresultat visar att synliggörandet av olika familjekonstellationer är en återkommande insats, men ocksåatt barn ska kunna uttrycka sig i verksamheten utan att behöva begränsas av starka könsnormer. Detframkommer även vara viktigt att skapa ett klimat som kännetecknas av acceptans och trygghet, därvuxna är goda förebilder och närvarande bland barnen. Av de 22 granskade planerna så förekomheteronormen omnämnd i ett av de insamlade dokumenten, där de yngre barnen inte inkluderas iarbetet. De skillnader vi fann mellan dessa verksamheter är att flera av de HBTQ-certifieradeapplicerar normkritiska och normkreativa beskrivningar i sina formuleringar. Ett flertal uppger ocksåatt de har en särskild HBTQ-grupp som samverkar tillsammans med andra HBTQ-certifieradeverksamheter, vilket de icke-certifierade inte nämner något om. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vilka delkonstruktioner av kön och sexualitet som elever i årskurs 7-9 har mött i läromedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att undersöka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av kön och sexualitet har förändrats historiskt, med start 1958 för att avslutas år 2013. De frågeställningar undersökningen haft för avsikt att besvara är: • Hur har beskrivningarna av kön och sexualitet konstruerats i ämnet sex och samlevnad? • Hur har beskrivningar av konstruktioner om kön och sexualitet förändrats mellan 1958 och 2013 i läroböckerna? Med hjälp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologiböcker för grundskolans högstadium studerats. För att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori använts. Detta för att kartlägga socialt konstruerade föreställningar om kön, men även för att belysa heteronormativa ordningar som upprätthålls i samhället. Resultatet av studien har visat att läroböckerna i biologi reproducerar föreställningar om hierarkier och dikotomier mellan könen, samt hur kvinnans sexualitet har kontrollerats och begränsats inom dessa strukturer. Vidare betraktas icke-heterosexualitet som någonting avvikande i samtliga läroböcker, även om författare idag har som ambition att använda ett mer inkluderande språkbruk. Detta inom ramen för de heteronormativa ordningar som upprätthåller heterosexualitet som överordnad annan sexualitet.