No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur innehållet i läromedel i kemi för årskurs 4-6 framställs och på vilket sätt detta kan skapa möjligheter eller svårigheter för elevers förståelse och intresse. Studien är en kvalitativ textanalys, som med utgångspunkt i läroplansteori tar hjälp av analysverktygen representationsnivåer och ämnesfokus för att analysera innehållet i kapitlet om vatten i fyra kemiläromedel för årskurs 4-6. Resultaten visar att det, gällande representationsnivåer, finns stora skillnader mellan läromedlens framställning av innehåll. Framförallt den abstrakta submikronivån står för variationen och förekommer inte alls i ett av läromedlen medan den i de övriga läromedlen varierar stort i både omfattning och på vilket sätt den används. Gällande ämnesfokus visar resultatet att syftet med det innehåll som framställs framförallt har ett akademiskt ämnesfokus medan de skillnader som finns mellan läromedel är i vilken utsträckning övriga ämnesfokus förekommer. Sammantaget visar studiens resultat att beroende på vilket läromedel som väljs får eleverna olika möjligheter och förutsättningar för att skapa förståelse och intresse för kemiämnet.

Syftet med denna studie är att samla in och analysera lärares berättelser kring sin undervisning inom sex och samlevnad på mellanstadiet. Studien intresserar sig för både explicita val och medföljandeimplicita budskap i lärarnas berättelser om sin egen undervisning vilka har tagits fram genom en analysprocess med grund i begreppen ämnesfokus och följemeningar. Begreppet ämnesfokus syftar till att synliggöra olika förhållningssätt till naturvetenskapen och följemeningar är indirekta budskap till följd av olika didaktiska val. Studien har använt sig av en kvalitativ intervjuanalys för att besvara studiens forskningsfrågor. Sjuintervjuer med legitimerade lärare i NO på mellanstadiet har genomförts och transkriberats vilket utgör studiens empiriska material. Analysprocessen utgick från ett analysverktyg med fyra olika kategorier där transkriberingen följdes av en meningskoncentrering, det utmärkande didaktiska valet, vilket ämnesfokus som framträdde som viktigast och vilken följemening som medföljer. Resultatet visar att samtliga lärare berättar att de inkluderar innehåll om puberteten och normer i sin undervisning. Reproduktion och samlevnadsformer var också ett vanligt val av innehåll. Vanliga arbetssätt var frågelådor, diskussioner och se på filmer. Det ämnesfokus som fokuseras i undervisningen kring sex och samlevnad är lära av naturvetenskap då lärarna betonar att undervisningen syftar till att eleverna ska delta i vardagliga samtal samt diskussioner som berörmoral. Två av lärarna ger också uttryck för att undervisningen ska hjälpa eleverna i sitt fortsatta liv vilket också kategoriserades in under lära av naturvetenskap fokus. De indirekta budskap som följer med lärarnas didaktiska val resulterade i sex följemeningar: ämnet är inte tabu, det är okej att ämnet känns pinsamt, min röst är viktig, det är viktigt att vara normkritisk, en familj kan se ut på flera sätt och faktakunskaper är viktiga. Studiens slutsats blev att lärarnas undervisning i sex och samlevnad på mellanstadiet präglas av tankar om elevdelaktighet, normkritik och en vilja att motverka tabun vilket samspelar med målet att ge elever faktakunskaper om reproduktion, anatomi och pubertet.

Studiens syfte är att kritiskt granska läromedel för att få en inblick i vilka meningserbjudanden läromedel förmedlar till elever och på så sätt få förståelse för de erbjudande läromedel ger till eleverna. 2. De formulerade frågeställningarna är: 1) Finns det ett ämnesspråk och hur synliggörs det? 2) Vad är fokuset i läromedlen? 3) Vilka kunskapsemfaser syns i läromedlen och vilka följemeningar bidrar de till?  Analysmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys där de två svenska läromedlen Diamantjakten och Livet i bokstavslandet valdes för att sedan utgå ifrån dessa tre typologier, ämnesspråk, ämnesfokus och kunskapsemfaser med följemening. Det analysinstrument som används för att tydliggöra resultatet var ett kodningsschema.  I resultatet framkommer att det finns många ämnesspråk som synliggörs på olika sätt kopplat till övningarna i läromedlen. När frågan formulerades i frågeställningen kring ämnesfokus så var den riktad kring ett fokus, vilket resultatet visade att i båda läromedel fanns många olika, denna typologi var den som det fanns mest av. De kunskapsemfaser som kom fram tydligt var “rätta förklaringen/uttrycket/färdigheten”, “vardagsemfas” och “kunskap och beslut” där deras följemening var “om kunskapens trovärdighet”, “om kunskapernas praktiska nytta” och “om kunskapernas nytta att lösa moraliska och politiska problem”.