Syftet med denna studie är att samla in och analysera lärares berättelser kring sin undervisning inom sex och samlevnad på mellanstadiet. Studien intresserar sig för både explicita val och medföljandeimplicita budskap i lärarnas berättelser om sin egen undervisning vilka har tagits fram genom en analysprocess med grund i begreppen ämnesfokus och följemeningar. Begreppet ämnesfokus syftar till att synliggöra olika förhållningssätt till naturvetenskapen och följemeningar är indirekta budskap till följd av olika didaktiska val. Studien har använt sig av en kvalitativ intervjuanalys för att besvara studiens forskningsfrågor. Sjuintervjuer med legitimerade lärare i NO på mellanstadiet har genomförts och transkriberats vilket utgör studiens empiriska material. Analysprocessen utgick från ett analysverktyg med fyra olika kategorier där transkriberingen följdes av en meningskoncentrering, det utmärkande didaktiska valet, vilket ämnesfokus som framträdde som viktigast och vilken följemening som medföljer. Resultatet visar att samtliga lärare berättar att de inkluderar innehåll om puberteten och normer i sin undervisning. Reproduktion och samlevnadsformer var också ett vanligt val av innehåll. Vanliga arbetssätt var frågelådor, diskussioner och se på filmer. Det ämnesfokus som fokuseras i undervisningen kring sex och samlevnad är lära av naturvetenskap då lärarna betonar att undervisningen syftar till att eleverna ska delta i vardagliga samtal samt diskussioner som berörmoral. Två av lärarna ger också uttryck för att undervisningen ska hjälpa eleverna i sitt fortsatta liv vilket också kategoriserades in under lära av naturvetenskap fokus. De indirekta budskap som följer med lärarnas didaktiska val resulterade i sex följemeningar: ämnet är inte tabu, det är okej att ämnet känns pinsamt, min röst är viktig, det är viktigt att vara normkritisk, en familj kan se ut på flera sätt och faktakunskaper är viktiga. Studiens slutsats blev att lärarnas undervisning i sex och samlevnad på mellanstadiet präglas av tankar om elevdelaktighet, normkritik och en vilja att motverka tabun vilket samspelar med målet att ge elever faktakunskaper om reproduktion, anatomi och pubertet.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området.Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev. Något som framgår är att mottagandet av reformen till största del är positivt och att man genom att göra det till en pedagogisk satsning, i stället för en teknisk sådan, kunnat erbjuda personalen ett stort utbud av fortbildningar. Detta har lett till att samtliga intervjuade lärare börjat förändra sitt sätt att undervisa för att bättre använda sig av de nya verktygen. Brister som framgår i reformarbetet är att lärarna inte alltid ges tillräckligt med utrymme för att tillgodogöra sig fortbildningen och att elever och lärare uppfattar en oförmåga att begränsa elevernas användande av sociala medier och annan underhållning på lektionstid som ett stort problem. Detta visar sig vara ett orosmoment på många skolor med en dator per elev (Unos uno, 2013a). Man framhåller i forskning och från informanterna att det krävs satsningar från skolan i form av datoretikett eller annan reglering för att överkomma problemet.Något som också kan behöva utvecklas på skolan är det kollegiala samarbetet vilket av skolutvecklingsforskning framhålls som ytterst viktigt för att reformer ska bli lyckade. Som det ser ut för tillfället sker majoriteten av samarbete lärare emellan på det sätt som av Blossing (2003) benämner särbokultur och Hargreaves (1998) kallar för en balkaniserad skola.Slutligen ska det tilläggas att reformarbetet fortfarande är i ett tidigt skede och att det går att förklara många av de brister som framkommer i mitt resultat med just detta. Detta gör dock inte att bristerna försvinner, utan detta är någonting man kommer att ha möjlighet att ta itu med så snart man har resurser att göra så.

Syftet med denna studie är att analysera vilka egenskaper politiker som bedrev en personvalskampanj till valet 2018 valde att kommunicera ut till väljarna, genom vilka kanaler man ämnade att göra detta samt om de upplevde svårigheter att kommunicera med väljarna. Forskning visar att det finns en ökad misstro bland väljarna mot politiker och politisk reklam. Genom denna studie undersöker vi vilka kommunikationsstrategier som används för att nå väljarna under en personvalskampanj samt bidrar till forskningen kring hur personvalskampanjer bedrivs ur ett kommunikativt perspektiv.   För att undersöka detta har en semi-strukturerad kvalitativ intervjuanalys med sex politiker som bedrev en personvalskampanj 2018 genomförts. Svaren analyseras genom studiens teoretiska ramverk: Richard Braddocks kommunikationsmodell , reklamförståelse samt politisk kommunikation och med hjälp av dessa svarar vi på studiens frågeställningar. Resultatet visar att personlig kommunikation är enligt studiens respondenter det bästa sättet att nå väljare, men att sociala medier samt traditionella medier är viktiga komplement i personvalskampanjerna 2018. Det går således att påvisa att den inverkan sociala medier spåddes få av våra respondenter under valåret 2018 inte har fått det stora genomslag som förutspåtts.

Author: Raffael Antonio Title: The politics are a joke - a qualitative interview analysis about the view of media consuments on memes and Greta Thunberg.   The purpose of this study is to look closely at the media consumers and their views on political memes and how other consumers and producers on social media are producing Greta Thunberg as a political figure by the help of memes.    The analysis has been done by qualitative semi-structured interviews with people as regular social media consumers. This was made by an interview guide with semi-structured questions about political memes, politics on social media and how Greta Thunberg is produced by meme creators according to the consumers.    The results have shown that there are two groups when it comes to Greta Thunberg on social media; the ones who are disliking her and the ones who stand up for her. These groups are based on opinions, political views and different generations which are also seen among the meme creators and what type of memes they made. Those who are disliking Thunberg, do it for different main reasons, such as age, origin of family and political beliefs.    Memes also matter in this study because of its format in picture and text, which give consumers an idea of the meme creator and its beliefs. Results also show that the behaviour of memes reflect society on different levels, political beliefs as an primary example. / Skriven av: Raffael Antonio Titel: Politiken är ett skämt – en kvalitativ intervjustudie om mediekonsumenters syn på politiska memes och Greta Thunberg   Syftet med denna studie är att titta närmare på mediekonsumenterna och deras syn på politiska memes och hur andra konsumenter och producenter på sociala medier producerar Greta Thunberg som en politisk figur med hjälp av memes.   Analysen har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med människor som vanliga sociala mediekonsumenter. Detta gjordes av en intervjuguide med semistrukturerade frågor om politiska memes, politik på sociala medier och hur Greta Thunberg produceras av memeskapare enligt konsumenterna.   Resultaten har visat att det finns två grupper när det gäller Greta Thunberg om sociala media; de som ogillar henne och de som står upp för henne. Dessa grupper är baserade om åsikter, politiska åsikter och olika generationer som också ses bland memen skapare och vilken typ av memes de gjorde. De som ogillar Thunberg, gör det för olika huvudskäl, till exempel ålder, familjens ursprung och politiska övertygelser.   Memes spelar också roll i denna studie på grund av dess format i bild och text, som ger konsumenterna en idé om meme-skaparen och dess övertygelser. Resultaten visar också att mönstren som visas i memes, återspeglar samhället på olika nivåer, politiska övertygelser som ett primärt exempel.