No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom bildämnet undervisar i sex och samlevnad på högstadiet. För att besvara syftet har tre frågeställningar konkretiserats. Frågeställningarna ämnar att söka svar på vilka metoder bildlärare använder för att undervisa om identitet, sexualitet och maktrelationer, vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen samt vilka normer som reproduceras och utmanas i undervisningen. Litteraturöversikten har sedan rett ut begreppen identitet, sexualitet och maktrelationer samt presenterat tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bildlärare som var verksamma på högstadiet. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och vidare har tre teorier, ämnesdidaktiskteori, ramfaktorteori samt queerteori använts vid analysen. Studiens resultat visade att deltagande lärare främst hade undervisning riktad mot genus och använde sig av reklam som redskap. Det visade sig också att undervisningen både kan reproducera och utmana normer. Lärarna, genom sin undervisning om genusnormer använde isärhållning för att blottlägga normer, för att sedan ifrågasätta dem vilket också kan återskapa normer. Lärarnas undervisningsmetoder visade sig påverkas mest av friheten de uppgav sig ha i kunskapsområdet sex- och samlevnad och elevkompositionen. Avsaknad av riktlinjer i styrdokumenten inom kunskapsområdet resulterade i frihet men också konsekvensen att sex- och samlevnad som kursmål inte uppnås.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

Den här uppsatsen avser att undersöka representationer och konstruktioner av könskategorier och könsidentitet, samt vilka möjliga könsidentiteter som synliggörs och osynliggörs i ett urval av barnlitteratur hämtad från förskoleavdelningar för 1-3 åringar. Den utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där barnboken ses som en socialiseringsagent. Som metod används diskursanalys, kombinerat med Nikolajevas kategorisering av könsstereotypa egenskaper i svensk barnlitteratur, samt Knudsens trestegsmodell för att analysera kön som kategori, konstruktion och dekonstruktion. Det framkommer att könskategorier representeras på tre olika sätt, ett som bryter mot stereotypa könsroller, ett annat som bekräftar stereotypa könsroller och ett tredje som har avvecklat könsroller helt. I karaktärerna hittas könsidentiteter som feminin feminitet, maskulin feminitet, könsneutral feminitet, maskulin maskulinitet, feminin maskulinitet och könsneutral maskulinitet. De inre egenskaperna skiftar inom ett vitt spann kategorier, där flickor och pojkar har möjlighet att placera sig inom olika könsroller. De yttre egenskaperna bygger på ett strikt binärt könssystem som innebär att den könsidentitet som synliggörs är cisnormativ i sitt uttryck, karaktären är antingen en flicka eller pojke. Det som i sin tur osynliggörs är könsidentiteter som hamnar utanför cisnormen, till exempel icke binära, transpersoner, androgyna och crossdressers.

<p>I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.</p><p>Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.</p><p>Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.</p>

I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp. Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister. Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.

No description available.

The goal an purpose of this essay is to study the diffrent points of view that Swedish priest within the Swedish Church have on the Topic of same sex marriage. I will use qualitative interview as method of choice to get answers for my questions. The results of my study reveal that same sex mariiage has been a dividing issue between the different participants. Those in favour of the church´s decision to legalize same sex marriage consider love to be the most importent reason for marriage, while those who oppose the decision consider marriage to be a holy sacrament that is not easily changed.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra. Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer. Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv – de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje – som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta. För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter. För modern är det att hon är född som oäkting, och för morbrodern historien med Birgitta. Men det finns också avvikare även i Stockholm, sådana som hamnar ur linje, och som Birgitta omtalas som underliga typer. En avvikare som blir viktig för Birgitta är aunt Alice, som uppmuntrar hennes skrivande. Birgittas kropp är tydligt obekväm i Stockholm, vilket beror på att hon interpelleras till sexuellt aktiv kvinnokropp. Denna interpellering sker genom karaktärer, främst morbrodern, men även i litteraturen finner Birgitta bevis på att hennes kropp och könsorgan är smutsiga. Det är också redan i Stockholm tydligt att Birgitta både har och har haft svårt att ligga i linje, hennes liv har karaktäriserats av osamtidighet. Vägen ut i Europa går för Birgitta via ett normbrott, där hon avslöjar det som borde vara dolt: Att hon och morbrodern genom sin affär befinner sig ur linje. Genom att tala öppet om det som ska vara dolt tar hon också ett aktiv avsteg från det kvinnliga medborgarskapets livslinje. Att Birgitta förmår utföra normbrottet beror på att hon kan placera in sig själv i en berättelse, att hon kan se sig själv som en filmstjärna. Uppsatsen andra syfte har varit att studera den alternativa livslinje som har författarskapet som mål. Denna alternativa livslinje börjar Birgitta på allvar orientera sig mot när hon tagit sig till Paris. Hon inser dock snabbt att den geografiska platsen Paris inte räcker för att hon ska bli författare, utan att hon måste orientera sig mot andra människor och platser för att hitta stoff till skrivandet. Hennes möte med Paul Andersson möjliggör inledningsvis synen på sig själv som författare, då han, som också lever efter en annan livslinje, menar att han ska ”göra något av” henne. Dock kompliceras orienteringen mot författarskapet då det snart blir tydligt för Birgitta att författarskapet är manligt konnoterat, och att hennes obekväma kvinnokropp därför stannar upp hennes orientering. Detta leder till att Birgitta utforskar två alternativa kvinnliga positioner, dels som prostituerad, en position som tas i bruk framför allt för att samla stoff. Detta att ”bli lesbisk” är något som inledningsvis sker för att hon uppfattar det som en identitet som ska underlätta orienteringen mot författarskapets livslinje. Den lesbiska positionen leder dock till en omorientering av kroppen, där den lesbiska ensamheten gör att Birgitta slipper vända sin kropp mot män, vilket även blir ett sätt att närma sig författarskapets livslinje. Mötet med Una Troubridge och insikten att vissa historier inte får berättas gör att Birgitta vet vad hon vill skriva – en glad bok om två kvinnor. Genom relationen med Martha hoppas Birgitta på att kunna skriva en sådan bok, men deras relation blir problematisk, vilket Birgitta uppfattar hänger samman med hennes skrivkramp. De tvivel hon känner kring den egna förmågan att bli författare kulminerar när hon inte skriver, och vid uppbrottet från Martha uppfattar hon både författarskapets och det kvinnliga medborgarskapets livslinje som omöjliga vägar att vandra. Detta leder till att Birgitta gör ett självmordsförsök, vilket hon dock överlever. Redan på sjukhuset uppfattar hon det dock som förlösande att hon nu är tillbaka i ensamheten, och att hon slipper rikta sin kropp mot någon gör att skrivandet kan ske. Vad Birgitta kan sägas upptäcka i sin orientering mot författarskapets livslinje är just denna lesbiska ensamhet, som innebär att hon slipper vända sin kropp mot män, men inte heller måste vända den mot någon specifik kvinna.

Background: Due to a more open climate in society for homosexual people several lesbian couples have given birth to children in their relations. Research has shown no differences between children in lesbian families and children in heterosexual families considering mental and social health. International research has also shown that lesbian parents often have bad experiences from meetings with healthcare providers. The aim of this study was to describe lesbian child families/familyplannings and the lesbian parents experiences and expectations of the healthcare. The method for the study was qualitative interview with 9 lesbian parents. The data was analysed by the queer theory heteronormative concept. The results of the research was that lesbian families considered themselves as a nuclear family and at the same time distanced themselves from the nuclear family concept. The findings showed that lesbian couples are involved in a very long process when they try to become parents. The lesbian parents often met a heteronormative approach in their meetings with nurses in the health care, mainly in nurse's speech and practices. Such approaches lead to negative experiences for the lesbian parents. Conclusion: Nurses need to bee aware of the consequences of heteronormative practices. These aspects should be highlighted in all education for nursing.