Syftet med denna undersökning är att utforska hur min queera identitet gestaltas i musik när jag skapar musik åt mig själv jämfört med när jag producerar åt andra artister. Jag upplever ibland att man kan höra på musiken att den är skapad av en queer person och vill därför utforska vilka musikaliska parametrar som bidrar till att skapa upplevelsen av en queer identitet i musik. Studien utfördes genom att jag producerade en egenskriven låt och en låt åt min klasskamrat Jakob Jansson som också studerar på Musikproduktionsprogrammet på Musikhögskolan i Örebro. Vi arbetar båda två inom liknande genrer, en slags gitarrbaserad indiepop/indierock. Jag insåg snabbt att jag använder väldigt liknande produktionstekniker i låten jag producerade åt Jakob och i min egen musik – jag bryter mot lyssnarens förväntningar och ”förstör” inspelningar för att skapa nya ljud. Detta kan tolkas som en form av queering av musiken, som bidrar till att gestalta min queera identitet även i Jakobs musik där jag inte kan använda ord och röst för att uttrycka mig. Jag använder mig även av ett ramverk av forskning inom musik och genus som argumenterar för att identiteter är performativa, och inte enbart något medfött. Min upplevelse av att höra en queer identitet i musik kan vara en kombination av att jag tolkar musiken utifrån mina egna upplevelser och att jag identifierar queering-strategier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika typer av femininiteter gestaltas i populärtelevision. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera tre utvalda avsnitt ur fantasy serien Game of Thrones. Uppsatsen avser att undersöka hur olika typer av femininiteter konstrueras i narrativet i relation till makt, överlevnad och det maskulina för att slutligen undersöka vilka femininiteter som premieras.   Undersökningen kommer att utföras ur ett narrativt perspektiv, en analysmetod hämtad från boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby och Ron Cowdery, där konstruktion och narrativ är centrala begrepp. Jostein Gripsrud redogör för hur en berättelse kan definieras i boken ”Mediekulturer Mediesamhälle”(2002) som även används i undersökandet av serien. Den teoretiska ramen för studien består av teorier och begrepp som berör femininitet, feminism, representation som är relevanta för analysen. Stuarts Halls representationsteorier kring stereotyper och skillnader kommer att användas i uppsatsen. Judith Butlers teorier och feministiska perspektiv används genomgående i uppsatsen samt hennes begrepp performativitet. Carrie Paechter redogör för ”hon” och diskuterar terminologin av femininiteter och maskuliniteter utifrån flera perspektiv som också appliceras på analysen. Studiens resultat kommer att relateras till Rosalind Gill som nämns i den tidigare forskningen.   Den genomförda analysen behandlar hur de olika karaktärerna och deras femininiteter kan förstås i relation till makt och överlevnad utifrån deras femininitetsideal. Alla karaktärers femininitet står i grund för hur de tillskrivs sina identiteter och gestaltas i serien. Min slutsats indikerar på att de femininiteter som premieras högst i serien är de som erhåller en specifik makt över sig själva som kvinnor. De flytande karaktärerna och deras femininitetsideal blir mer gynnande än de stereotypa. Min studie påvisar på att makt i sig inte gynnar karaktärerna mest, utan makt över sig själva som karaktärer är den representationen av femininitet som värderas högst.     Nyckelord: Femininitet, Game of Thrones, populärkultur, representation, kvinnlig identitet, performativitet.

The purpose of this study is to provide an insight into secondary school pupils 'views on gender norms in music videos; and also to give an insight into how gender norms are said to influence the music videos that they watch and what they consider to be accepted in an educational context. In other words, students' awareness of norms in music videos are investigated and how they feel influenced by them. The gathering of information has taken place through qualitative group interviews with pupils in grade 9 at secondary school. During the interviews, the students were shown four music videos that all showcased different aspects from a gender perspective and discussed whether these would fit in a teaching context. The result of this study is subjective as no one is alike in terms of thoughts and opinions, and the result would have been different had I investigated other music videos or interviewed other students. However, the study shows that the interviewed pupils had an awareness of gender norms in music videos and were able to reason about the relevance of the videos in a learning environment.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Denna studie undersöker traditionella genusmönsters påverkan på flickors och pojkars utbildning. Studien har utförts genom observationer och intervjuer på en gymnasieskola i Luleå i syfte att undersöka om traditionella genusmönster påverkar flickors och pojkars utbildning, om förekomst av traditionella genusmönster kan begränsa flickor och pojkar från att tillgodogöra sig undervisning samt hur lärarens agerande kan påverka beteenden i klassrumssituationen som baseras på traditionella genusmönster. Studien omfattar även ett teoretiskt ramverk som beskriver genus, genusregimer och hur en könsidentitet utformas. Resultatet av studien visar att de fasta genusarrangemang som finns i samhället påverkar möjligheten till lika utbildning oavsett kön. Flickor och pojkar agerar enligt traditionella genusmönster och tilldelade könsidentiteter vilket i många sammanhang påverkar möjligheten till inlärning för respektive kön. Den sociologiska problemställningen visar att pojkar genom sin uppfattning om maskulinitet begränsar sig själv från möjlighet till inlärning. Samtidigt anpassar sig flickor till den traditionella bild som finns av den kvinnliga könsidentiteten och där igenom begränsar de sig från att ta den plats de skulle önska ta. Genom sitt agerande kan en lärare förstärka eller förhindra beteenden baserade på traditionella genusmönster. Studien visar att lärare har en ambition att bedriva undervisning med utgångspunkt från individ i stället för kön. De fasta genusarrangemang som finns i samhället och som påverkar flickor och pojkars beteende kan dock göra det svårt för en lärare att agera på ett sätt som tonar ner i stället för lyfter fram traditionella genusmönster.

<p>I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet <em>cool</em> som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till <em>cool</em> har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter.</p> / <p>This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.</p>

Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter. / This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.

In this essay, I interview six users from the website darkside.se, which is an internet community for BDSM practitioners. I’m using Judith Butlers theorys about performativity and heteronormativity, Gayle Rubins model the charmed circle; of which sexualities is regarded as approved and which is not, and Fanny Ambjörnssons explenation of queer theory. With the interviews as my material, I investigate how sex and gender is produced and used in BDSM and at Darkside. I discuss trans, heteronormativity, sexism and hierarchies of power related to sex and gender, in BDSM and at Darkside. I discover that most of my informants is experiencing different kinds of trouble or anxiety concerning their sexual practices in relation to sex and gender, and I examine which different strategies my informants are using to handle this complexes of problems.