No description available.

This study examines how poetry can be understood as intersectional activism. Doing intersectional activism can be expressed in many different forms, and there is also no consensus in Sweden on how the intersectional perspective should be used or handled in academic, political and activist contexts. Based on performativity theory, intersectionality and gagafeminism, this study explores the potential of using artistic strategies such as poetry to deal with feminist intersectional issues in activism.  The study more specifically examine how the poet Yolanda Bohm does intersectional activism in her performance "Icon Medley".

Uppsatsens syfte var att undersöka informanternas upplevelse av och anledningar till att frysa ägg, respektive tankar på att frysa ägg, i Sverige. Studien baserades på sex semistrukturerade intervjuer med karriärkvinnor. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod och därefter applicerades tre huvudsakliga teoretiska perspektiv om: (1) queer temporalitet, (2) performativitet och genussystem, samt (3) individualisering och agens. Informanternas berättelser gav upphov till det första temat som var den positiva och negativa upplevelsen av äggfrysning. Där den positiva upplevelsen av äggfrysning var att det gav en känsla av att ta kontroll, ett avspänt förhållningsätt, samt skapade trygghet för framtiden. Medan den negativa upplevelsen av äggfrysning bestod av informationsbrist, det ekonomiska hindret samt den kroppsliga påverkan. Hur de intervjuade kvinnorna formar sina liv och vill bilda familj präglades av individualisering, som i sin tur blev uppsatsens andra huvudtema. De intervjuade kvinnornas individualiserade liv kännetecknades av ett självförverkligande, att barn var ett aktivt beslut, tvåsamhetens obetydelse samt hur genusnormer påverkade och ibland begränsade det individualiserade livet. Tid och den ”biologiska klockan” blev motverkande krafter i kvinnornas liv, där äggfrysning var ett sätt för informanterna att förlänga möjligheten till barn och att kunna kombinera ett arbetsliv med ett familjeliv.

Syftet med studien är att undersöka hur karaktärer framställs i barnlitteratur i sex bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen 3–6 år. Den teoretiska ansats som analysen utgår från är ett genusperspektiv, och som grund för analys har ett frågebatteri använts. Metod som använts i studien är kvalitativ textanalys och bildanalys. Studiens resultat är att barnböckerna skildrar både stereotypa könsmönster och normbrytande könsmönster. Karaktärernas kön konstrueras främst genom deras egenskaper och handlingsmöjligheter, vilket skildras både i text och bild. Studiens slutsats är att förskolorna inte bör rikta in sig på en genre i val av barnlitteratur, utan istället analysera enskilda böckers innehåll och erbjuda ett brett utbud av litteratur för barnen. Detta för att kunna skapa ett bokutbud med flera olika karaktärer där så många barn som möjligt kan identifiera sig med karaktärerna och känna sig inkluderade i sitt skapande av könsidentitet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att uppmärksamma olika könsroller i barnens lek, som möjliggörs av miljöuppbyggnaden och det tillgängliga materialet i förskolan. Studien grundar sig på fältundersökningsobservationer och fältanteckningar.Teorin som vi använder oss av är Judith Butlers performativa perspektiv på genus, som vi sedan kompletterar med andra såväl svenska som internationella studier som vidareutvecklar våra referenser kring genus på förskolan. Vår empiri visar att miljö och material både har likheter och skillnader på de två förskolor som studien genomförts på. Olika rum benämns på ungefär samma sätt på båda förskolorna, medan uppbyggnad och avskiljning ser olika ut. Skillnad finns även mellan barns olika val av aktiviteter utifrån miljö och material, där barnen både väljer typiska flick- och pojkkläder i vissa situationer, och bryter mot dessa normer i några andra. Eftersom könsrollerna fördelas enligt tydliga norm-mönster inom alla de observerade leksituationerna - exempelvis genom att en flicka är drottning och pojken kung, en annan flicka blir servitris, att två pojkar blir Batmans och att en flicka nekas Batman rollen - anser vi att alla leksituationerna är könsstereotypa. Vi har kunnat se hur pedagogerna på båda dessa förskolor har olika lång erfarenhet och olika mycket kompetensutveckling kring den pedagogiska miljön. Vi har även sett hur dessa två förskolor har kommit olika långt i utvecklingen av genusfrågor, uppmärksammandet av särskiljande och könsmönster i barngruppen

I aktuella debatter behandlas normer kring kön med perspektiv på tvåkönsnormen vars konsekvenser beskrivs som exkluderande. I detta lyfts förskolan fram med betoning på att en mer inkluderande pedagogik är nödvändig. Mot denna bakgrund har syftet för den här studien varit att undersöka hur tvåkönsnormen blir synlig i språkliga interaktioner mellan förskolans aktörer samt hur tvåkönsnormen utmanas av dessa. Aktörerna utgörs av både barn och pedagoger. Resultaten ställs mot Judith Butlers teoretiska ansats vilken förklarar kön som en social konstruktion och resultat av dess kulturella och samhälleliga kontexter. Studien grundar sig på ett kvalitativt förfarande med observation som metod för insamlandet av det empiriska underlaget. Resultat och analys talar för att tvåkönsnormen uppenbarar sig genom olika mönster där språket får en könad prägel tillsammans med att normativa egenskaper för kön förmedlas från framförallt pedagog till barn. Vidare utmanas gränserna för tvåkönsnormen i samtal med barn genom att begrepp som speglar ett normöverskridande diskuteras.

This study examines how queerness can be dislocated in play and the portrayal of digital entities in the computer game The Sims 4. More specifically, in what way its virtually simulated anthropocentric orientations become disoriented through alien deviation. The study aims to identify connections between the game’s transhuman hegemony, alien lives, and queer experiences. Through queer phenomenology, along with performativity theory, the study concludes that aliens become queer objects in the game world by failing to live up to human ideals, which can serve as a symbolic reference to deviations from dominant orientations, norms, and hegemonies in real life.

No description available.

Forskning visar att lyrikundervisningen på gymnasiet har blivit en internationellt bortprioriterad del av förstaspråksundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga de olika faktorer som påverkar denna utveckling och att därmed väcka en diskussion om de förutsättningar som krävs för att lyfta lyrikundervisningen. Tio forskningsstudier ligger till grund för översikten. Dessa valdes ut enligt en systematisk litteratursökning. Samtliga studier är utförda inom ramen för lyrikundervisning i förstaspråksämnet på gymnasiet eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Översiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman, framtagna genom en tematisk analys. Lyrikundervisningen på gymnasiet visar sig formas av faktorer kopplade till: 1) utbildningspolitik; 2) lärares attityder till lyrik som genre; 3) lärares syn på elever och deras attityder till lyrik som genre; och 4) lärares didaktiska kompetens och kunskap om lyrik. Översikten visar att lärare och elever i det prestationsorienterade utbildningsklimatet inte ser lyrikens värde, samt att lyrikundervisningen i de fall den bedrivs blir mer formalistisk och lärarcentrerad i detta klimat. Vidare visar översikten hur lärare saknar nödvändig pedagogisk ämneskunskap för lyrik, bestående av kreativitet samt en förmåga att stötta elevers individuella tolkningar. Dessa resultat sammanfattas och diskuteras i översiktens diskussionsdel, där även lärares mod och trygghet föreslås som viktiga aspekter. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

I ett led att stärka likvärdigheten i skolan, ges särskilda stöd till elever som inte uppnår kunskapskraven när extra anpassningar inte räcker till. Det har tidigare uppmärksammats att flickor inte får del av detta stöd i samma utsträckning. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om hur kön inverkar på vilket sätt det särskilda stödet för elever på högstadiet utformas. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys för att undersöka åtgärdsprogram, finner vi att det särskilda stödet i viss mån motiveras och utformas på olika sätt beroende på kön. Flickornas åtgärdsprogram tenderar att ha en starkare koppling till måluppfyllelse, uttrycka behov tydligare och föreslå mer specifika åtgärder. En del av dessa åtgärder framstår dock som extra anpassningar snarare än särskilt stöd. Pojkarnas program relaterar mer sällan till måluppfyllelse och beskriver behoven på ett vagare sätt, men erbjuder mer omfattande åtgärder, ofta i form av särskild undervisning. Åtgärdsprogrammens utformning riskerar att, utöver bristen på adekvat stöd för flickor, ocksåförstärka normativa föreställningar om "duktiga och sociala flickor" kontra "stökiga och omotiverade pojkar". I sin helhet fungerar dessa program som performativa språkliga handlingar som bidrar till att reproducera konstruerade föreställningar om hur elever ska vara. Således riskerar upprättandet av åtgärdsprogram att befästa koncept om könsstereotypa idealelever.