Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt. Berättelserna vittnar om hur informanterna begränsas och osynliggörs i deras vardagsliv vilket är följden av den heteronormativa könsdiskurs som dominerar i samhället. Materialet har utöver detta visat hur lagen om diskriminering för transpersoner inte överensstämmer med mina informanters upplevda diskriminering.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan. Bilder målas upp av den objektifierade, passiva och underlägsna kvinnan och den överlägsna manliga beskyddaren. Teorierna som har använts i denna studie är Goffmans genusanalys från Gender Advertisements, Hirdmans stereotypa genuskontrakt, Butlers subversiva performativitet samt Connells hegemoniska maskulinitet. Metoden som har använts är semiologisk analys, där de denotativa och konnotativa analysverktygen är användbara för att studera TV-program. Sju stycken avsnitt av Gladiatorerna studerades och antecknades ner i detalj. Efter den semiologiska analysen tolkades och kodades datamaterialet utifrån de ovannämnda teorierna. Resultat och analysdelen redovisades utifrån teman som identifierades vid kodningen. Det framkom att Goffmans genusanalys var användbart för att belysa stereotypa framställningar av genus som förekom i programmet. Det förekom mönster av till synes uttänkta strategier från produktionens håll för att säkra det maskulina och betona det feminina. Ett överraskande resultat var att det förekom två kvinnliga karaktärer som uttrycker subversiv performativitet, en gränsöverskridande form av genus, samt att Connells hegemoniska maskulinitet förekom. Diskussionen fördes runt bilden av genus och Gladiatorernas roll i dess utveckling eller konservering. Förslag till framtida forskning identifierades.

This essay concerns dance as an exhibition object by examining the permanent exhibition at The Museum of Dance in Stockholm, Dansmuseet. Due to its dependence on the temporality and movement of the lived body, dance does not easily lend itself to being exhibited in a traditional exhibition display; and since the live dance performance itself is ostensibly absent at the exhibition display, other means of representation must be relied upon in order to evoke the exhibition visitors’ experiences of time and movement as well as the feeling of dance. Starting from a phenomenological first-person perspective, as an exhibition visitor, I present three ways in which such experiences may come about. The cross-section of the experience evoked and the means that trigger them are intermedial, spatial, and performative taking their departure in the visitor’s pre-understanding of dance.

This essay will analyse how Asperger’s syndrome and autism spectrum disorder is made in two municipal high schools. I have interviewed school personnel and analysed the schools’ policy documents and diagnostic manuals. In this essay AS and ASD are being deconstructed as political and ideological object and I analyse techniques in school, that makes these objects to subjects. The school’s mission is to foster and educate pupils to become desirable citizens and at the same time its aim is to provide an equivalent school. The diagnostics function as explanatory models for behaviors’ that are made problematic in school, in the interaction of the aims of the school. The diagnostics are used as explanatory models that enable efficiency in the disciplining of the pupil, based on political interests. The medical discourse, the school’s compensatory discourse and the discourse of "a school for everybody" is manifested by a therapeutical ideology which directs thoughts about problems, such as illness, away from structures and towards individuals. The individuals will be directed to activation so that they strive to develop a behavior that is desired by the dominating order.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll. Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget. Vidare kännetecknas romanen av formell introspektion, det vill säga en upptagenhet vid den egna litterära skapelsen.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory. Studien visade att svt.se erbjuder ett tillgängligt gränssnitt som följer de riktlinjer webbplatsen sägs förhålla sig till. Vi såg att det fanns en tydlig aktualitetsnorm där innehåll och design samverkar för att lyfta en aktuell händelse. Studien visade även att könsfördelningen på bilder på svt.se var jämn, men att bilder på icke-vita personer samt personer med funktionsvarianter var mindre förekommande. / In this essay we present a study of norms within interaction design. We have analyzied svt.se as an example of a news site with a public service duty. The essay aims so explore and highlight social norms and how they are embedded in the design. We also wanted to examine and evaluate methods and frameworks for studying websites as cultural expressions and carriers of social norms. To illustrate the purpose of the study, we have used guidelines for accessibility on web interfaces that SVT relate to in their website design. The study was based on a multimodal framework for analyzing websites and grounded theory. The study showed that svt.se provides an accessible interface that follows the guidelines the interface is said to relate to. We also saw a clear convention regarding how current events where depicted where both content and design interacted. The study also showed that the gender distribution on images on svt.se was even, but the images of non-white people and people with functional variants were less common.

A Queer Reading of Charles Bukowskiʼs Women and Love is a dog from hell This thesis aims to examine how the representation of gender is portrayed in relation to sex and power in Charles Bukowski’s novel Women and poetry collection Love is a dog from hell. The theoretical frame of the analysis is based on Judith Butlerʼs queer theory regarding the heterosexual matrix and gender performativity. The analysis consists of a textual comparison where a specific selection of poems is analysed parallel to the novel to see how they interact and how they oppose each other, through a queer reading. The analysis is divided in three parts where the first one discusses the construction of masculinity in Charles Bukowskiʼs protagonist Henry Chinaski and how this is presented differently in the two literary genres. The second part reveals how sex is presented in relation to power and how active and passive women are considered as sexually acceptable. The final part of the analysis discusses how women are portrayed in the novel and in the poetry. Further it demonstrates the consequences for women who do not act as expected in relation to their gender roles. In addition to this, the thesis investigates how the poetry functions as a tool to apply depth to the characters in the novel. It also points out how the sexual relationships work as a way of maintaining the masculine superiority over women. The repetitive way in which the protagonist fails to fulfil his sexual performance points towards an image of Chinaski as queer, something that previous scholarship has failed to notice. In conclusion, this essay shows how a queer reading can work as an instrument to read a text that is generally interpreted as heteronormative, macho and misogynistic. The queer reading in the thesis demonstrates a different interpretation of predetermined gender roles in two of Bukowski’s literary works.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja’s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja’s images reproduce or revolt against. Thoughts and concepts from the theory of performativity show that the artist, who also appears in the photos, both imitates and breaks free from different stereotypes concerning gender. Through a never ending masquerade, Susiraja highlights how "femininity" and "masculinity" are constructed acts or performances with no original. The analysis discusses how these self-portraits have potential to subvert prevailing norms concerning sex, gender and the body in our society.