The study analysis Anaïs Nin's work, Henry & June from a queer theoretical perspective. The purpose is to show what the work makes with text and how it produces ambivalence with sex and gender and thereby demonstrate the queer leakage in heteronormative performativities. The first part analyzes how it is working with self-representation in diary form. In order to view the work historically and linguistically the work has been related to analyzes and essays by other researchers mentioned in the analysis. The analysis shows that the writer Anaïs Nin has a clear agenda with her work. Nin want to develop an alternative approach to sex, gender and marriage.

This master thesis sets out to investigate the (re)production of gendered norms through the mediation of hormonal contraceptives to young women. The empirical material of the study consists of interviews conducted with midwifes working in youth clinics around Stockholm, as well as a policy program which is used to coordinate the daily operations of youth clinics on a national level. The study is based on a Foucauldian theoretical framework and employs the concepts bio power, governmentality and gyniatric apparatus to analyse the incentives aimed at young women to promote health through the use of hormonal contraceptives. The study shows that young women are discursively constructed as ”at risk” and that hormonal contraceptives are promoted as a solution for the ”risky”, problematic and uncontrolled female body and subject. Furthermore, the study shows that the promotion of hormonal contraceptives support the discursive ”naturalization” of a binary and heteronormative gender structure as well as the idea that women’s emancipation is achieved through hormonal regulation of the female body.

The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.

Detta masterprojekt handlar om barns gestaltningar av tid, historia, och museum i ett samarbete mellan Vasamuseet och Design Lab S. Med studien vill jag visa på museipedagogiska metoder som ger utrymme för barnens kunskaper och processer.Mina frågeställningar är:- Hur gestaltar barnen museum, tid och historia?- Hur kan barnens gestaltningar och guidningar förstås i termer av lärande?- Hur kan denna kunskap användas på museum?Utifrån teoretiska, pedagogiska och konstnärliga perspektiv har jag undersökt och analyserat komplexiteten i barnens lärprocesser med materialiteter. Jag har använt mig av posthumanistiska teorier och visuella, performativa metoder. Som en gestaltande del i undersökningen har jag utgått från ett barns resonemang kring hur vi rör oss genom utställningsmiljöer på museum. På Konstfacks vårutställning utforskade jag därför vad som händer i en utställning när barn får bestämma hur de väljer att ta sig igenom samlingar och aktivera konstverk. Den konstnärliga processen visade hur oskrivna regler kan synliggöras med hjälp av barnens guidningar och hur det går att aktivera mellanrum som tillåter nya sätt att se.Barnens gestaltningar av tid, museum och historia utmanade en linjär tidssyn med rörlighet och skapade en nomadisk museipedagogik genom att transformera ting och tid till händelser och platser genom sina gestaltningar. Med egna museer och guidningar synliggjorde och utmanade de maktstrukturer inom museivärlden och samhället. Barnens performativa och estetiska processer visade hur meningsskapande sker genom intra-aktioner med materialiteter och med andra människor. Genom leken och skapandet kunde barnen både följa och gå emot regler och normer samt pröva sina egna teorier. Barnens gestaltningar visar att vi i lärandesituationer bör ge utrymme till det oförutsedda så att vi kan inta olika subjektspositioner och våga omförhandla förgivettagna roller. Med pågående processer av tillblivelser blev vi tillsammans medskapare av kunskapen. Studien visar att vi bör uppmuntra till en nomadisk museipedagogik som kännetecknas av rörelse, fantasi, drömmar och nya sammankopplingar.

Denna uppsats syftar till att diskutera vinylskivan och dess omslags estetiska utveckling under 1900-talet samt hur vinylskivan har fungerat som musikmedium. Vinylskivans omslag kommer att diskuteras utifrån hur det har påverkat skivmarknaden under tiden vinylskivan var det rådande musikformatet. Uppsatsen kommer också att undersöka tre skivomslag för att undersöka bruket av kvinnligt kodade kroppar inom populärmusik och varför dessa har blivit utvalda att representera musiken inom musikmediet “skivomslag”. Det kommer att ske en utvecklad version av Erwin Panofskys ikonografisk bildanalys med hjälp av Roland Barthes semiotiska metod.Jag kommer att använda Sébastien Telliers album Sexuality (2008), The Strokes album Is This It (2001) och Kesha’s album Rainbow (2017) i analysen. Jag kommer att ta hänsyn till skillnader och likheter av utförandet kring skivomslaget om det är en manlig upphovsperson respektive kvinnlig upphovsperson. I uppsatsen kommer det också ske en diskussion kring skivmediumet i sig och vad skivans förpackningen inom musikmarknaden har betytt för konsumtionen med dessa bildmotiv. Uppsatsen består av två kapitel, det första kapitlet fokuserar på vinylskivan och dess designutveckling och i kapitel två kommer den ikonografiska/semiotiska bildanalysen att avhandlas. Uppsatsen avslutas i en avslutande diskussion och en sammanfattning.

I den här uppsatsen har vi genom en kvalitativ innehållsanalys undersökt hur pojkars och flickors behov och åtgärder uttrycks i åtgärdsprogram. Fokus var att undersöka om det fanns något samband mellan genus och formuleringar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram. Vi granskade åtgärdsprogrammen utifrån performativitet, manliga och kvinnliga stereotyper, könssocialisation och hur genus konstrueras i skolans dokumentation. Resultatet visade att pojkars och flickors behov och åtgärder framställs olika utifrån genus i de granskade åtgärdsprogrammen. Genom analys av de ord och uttryck som används i texterna kom vi fram till att pojkar och flickor fostras i traditionella stereotyper enligt de sociala processer och handlingar som återupprepas. Resultatet visade att pojkar och flickor gavs olika förutsättningar utifrån lärares förväntningar i den rådande diskursen.

Onlinespel fortsätter att växa för varje år och har på ett decennium gått ifrån att vara en trevlig sidosyssla till att tas som arbete. Nutida studier visar att den stereotypiske gamern inte längre existerar. Gruppen gamers är en diversifierad grupp människor ifrån alla världens länder, båda könen inräknade. Trots detta är dock sexism fortfarande väldigt vanligt förekommande inom gamingkulturen. Denna studie syftar till att undersöka hur könsroller upplevs för de som definierar sig som kvinnor. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är hur könsroller reproduceras online samt hur de upplevs påverka den enskilde, vilka förväntningar som könsrollerna medför på individen i en grupp online, och hur maktstrukturer samt rådande hegemoni upplevs styra online och påverka individen i sitt vardagliga liv. Resultaten visar att målgruppen generellt upplever sig marginaliserade på den virtuella arenan. Detta främst genom orealistiska förväntningar, annorlunda förutsättningar, sexistiska strukturer och orimliga skillnader i bemötande efter att deras kön offentliggjorts. / Online games continue to grow for each year and in a decade, it has gone from being a nice side activity to for some, classified as work. Contemporary studies show that the stereotypic gamer no longer exists. The gamer group is a diverse group of people from all the world's countries, including both sexes. Nevertheless, sexism is still very common in gaming culture. This study aims at investigating perceived gender roles in regard to people who define themselves as women. The questions underlying the study are how gender roles are reproduced online and how these perceive to influence the individual, what expectations gender roles bring to an individual in a group online and how power structures and current hegemony are perceived to govern online and affect the individual in their daily life. The results show that the target audience generally feels marginalized on the virtual arena. This mainly through unrealistic expectations, different conditions, sexist structures and unreasonable differences in treatment after disclosing their gender.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.

Syftet med studien är att undersöka vilka performativa diskurser kring barns kön som framträder i de kollegiala samtalen i förskolan. Metoden som användes var fokusgruppssamtal där deltagarna fick tre dilemman att diskutera kring kopplat till förskolans jämställdhetsarbete. Samtalen spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras.Resultatet visar på att man kan lyfta ur vissa performativa yttranden som förekommer i samtalen mellan pedagogerna. Yttranden som kan ligga till grund för att pedagoger många gånger bemöter pojkar och flickor olika. Det framkommer att pojkar och flickor tillskrivs olika beteenden som också kan ligga till grund till hur barn formar sina könsidentiteter. Flera pedagoger lyfter också in samhällets och vårdnadshavares normer som en stark faktor vilket påverkar pojkar och flickor, vad man som barn förväntas leva upp till i sin könsroll. Pedagogerna samtalar om maktbegreppet i samband med att mansnormen har en starkare position, att det är generellt mer accepterat att en flicka väljer en pojkroll än att en pojke väljer en flickroll.

Eftersom The Walt Disney Company är en stor producent av barnkultur kan det vara av intresse att analysera hur detta filmbolag framställer karaktärernas kroppar i sina filmer. Detta för att få en insyn i vilka olika kroppsideal som barn möter. Studiens fokus riktar sig på hur kroppar, genus och kön konstrueras i tre Disneyfilmer utgivna mellan åren 2009 och 2013, filmerna ger en bild av hur Disney representerar kropp, genus och kön. Fokus ligger på kontureringen av filmerna Frost, Prinsessan och grodan samt Trassel. Det är en kvalitativ studie där text – och filmanalys tillämpas som metod för studiens analys av filmerna. Termen den heterosexuella matrisen av Judith Butlers (2005; 2006) performativa genusteori tillämpas i analysen av karaktärerna. Maria Nikolajevas (2017) matris över stereotypa feminina respektive maskulina karaktärsdrag används för att systematisera och framhäva huruvida karaktärerna är normativa och icke-normativa gällande deras kroppsstorlek. Resultatet visar på att de karaktärer vi analyserat innehar en normativ kropp gällande Disneys storlek på karaktärernas kroppar, men stundtals bryts genusnormer vad gäller beteende. Vidare visar karaktärernas egenskaper på att de karaktärer som framställs som onda ofta innehar en birollskaraktär med en normbrytande kropp då de oftast är överviktiga.