No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång. Med detta arbete vill jag ge en bild av hur museipedagogers arbete med barn kan te sig, samt få upp andras ögon för hur givande och lärande det är att gå på museum tillsammans med en barngrupp. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala Universitet

Under de senaste årtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sätt som museer ställer utoch arbeta med föremål. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men också mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framställningssätt.I den nya museiologin som växt fram vill man istället belysa hur den kunskap sommuseet skapar är kontextuell och situerad i sin samtid. Många museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren på nya sätt och bjuder in denne till utforskande och deltagande. Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan åk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltställer ut och arbetar med äldre konst tänker jag mig att detta också innebär att det finnstraditioner av hur sådan konst visas upp och lärs ut, men att verksamheten också måste förhållasig till den kritik som den nya museiologin innebär. Undersökningen efterfrågar såledeshur museets pedagogiska verksamhet ser ut och varför den ser ut på detta sätt. Men också vadverksamheten får för konsekvenser för positioneringen av betraktare såväl som konstverk. Jagundersöker detta genom att delta i undervisningssammanhang på museet samt genom intervjuermed pedagoger på museet. Verksamheten analyseras med hjälp av Helene Illeris beskrivningav dominerande konstpedagogiska diskurser och hur dessa positionerar olika personerpå museet. Trots att Nationalmuseum många gånger ställer ut sina samlingar ganska traditionellthar man i den pedagogiska verksamheten valt olika grepp för att ge eleven andra ingångartill konsten. Museet arbetar med tematiserade visningar och program där man knytersamlingarna till en nutida bildkultur. I verksamheten arbetar man med bildtolkning samt försökerbjuda in eleverna till diskussion och även till viss del överlämna den kulturella auktoritetentill eleverna. I examensarbetets gestaltande del undersöker jag hur man kan arbeta medäldre konst utan att sätta in det i konsthistorisk epok eller diskutera konstnärens intentionermed verket. Jag skapar en berättelse om Myrons diskuskastare med hjälp av film som också belyser positionering och seende på ett konstmuseum. To experience old art in new ways- a study of art education at the Nationalmuseum inStockholm

Denna studie fokuserar på vad begreppet museipedagogik innebär, utvecklingsområden och ramfaktorer inom museipedagogiken. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med båda parterna. De lärare som har intervjuats arbetar som F-3 lärare på två olika skolor. De museipedagoger som intervjuats är båda verksamma på två olika museer som är inriktade för barn och undervisning. Vid undersökningens gång framkom det att museipedagogerna och pedagogerna har relativt olika uppfattningar om begreppets innebörd. De utvecklingsområden som har uppmärksammats under arbetets gång är utveckling av den pedagogiska delen på museer och tillgängligheten av föremålen. Under undersökningens gång har tre ramfaktorer inom museipedagogiken bearbetats. Dessa ramfaktorer innefattar den ekonomiska frågan, tiden och omgivningen. Sammanfattningsvis har denna undersökning skapat en tydligare bild av innebörden, utvecklingsområden och ramfaktorer inom museipedagogik.

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ”Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet”. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad intervju och deltagande observation som metod. Vi har inte funnit någon liknande produkt under vår omvärldsanalys vilket tyder på att området är outforskat. Utifrån omvärldsanalysen anser vi att vår produkt tillför nytt material till Evolutionsmuseet som även teoretiskt kan anammas av andra museer. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet.

Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet. Skulle syftet med användingen av IKT finnas specificerat i en strategi skulle det troligtvis vara lättare att hitta och implementera de mest lämpade IKT-verktygen för olika museipedagogsrelaterade verksamheter samt identifiera områden för kompetensutveckling.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening). I verbal representation, som företogs diakront i dialog, refererade elever till ämnet och artefakter i bildrepresentationerna samtidigt som de utvecklade och förfinade meningserbjudanden. I skolans erkännandekultur kan skillnader i representationer förstås som delar av information kompletterande varandra och dessa representationer fungerar som metodtriangulerade instrument tillsammans - i och för formativ bedömning av både elevens och pedagogens lärande. Det samma gäller för museets erkännandekultur, där studiens metoddesign skulle kunna användas för utvärdering av museipedagogiska visningar av utställningar.

Denna fallstudie sätter fokus på hur pedagoger i skolans värld och kulturens värld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningen består av intervjuer genomförda med pedagoger från de båda grupperna. Vad gäller skolan har vi riktat in oss på pedagoger som arbetar med de äldsta barnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar i verksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst. Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser väldigt olika ut och att det ofta är upp till pedagogerna själva i vilken grad de samarbetar och drar nytta av varandra. Museipedagogiken har gått från att till största delen handla om förmedlande av kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagande där upplevelsen och det aktiva handlandet sätts i fokus. Ett sådant arbetssätt är just vad många lärare eftersträvar idag, och därför är det konstigt att samarbetet institutionerna emellan inte är större. Vårt resultat pekar mot att hindren till viss del handlar om en skillnad i pedagogik, och syn på kunskap, men mera om bristande kunskap om varandra, brister i förberedelse och uppföljning, samt organisatoriska och ekonomiska hinder. Kan ett samarbete komma till stånd så gagnar det såväl elever och skola som kulturinstitutionerna, det var alla överens om.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ”Luft och flyg” på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga. Den andra delen består av fokusgruppsintervjuer som genomförts efter besöket. Sammanlagt har 41 elever intervjuats och dessa är indelade i sju fokusgrupper.   Två huvudresultat återfinns: ”I och utanför skolan”, kopplat till studiens första frågeställning samt ”Yttre miljö för den inre motivationen”, kopplat till studiens andra frågeställning. Det första resultatet visar att eleverna under besöket fått förstahandserfarenheter, vilka bidragit till deras lärande. Dessa erfarenheter är något som enligt eleverna inte går att få i klassrummet. Det andra resultatet handlar främst om att eleverna blivit motiverade till att vilja lära sig mer gällande de aktuella ämnena. Även här spelar erfarenheterna de fått på museet en viktig roll. Besöket på Flygvapenmuseum har påverkat deras inre motivation. Det konstateras också att lärande och motivation är svåra att skilja åt.   Resultatens innebörd diskuteras i relation till slutsatser som dels rör hur pass väl besöket genomförs med avseende på efterarbetet i skolan och dels hur viktigt det är att skolan samarbetar med externa resursmiljöer.   Till syvende och sist handlar det om att involvera eleverna i meningsfulla kontexter. Det finns en vinning i, för både elevers lärande och motivation, att de naturvetenskapliga ämnena presenteras i en kontext som är begriplig för eleverna där de också får bli delaktiga.

Denna studie undersöker de faktorer som kan påverka samtidskonstens roll och betydelse i dagens bildundervisning genom att titta på resultat från tidigare studier relaterade till ämnet. Studien är en systematiskt littereraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på hermeneutisk metod. Resultatanalysen består av två delar där den första delen utgörs av en begreppsanalys vilken i sig är uppdelad i en semantisk analys och en diskriminationsanalys. Begreppsanalysen har som syfte att definiera de för litteraturstudien centrala begreppen konst samt samtida konst. Litteraturstudiens andra del består av en analys av tidigare forskning. Två frågor ställdes i syfte att förstå vilka faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen, varav den första undersöker vilka påverkansfaktorer forskningen finner gällande samtidskonstens roll, betydelse och omfattning i bildundervisningen och den andra vilka perspektiv forskningen ger på hur samtidskonstundervisning bedrivs. Forskningen visar att samtidskonsten ses som ett avvikande innehåll som främst behandlas utanför en skolkontext i ett formen av ett extramuralt lärande. Samtidskonsten som innehåll riskerar således att endast behandlas på samtidskonstens egna premisser av lärare som har ett genuint intresse för ämnet. När samtidskonsten inkluderas i undervisningen öppnar det upp för samtal och diskussioner om dagsaktuella ämnen som relaterar till elevers livsvärld. Samtidskonstundervisningen för även med sig viss problematik som försvårar implementeringen i bildämnet. Begreppsförståelse, ämneskonception, svårigheter vid bedömning och en radikalt annorlunda syn på bilden som uttryck jämfört med traditionell undervisning nämns i forskningen som faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen / <p>Bild</p>