The purpose of this master thesis is to investigate whether exhibitions and silent pedagogy can be used to develop more inspiring environments in the public library. Silent pedagogy is a term from the field of museum education describing the silent communication with visitors that takes place in exhibitions through introduction and orientation, layout and installation, as well as signage. In the 1980s, articles in a Swedish library magazine discussed the pedagogical importance of library exhibits and how they make the patrons aware of the library’s resources. This led us to museum education and a desire to investigate whether its theories were transferrable to the library context. Interviews were conducted with librarians and museum educators. The results were analyzed in relation to “the contextual model of learning” and the constructivist museum, which are two models concerning learning at the museum. We were able to apply the models and the language of museum education to the library context. The librarians had pedagogical intentions, but they were not pronounced since they did not have a language that provided a means to adequately express it. Our investigation shows that the term silent pedagogy can be useful also in the library, in exhibitions as well as in the library as a whole. / Uppsatsnivå: D

<p>This thesis is based on an exhibition at the county museum Upplandsmuseet in Uppsala, Sweden. During an internship at this museum I got a chance to produce an exhibition, with some guidance from the museum staff. This exhibition was created with the purpose of teaching about agriculture in the late 19^th century and also about the magnificent workmanship of Alrik Klingberg, who have carved these wooden objects for over 50 years. Each one of the objects possesses a story and a memory. The memories that Alrik Klingberg has incorporated into the objects are mainly from his childhood at a croft in northern Uppland. Since these memories have an obvious connection with a type of farming that does not exist in present time, it is important that the stories are being told to younger generations. That is why children became the most important target group when creating this exhibition. One effort to strengthen the pedagogy for <em>A life with sculptures </em>was to locate the exhibition near the children’s corner where a lot of families spend their time during the museum visit. During the project I have been forced to realise that the original idea needed to be formed along the changeable process. Everything did not go as planned which, according to my conclusion, is something that belongs within the process. Learning by doing – a standing quotation at the Institution for ABM. In this thesis the process from idea to final exhibition will be described. This one year master’s thesis is a report concerning exhibition techniques, pedagogic tools and the making of an exhibition with personal objects that reveals a story about someone’s life.</p><p><em> </em></p>

This thesis is based on an exhibition at the county museum Upplandsmuseet in Uppsala, Sweden. During an internship at this museum I got a chance to produce an exhibition, with some guidance from the museum staff. This exhibition was created with the purpose of teaching about agriculture in the late 19th century and also about the magnificent workmanship of Alrik Klingberg, who have carved these wooden objects for over 50 years. Each one of the objects possesses a story and a memory. The memories that Alrik Klingberg has incorporated into the objects are mainly from his childhood at a croft in northern Uppland. Since these memories have an obvious connection with a type of farming that does not exist in present time, it is important that the stories are being told to younger generations. That is why children became the most important target group when creating this exhibition. One effort to strengthen the pedagogy for A life with sculptures was to locate the exhibition near the children’s corner where a lot of families spend their time during the museum visit. During the project I have been forced to realise that the original idea needed to be formed along the changeable process. Everything did not go as planned which, according to my conclusion, is something that belongs within the process. Learning by doing – a standing quotation at the Institution for ABM. In this thesis the process from idea to final exhibition will be described. This one year master’s thesis is a report concerning exhibition techniques, pedagogic tools and the making of an exhibition with personal objects that reveals a story about someone’s life.

No description available.

Denna studie bygger på intervjuer med museipedagoger för att undersöka deras arbete med tidsresor i syfte att lära mer om metodens lämplighet som komplement i historieundervisningen. Studien fokuserar på museipedagogernas bakomliggande pedagogiska idé samt deras mål för eleverna med tidsresorna som de genomför.Resultatet av analysen visar att museipedagogernas mål till viss del sammanfaller med skolans, men också att det finns en hel del sociala mål med tidsresor. Vidare innehåller tidsresan dramapedagogiska inslag, såväl som rekvisita, tidstypiska aktiviteter och miljöer.Studien visar att tidsresor är en ekonomiskt och tidsmässigt krävande metod för både skolor och museer. Det finns ändå många fördelar med att använda sig av metoden. Museipedagogerna lyfter att de besitter annorlunda kompetenser än lärarna såväl som andra pedagogiska resurser i form av autentisk rekvisita och annorlunda miljöer. Därmed anser sig museipedagogerna vara en god resurs för skolans historieundervisning med sin upplevelsebaserad pedagogik.

No description available.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är?Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill. Exempel utifrån deras resonemang är att skolor och museum ofta har olika uppfattningar om lärande. I deras forskning poängterar de också vikten av museums unika möjlighet att erbjuda ett praktiskt lärande med verkliga föremål för skolor. Som teoretiska verktyg har vi valt John Deweys och Tom Tillers pedagogiska teorier. Vi har tagit hjälp av deras sätt att se på lärande och deras begrepp learning by doing - att lära genom praktiskt arbete och aktionslära - att lära genom diskussion och reflektion. Vår undersökning har ett kvalitativt förhållningssätt. Vi har gjort en fallstudie på ett museum, där vi följt ett projekt som riktar sig till skolklasser i årskurs 3. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med lärare och museipersonal och genom ostrukturerade observationer. Våra slutsatser som vi dragit är att:•Samarbetet i det projektet vi följt till stor del fungerar som en envägskommunikation. Det är museet som skapar projektet utan skolornas medverkan. Däremot tar projektet verkligen hänsyn till skolornas brist på pengar och de mål som skall uppnås enligt läroplanen.•Utställningen kan mycket väl leda till historiemedvetande men det krävs ett stort efterarbete, där kunskaper får diskuteras och relateras till elevens liv och för-förståelse, till nutid och till framtid. •Hinder i samarbetet mellan skola och museum som vi har sett är framförallt brist på tid och pengar i skolan och att skolan inte prioriterar kultur.Nyckelord: Historiemedvetande, Museum, Museipedagogik, Samarbete, Skola.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder. Genom undersökningen har frågan kring hur lärares och museipedagogers arbetar med samarbeten utifrån de arbetsplaner som finns på respektive ar-betsplats analyserats och problematiserats och resultatet av detta var att de museipedagoger som intervjuades tydligt applicerar dessa arbetsplaner på museets pedagogiska verksamhet, medan de lärare som intervjuades inte lika tydligt diskuterade denna koppling.

I detta arbete har vi valt att undersöka om, och på vilket sätt, ett museibesök kan skapa förutsättningar för utveckling av elevers historiemedvetande. För att besvara frågeställningen har vi specificerat den i underfrågor som riktar sig dels mot historielärares och dels mot museipedagogers pedagogiska material kring museibesök. Vi har valt att göra detta genom att genomföra kvalitativa analyser av intervjuer med museipedagoger och historielärare samt som komplement analyserat de olika verksamheternas styrdokument. Detta har vi gjort utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Deweys allmänpedagogiska erfarandebegrepp och begreppet historiemedvetande som är centralt i läroplanens kursplan för Historia. Resultatet visar att de olika pedagogerna vill dela med sig och få information inför besöket för att göra det så givande som möjligt. Museipedagogen tar sedan över undervisningen och kan med museets resurser utveckla elevernas historiemedvetande på ett sätt som inte är möjligt i skolan. Slutsatsen säger att eleverna behöver förkunskap men att museipedagogerna med hjälp av berättelser, källor och miljöer kan ha stora möjligheter till att ge eleverna primära erfaranden som sedan kan utvecklas med hjälp av läraren i klassrummet.

Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokalhistoria kan bedrivas för att möjliggöra att elever utvecklar ett historiemedvetande. I vår studie har vi utgått från två frågeställningar. Vilka faktorer är av vikt för att elever ska utveckla ett historiemedvetande genom mötet med lokalhistoria? Hur ser verksamma SO lärare i grundskolan för åk 4-6 samt kulturarvspedagoger inom museum och arkiv på lokalhistoria som undervisningsområde och samarbetet mellan de olika arenorna? För att svara på frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ studie. Metoder som vi använde var inspelade intervjuer och enkäter med öppna frågor. Tidigare forskning, intervjuer med kulturarvspedagoger och lärares deltagande i enkätundersökningar har utgjort grunden för vårt analysarbete. Resultatet av vår studie visar att lokalhistoria som undervisningsområde kan med rätt verktyg bidra till ett ökat historiemedvetande. De slutsatser vi kom fram till är att det krävs olika faktorer för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas genom lokalhistoria vilket kräver en konkretiserad historieundervisning med generösa inslag av primärkällor.