Det nya arbetslivet kan definieras med ordet förändring, en stor del av företag och organisationer befinner sig i ständiga omorganisationer och omställningar. Flexibilitet har i denna utveckling därför blivit ett ledord för det nya arbetslivet. Mitt i detta finns ledarna, som även de måste vara flexibla. En av förutsättningarna för att kunna vara flexibel är ett pågående lärande. En förutsättning för lärande är reflektion och för reflektion krävs det tid. Något som dessvärre är en bristvara. Syftet med denna studie är att närmare studera, kategorisera och kartlägga hur ledare erfar det egna lärandet.   För att undersöka detta används en fenomenografisk intervju och analysmetod, där tolv respondenter intervjuats och deras uttalanden har kategoriserats i beskrivningskategorier baserat på uttalandens aspekter av fenomenet lärande. Uttalandena har även delats upp i olika nivåer som bygger på vilken kvalitet dessa har, kvaliteten bedöms enligt komplexitetsnivå, helhetssyn på lärande, atomisk syn eller holistisk syn, djupinriktning där individens förståelse är djupare respektive ytinriktning där den är ytlig och logiska resonemang kring fenomenet.   Vid analys har fenomenografiska begrepp använts för att såväl kategorisera som att analysera materialet. Detta har inneburit att efter transkriberingen av intervjuerna har materialet granskats i flera omgångar. Detta för att identifiera beskrivningskategorier, finna de mest beskrivande citaten inom respektive kategori samt att identifiera skillnaderna i respondenternas uppfattning av det aktuella fenomenet lärande. Efter att citaten har tilldelats en kategori, har varje citat gåtts igenom igen och djupare analys av respektive citat har gjort.   Resultatet och analysen, som går hand i hand, visar på en hierarki där erfarenheter, praktiska händelser som ackumulerats till kunskap, är den största och mest framstående aspekten av fenomenet lärande hos ledare. Reflektion över händelser och betydelsen av fenomenet lärande var nästa. Därefter kommer kommunikation sedan att ha och att vara en förebild, utbildning och sist att möta krav. Alla beskrivningskategorier presenteras i en logisk hierarkisk ordning, där den som är mest framträdande och den som är högst i hierarkin är först och den som kommer efter är en nivå lägre. De nästkommande underordnar sig i hierarkin på samma sätt.   Studien ger en subjektiv inblick i nya områden då den utforskar tolv ledares uppfattningar och erfaranden om lärande. Där likheterna och skillnaderna jämförs och sammanställs. Detta innebär att det går att se på vilka sätt dessa ledare erfar lärande. Denna inblick kan innebära nya perspektiv på ledares lärande, grundat i empiri.   Studien kan ligga som grund för framtida utbildningsinsatser för yrkesverksamma ledare. Det finns flertalet kurser och utbildningar som riktar sig mot ledare. Många utbildningar är riktade till just nya ledare, eller är uppbyggda på andra vetenskapliga grunder än fenomenografi, det vill säga att de är grundade på teorier eller hypoteser istället empiri.

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen. I simulatorn tränas främst precision, rutiner, noggrannhet, stresshantering, planering och koncentration. I simulatorn tvingas de tränande till att göra samma övning om och om igen tills det blir perfekt. När man tränar i den fysiska trafiken handlar det om helheten, uppmärksamhet, närvaro, riskbedömning och interaktion med andra trafikanter i miljön som man kör i. Det handlar också om manövrering, konsekvenser av handlande i situationer och hur man bör handla för att inte skapa risker. I körning i den fysiska miljön gäller det att snabba på och det finns ingen tid för detaljer. Många på skolan kommer från generationers åkare. De är på ett sätt födda in i rollen som lastbilschaufförer, kan språket, känner till miljön, har en självsäkerhet, hemtamhet och redan funnen identitet i sammanhanget. Detta påverkar deras resultat, deras attityd till uppgifter och hur de tar sig an det som ska göras. Även datorspelserfarenhet har betydelse för deltagarnas attityd till simulatorn. De som är vana att spela datorspel har lättare att förstå bilden i simulatorn, men uttrycker också att det tar tid att lära sig att förstå den. Speciellt avstånd och hastighet verkar vara extra problematiskt.

I detta arbete har vi valt att undersöka om, och på vilket sätt, ett museibesök kan skapa förutsättningar för utveckling av elevers historiemedvetande. För att besvara frågeställningen har vi specificerat den i underfrågor som riktar sig dels mot historielärares och dels mot museipedagogers pedagogiska material kring museibesök. Vi har valt att göra detta genom att genomföra kvalitativa analyser av intervjuer med museipedagoger och historielärare samt som komplement analyserat de olika verksamheternas styrdokument. Detta har vi gjort utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Deweys allmänpedagogiska erfarandebegrepp och begreppet historiemedvetande som är centralt i läroplanens kursplan för Historia. Resultatet visar att de olika pedagogerna vill dela med sig och få information inför besöket för att göra det så givande som möjligt. Museipedagogen tar sedan över undervisningen och kan med museets resurser utveckla elevernas historiemedvetande på ett sätt som inte är möjligt i skolan. Slutsatsen säger att eleverna behöver förkunskap men att museipedagogerna med hjälp av berättelser, källor och miljöer kan ha stora möjligheter till att ge eleverna primära erfaranden som sedan kan utvecklas med hjälp av läraren i klassrummet.

<p>Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare. Det strategiska urvalet bestod av en spridning avseende kön, ålder, antal år som lärare och utbildning utöver lärarutbildning samt att de arbetade inom geografiskt spridda områden inom Halmstad kommun. I resultatet framkom fyra varierande beskrivningskategorier. <em>Bedömning ledde till medvetenhet om elevers kunskapsnivå</em><em>. </em>Lärarna erfor att målrelaterade bedömningar användes till att göra eleverna medvetna om att det fanns mål att nå och visade på olika sätt och vägar att nå dit. Men det framkom även att<em> den målrelaterade bedömningen styrde undervisningen inne</em><em>håll.</em> Lärarna menade att arbetet med kriterier till bedömningsmatriser, tog mycket tid och var ett arbete som ibland gick ut över lektionsplanering. <em>Elevers delaktighet i bedömning påverkade deras lärande</em>. Lärarna uttryckte att om eleven själv var involverad i sin egen bedömning uppstod en känsla av delaktighet, som ledde till att hon/han tog större ansvar för sin egen utveckling. I resultatet framkom att<em> bedömning skapade motivation som främjade elevers lärandeprocess</em><strong>.</strong> Lärarna blev motiverade av att bedömningarna gjordes mer formativa och framåtsyftande.</p><p>Studiens resultat visar betydelsen av att variera såväl undervisning och bedömningsform för att höja kvaliteten på lärandet och att lärarna är insatta i möjligheter och svårigheter som hänger ihop med respektive bedömningsform.</p> / <p>In 2008 the government decided that teachers in primary schools must submit written opinions on all subjects taught to the student from grade one. The process of writing reviews should lead to a more common approach to learning and assessment at schools. The purpose of this study was to describe the relationship between assessment and learning, from a teacher's perspective. The study was conducted with a descriptive design and phenomenographical approach. Data was collected through interviews with six strategically selected primary school teachers. The strategic sample consisted of a spread regarding sex, age, number of years as a teacher, education beyond teacher training and that they were operating in geographically dispersed areas in the Halmstad Municipality. The results revealed four different categories of description. <em>Assessment led to the awareness of students  knowledge. </em>The teachers’ experience was that target-based assessments made students aware that there were goals to achieve and showed various ways to get there. But it was also found that <em>the target-based assessments ruled the teaching content.</em> Teachers felt that the work taken in determining the criteria for the assessment matrices took a large amount of time and was a job that sometimes took place instead of lesson planning. <em>Students  participation in the assessment affected their learning. </em>Teachers expressed the opinion that if the pupil was involved in their own assessment there was a sense of ownership, which led to them taking more responsibility for their own development. The results showed that <em>the assessments created motivation that promoted a student’s learning process.</em> The teachers were motivated by the fact that assessments were more formative and proactive. Study findings show the importance of varying both the teaching and assessment form to improve the quality of learning and that teachers must be familiar with the opportunities and difficulties associated with each assessment form.</p>

This thesis is intended to contribute to development of communicative frames of reference for museum education. Inspired by the philosopher John Dewey it seeks for new perspectives of the research problem – museum education and experience. The understanding of museum education is based on research literature about museum education, two empirical studies and theoretical interpretations. Some of the conclusions points towards museum education being an interdisciplinary knowledge area in progress that is insufficiently scientifically investigated. Experience is here understood as transaction between people and context – processes of trying and undergoing and can include or correspond to education, “Bildung” and learning. Museum educators describe museum education in many various ways in my questionnaire. The material ground, surroundings and their own actions are three of the dimensions. Their intentions or purposes are the fourth and with Dewey we can name this dimension “consequences of museum education”. The fifth dimension consists of metaphors about the educators own role in the museum, like “the bridge”. Furthermore, my study about young peoples´ experiences in relation to an exhibition highlights the visitor perspective. For them the exhibition created many important questions and thoughts and they were much affected by the pictures in the exhibit. They appreciated being active together, to have joint engagement and to take standpoints in the workshops. To some degree they reached a conjoint communicated experience. Communication is at the core of museum education. From theoretical readings, research literature and empirical results the context of museum education get three crucial and overlapping meanings. One is the meaning or aspect as environment – a prerequisite for the visitors’ transactions and experiences. The second is context as circumstances – the situation. A third aspect of context, that will be more and more important in a globalized world, can be named continuity or connectedness. All three meanings have something to do with space, place and time and can also be discovered in Dewey’s extensive text production.

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare. Det strategiska urvalet bestod av en spridning avseende kön, ålder, antal år som lärare och utbildning utöver lärarutbildning samt att de arbetade inom geografiskt spridda områden inom Halmstad kommun. I resultatet framkom fyra varierande beskrivningskategorier. Bedömning ledde till medvetenhet om elevers kunskapsnivå. Lärarna erfor att målrelaterade bedömningar användes till att göra eleverna medvetna om att det fanns mål att nå och visade på olika sätt och vägar att nå dit. Men det framkom även att den målrelaterade bedömningen styrde undervisningen innehåll. Lärarna menade att arbetet med kriterier till bedömningsmatriser, tog mycket tid och var ett arbete som ibland gick ut över lektionsplanering. Elevers delaktighet i bedömning påverkade deras lärande. Lärarna uttryckte att om eleven själv var involverad i sin egen bedömning uppstod en känsla av delaktighet, som ledde till att hon/han tog större ansvar för sin egen utveckling. I resultatet framkom att bedömning skapade motivation som främjade elevers lärandeprocess. Lärarna blev motiverade av att bedömningarna gjordes mer formativa och framåtsyftande. Studiens resultat visar betydelsen av att variera såväl undervisning och bedömningsform för att höja kvaliteten på lärandet och att lärarna är insatta i möjligheter och svårigheter som hänger ihop med respektive bedömningsform. / In 2008 the government decided that teachers in primary schools must submit written opinions on all subjects taught to the student from grade one. The process of writing reviews should lead to a more common approach to learning and assessment at schools. The purpose of this study was to describe the relationship between assessment and learning, from a teacher's perspective. The study was conducted with a descriptive design and phenomenographical approach. Data was collected through interviews with six strategically selected primary school teachers. The strategic sample consisted of a spread regarding sex, age, number of years as a teacher, education beyond teacher training and that they were operating in geographically dispersed areas in the Halmstad Municipality. The results revealed four different categories of description. Assessment led to the awareness of students  knowledge. The teachers’ experience was that target-based assessments made students aware that there were goals to achieve and showed various ways to get there. But it was also found that the target-based assessments ruled the teaching content. Teachers felt that the work taken in determining the criteria for the assessment matrices took a large amount of time and was a job that sometimes took place instead of lesson planning. Students  participation in the assessment affected their learning. Teachers expressed the opinion that if the pupil was involved in their own assessment there was a sense of ownership, which led to them taking more responsibility for their own development. The results showed that the assessments created motivation that promoted a student’s learning process. The teachers were motivated by the fact that assessments were more formative and proactive. Study findings show the importance of varying both the teaching and assessment form to improve the quality of learning and that teachers must be familiar with the opportunities and difficulties associated with each assessment form.

This thesis focuses on young students’ experiences and meaning-making processes in school practices within environmental and sustainability education. Earlier research has shown this to be an area of complexity; besides a transdisciplinary perspective requiring relational thinking, it also involves conflicting interests as well as emotions and values. With a certain interest in emotions being part of learning as a meaning-making process, this thesis aims to investigate the character of experiencing, and the function of aesthetic experience in environmental and sustainability education. Through a mixed-methods approach a comprehensive questionnaire was used in the first study, and a more in-depth case study investigated the most important findings from the questionnaire even further in the second one by using multiple data. 209 students, age 10-12, from six different schools in Sweden answered the questionnaire. One class in grade six participated in the case study during four months, where both in- and out-of-door activities were studied. Both qualitative content analyses, and quantitative statistics were used to analyze the material from the two studies. Furthermore, John Dewey’s theoretical perspectives and neo-Aristotelian philosophers, mainly Martha Nussbaum, guided the interpretations of the empirical results. The main findings show that young students’ experiences in environmental and sustainability education are characterized by relational understandings both within and among ecologic, economic and social aspects, but also that perceived school activities of a value-laden and more cognitive kind correlated. The results further show that aesthetic experiences function as links in the transactional and continuous processes of meaning making. Furthermore, of importance for students’ meaning making and formation of values in environmental and sustainability were also prior experiences, encounters with outdoor environments and artifacts (both natural and digital), social interactions and felt independence. A holistic picture of understanding, emotions and values hence appear as an intertwined unity in students’ written responses, action and talk. A conclusion suggests that contributing to students’ possibilities of making meaning in environmental and sustainability issues requires openness to personal emotions and values as a starting point. Activities allowing for social interaction, independence, and relevant contextual encounters should also be considered in the pedagogical practice of environmental and sustainability education.

Bakgrund I den här studien redogörs för hur viktigt det är att barn tidigt får möta matematik då deras grund för matematik kan läggas redan i förskoleåldern. Rapporter visar att elever i svenska skolor har bristande resultat i matematiktest, vilket gör det ytterst viktigt att börja stimulera barns matematiska erfarande redan i tidig ålder. Elever i svenska skolor har dessutom rätt att få en likvärdig utbildning som gör att de kan klara av hela sin skolgång. Då barn i förskolan ska ges möjlighet att stimuleras i matematik är det av stor betydelse att förskollärare har kunskap i hur de kan arbeta med detta med barnen. Därför fokuserar den här studien på förskollärares uppfattning om hur de lyfter matematiken för barnen. Syfte Syftet är att utveckla kunskap om matematikundervisningens förutsättningar i förskolan med fokus på pedagogers uppfattningar. Metod Intervju har använts som metod för vår kvalitativa forskning. De 8 respondenterna är förskollärare som arbetar med olika åldersindelningar från 1-6 år. Resultat Barn får erfara matematik i olika vardagliga situationer på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att de stimulerar matematik för barn vid olika platser, när pedagogerna är medforskande i barns lek och när pedagoger skapar matematiska tillfällen. Även vad materialet kan ha för betydelse och vilken tillgång barn har till olika sorters material lyfts fram. Resultatet visar också att de yngre barnen erfar mer konkret matematik, medan de äldre barnen erfar både konkret men också abstrakt matematik.I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att det ska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och många utav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare. För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteori och den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapa en förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära i samspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda all data som i sin tur blev ett tydligt resultat. Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller att inkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindre barngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppet inkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integrering mer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.

This study has investigated how preschool teachers perceive the children's experience, actions and assimilation of information through chemistry experiments. Interviews were conducted with six teachers. The informants were given the same basic questions based on an interview guide with spontaneous follow-up questions mixed in. The interviews were recorded and transcribed. The transcribed data was then analyzed using a framework that has been adapted for the study where data has been divided, categorized and analyzed to identify consistent themes. The results show that teachers perceive that the children have varying prior knowledge, which affects the ability to understand chemistry experiments. Those children who do not have as much prior knowledge are considered to need to find more basic critical aspects of the phenomenon first. In the teachers' experiences of how children act in an experiment, the children are considered to have a high level of interest and the interest increases when the children see clear results. It is important that the children participate physically. Regarding the assimilation of the meaning of the chemistry experiments, documentation and reflection are highlighted as key factors. The teachers considered it important to have open-ended questions to encourage the children's own reflections. Recommendation for the organization is to think about using the right concepts in the work with chemistry, to continue to document and reflect on the various activities together with the children and to take advantage of and follow the children's interest. / Denna studie har undersökt hur förskollärare uppfattar barnens erfarande, agerande och tillgodogörande av information i samband med kemiexperiment. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Insamlade data har analyserats med hjälp av Maguire och Delahunts (2017) ramverk som anpassats för studien där data delats upp, kategoriserats och analyserats för att identifiera genomgående teman. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att barnen har varierande förkunskaper, vilket påverkar förmågan att förstå kemiexperimenten som utförs. De barn som inte har lika mycket förkunskaper anses behöva hitta mer grundläggande kritiska aspekter av fenomenet först. I förskollärarnas upplevelser kring hur barn agerar i ett experiment anses barnen ha högt intresse och intresset ökar när barnen ser tydliga resultat. Förskollärarna upplever att det är viktigt att barnen får delta fysiskt. Gällande tillgodogörande av meningen med kemiexperimenten lyfts dokumentation och reflektion fram som nyckelfaktorer. Förskollärarna påpekar att det är viktigt med öppna frågor för att uppmuntra egen reflektion hos barnen. Även den fria leken anses vara viktig för vidare bearbetning av informationen. Rekommendation för verksamheten är att tänka på att använda rätt begrepp i arbetet med kemi, att fortsätta dokumentera och reflektera kring de olika aktiviteterna tillsammans med barnen samt ta tillvara och följa barnens intresse.

Undersökningen utgår från museiutställningen kungliga brudklänningar på slottet i Stockholm. Denna utställning var tillfällig och lades ned i april 2017. Det övergripande syftet är att kartlägga vad som kan genomföras för att väcka intresse och skapa mening hos en bredare målgrupp inkluderande yngre personer att ta del av utställningen, och skapa mening efter att den har lagts ned. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur, varför, och vem museiutställningen kungliga brudklänningar, efter att den har lagts ned, kan intressera med hjälp av virtuell verklighet (VR). I denna undersökning genomförs en litteraturstudie och intervjuer samt observationer på utställningen kungliga brudklänningar. Detta ligger till grund för att utveckla en VR-applikationsprototyp där huvudsakliga delar av utställningen ingår. Slutligen utvärderas applikationen med avseende på teknisk interaktion samt hur det virtuella besöket erfarits för att bedöma huruvida VR kan skapa intresse för och utveckla utställningen för en bredare målgrupp. Resultatet visar att applikationen har god teknisk interaktion, men den ursprungliga utställningen uppmanar inte till erfarande och applikationen lyckas inte utveckla den i detta avseende. Applikationen blir inte mer intressant för en yngre målgrupp än dess innehåll. Med hjälp av aspekter av seriösa spel och social interaktion samt framtida studier kring ämnet med fler respondenter och ett utökat perspektiv kanske dessa begränsningar kan övervinnas. Om teknisk interaktion och social interaktion kan integreras kan också upplevelsen utvecklas och få ett meningsfullt sammanhang vilket möjliggör erfarande och bättre behållning av det virtuella besöket / This master thesis investigates the museum exhibition Royal Wedding Dresses at the Stockholm castle. This exhibition was temporary and closed in April 2017. The overall purpose is to map what can be done in order to raise interest and create meaning in a broader audience including younger people to take part in the exhibition, and create meaning of it after it has been closed down. An additional purpose is to investigate how, why, and whom the museum exhibition Royal Wedding Dresses can interest using virtual reality (VR), after the end of the exhibition. In this survey, a literature study, interviews and observations are performed regarding the exhibition Royal Wedding Dresses. This is the basis for developing a VR application prototype where major parts of the exhibition are included. Finally, the application is evaluated for technical interaction and how the virtual visit has been evaluated, to assess whether VR can create interest in, and develop, the exhibition for a wider audience. The result indicates that the application has good technical interaction, but the original exhibition does not encourage the visitor to experience it, and the application is unable to develop it in this regard. The application will not be more interesting for a younger audience than its content. With the help of aspects of serious gaming and social interaction, as well as future studies on the subject with more respondents and an expanded perspective, it may be possible to overcome these limitations. If technical interaction and social interaction can be integrated, the experience can also be developed and be put in a meaningful context that encourages experience and better retention of the virtual visit.