Kunskapsöversikten undersöker forskning om hur primärkällor arbetas med i historieundervisningen samt möjliga förklaringar till detta. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med primärkällor i svensk historieundervisning. För att förstå hur historisk kunskap är producerad måste vi tolka primärkällor källkritiskt. Beroende på vilka frågor vi ställer till källan kan vi få fram olika historiska svar som bygger förståelse för det förflutna och nuet. Därför lyfter kursplanen fram att genom historieundervisning ska eleverna ges förutsättningar att bland annat ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap” (Skolverket 2019). Informationssökningen av tillgänglig forskning inom utbildningsvetenskapliga arbetsområdet historiedidaktik har främst genomförts på den akademiska databasen SwePub. Sökningsprocessen har inneburit att söka, värdera och välja ut källor i förhållande till vår frågeställning. Sammanställning och analys utav en större mängd källor har lett till att kunskapsöversikten består av 10 valda huvudkällor som visar hur lärare och elever arbetar med primärkällor i historieundervisningen. Resultatet visar på primärkällors potential att användas som resurs i historieundervisningen men även hur primärkällor används som icke-resurs. Kunskapsöversikten konstaterar att arbeta med primärkällor i undervisningen utvecklar elevers historiemedvetande, historisk empati och källkritiskt tänkande. Likväl används primärkällor relativt sparsamt i undervisningen och andra förmågor, såsom referenskunskap och historieanvändning har oftast prioriterats över källhantering. Undersökningen visar även avsaknad på den historievetenskapliga källkritiken där lärare och elever istället använder en samhällsvetenskaplig källkritik för att tolka och granska primärkällor. I diskussionsdelen sammanfattar forskningsresultaten och diskuterar kunskapsöversiktens relevans för professionen i förhållande till vårt syfte. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i förslag till vidare forskning och hur detta kan göras i ett examensarbete.

The essay examines what material the museum in Northeast Skåne has produced that can be provided by the upper secondary schools in the area when teaching the subject of history. The thesis also studies how this material has an connection to local history or to primary sources.The survey was conducted by studying Hässleholm's museum and Regionmuseet Skåne with the help of interviews and digital material. The purpose of the survey is to fill a relatively unexplored area for the possibilities of teaching local history and the use of primary sources in the latter part of compulsory school in the area of Northeast Skåne.The survey showed that the two museums for the survey work in two different ways with materials that can be provided by the schools as pedagogical teaching materials. Either through digital materials, study boxes or during guided museum visits. Both museums worked with materials that were locally based and primary sources.

Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokalhistoria kan bedrivas för att möjliggöra att elever utvecklar ett historiemedvetande. I vår studie har vi utgått från två frågeställningar. Vilka faktorer är av vikt för att elever ska utveckla ett historiemedvetande genom mötet med lokalhistoria? Hur ser verksamma SO lärare i grundskolan för åk 4-6 samt kulturarvspedagoger inom museum och arkiv på lokalhistoria som undervisningsområde och samarbetet mellan de olika arenorna? För att svara på frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ studie. Metoder som vi använde var inspelade intervjuer och enkäter med öppna frågor. Tidigare forskning, intervjuer med kulturarvspedagoger och lärares deltagande i enkätundersökningar har utgjort grunden för vårt analysarbete. Resultatet av vår studie visar att lokalhistoria som undervisningsområde kan med rätt verktyg bidra till ett ökat historiemedvetande. De slutsatser vi kom fram till är att det krävs olika faktorer för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas genom lokalhistoria vilket kräver en konkretiserad historieundervisning med generösa inslag av primärkällor.

In recent years, the Swedish educational system has undergone considerable change. A new curriculum and swift digitization via the implementation of the "one-to-one" system have increased the call for new teaching methods in schools. Previous research indicates that working with primary sources can enhance students’ historical thinking and historical empathy. The present licentiate dissertation aims to investigate Swedish upper secondary school students’ use of critical thinking and historical empathy when utilizing digitized primary sources, such as the parish registers stored in the Demographic Data Base at Umeå University.         Five classes in grades 1-3, comprising 110 students, in the ages 16 to 19, and three teachers participated in the study. The students were assigned with compiling a report based on the digitised primary source material and presenting their findings in a written paper or oral presentation. The study was evaluated through (1) interviews with students and teachers, (2) classroom observation of the students while working with the material, (3) questionnaires on the students´ view of history, and (4) the completed assignments.           The study shows that all the students achieved some result based on the information found in the digitised primary sources. While they applied historical empathy and historical thinking, it was mixed with presentism. The majority did not make use of corroboration, but those who did displayed more examples of historical thinking and historical empathy, primarily evident in grades 2 and 3 and in the free discussions held after the presentations. The students’ perception of primary sources shifted as a result of this exercise: Their preference for using primary sources had increased, although their trust in primary sources had simultaneously decreased. Teachers and students alike were generally satisfied with the assignment but argued that the database needed improvement in order to enhance its usefulness. Over the course of the assignment, students frequently expressed that the individuals in the digitized material came to life for them, generating feelings of empathy.         The study’s contribution to history didactics is twofold. First, it clearly demonstrates how upper secondary students can make use of historical thinking and historical empathy when studying digitised parish records, even though they have difficulty contextualizing their results. Secondly, it provides insight into how Swedish students learn history and the kind of history that interests them. The results are predominantly in agreement with those from previous studies but this study is pioneering in basing its findings on primary sources that are digitised. / En dator till varje elev, det som ofta kallas en-till-en, har skapat nya förutsättningar för undervisning. I denna studie får gymnasieelever arbeta med digitaliserade primärkällor i historieundervisningen. Elevernas förmåga att använda historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering undersöks, och elevernas inställning till historieämnet kartläggs före och efter mötet med de digitaliserade källorna. Samtliga elever klarar av att genomföra sökningar i det digitaliserade källmaterialet, och de uppvisar i högre eller lägre grad historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering under lektionerna och i sina skriftliga och muntliga redovisningar. Elevernas inställning till historieämnet påverkas i viss mån. Främst förändras deras syn på primärkällor.