I denna studie tittar jag på vilka faktorer i skolan som kan påverka elevernas motivation till skolarbetet. Studien har gjorts på en gymnasieskola i södra Sverige i årskurs 1 till 3. Studien utgår ifrån olika teorier kring kunskap och lärande olika arbetssätt och även olika teorier kring motivation. Sedan har jag genomför en enkätundersökning bland eleverna där jag ställt frågor kring deras motivation till skolan och vad det är som påverkar deras motivation till skolan. Jag har även genomfört intervjuer med lärare och ställt frågor angående elevernas motivation och hur lärarna ser på den. Sedan har en jämförelse dels mellan elevernas svar i de olika årskurserna gjorts men även svaren mellan eleverna och lärarna. Det som framkom i studien som den viktigaste motivationsfaktorn för eleverna var läraren och att de känner att det de lär sig i skolan är viktigt för dem, det framkom även att de elever som drevs av en inre motivation i större utsträckning är motiverad till skolan. Det vi lärare kan göra för att motivera våra elever är att tänka på hur vi bemöter dem, hur vi lägger upp vår undervisning och även försöker få eleverna delaktiga i utformningen av uppgifter.

<p>I denna studie tittar jag på vilka faktorer i skolan som kan påverka elevernas motivation till skolarbetet. Studien har gjorts på en gymnasieskola i södra Sverige i årskurs 1 till 3. Studien utgår ifrån olika teorier kring kunskap och lärande olika arbetssätt och även olika teorier kring motivation. Sedan har jag genomför en enkätundersökning bland eleverna där jag ställt frågor kring deras motivation till skolan och vad det är som påverkar deras motivation till skolan. Jag har även genomfört intervjuer med lärare och ställt frågor angående elevernas motivation och hur lärarna ser på den. Sedan har en jämförelse dels mellan elevernas svar i de olika årskurserna gjorts men även svaren mellan eleverna och lärarna. Det som framkom i studien som den viktigaste motivationsfaktorn för eleverna var läraren och att de känner att det de lär sig i skolan är viktigt för dem, det framkom även att de elever som drevs av en inre motivation i större utsträckning är motiverad till skolan. Det vi lärare kan göra för att motivera våra elever är att tänka på hur vi bemöter dem, hur vi lägger upp vår undervisning och även försöker få eleverna delaktiga i utformningen av uppgifter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.</p><p><strong>Huvudfrågor</strong></p><ul type="disc"><li>Vad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?</li><li>Vilken funktion har bilden i ett läromedel?</li></ul>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen. Huvudfrågor <ul type="disc">Vad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder? Vilken funktion har bilden i ett läromedel?

In recent years, the Swedish educational system has undergone considerable change. A new curriculum and swift digitization via the implementation of the "one-to-one" system have increased the call for new teaching methods in schools. Previous research indicates that working with primary sources can enhance students’ historical thinking and historical empathy. The present licentiate dissertation aims to investigate Swedish upper secondary school students’ use of critical thinking and historical empathy when utilizing digitized primary sources, such as the parish registers stored in the Demographic Data Base at Umeå University.         Five classes in grades 1-3, comprising 110 students, in the ages 16 to 19, and three teachers participated in the study. The students were assigned with compiling a report based on the digitised primary source material and presenting their findings in a written paper or oral presentation. The study was evaluated through (1) interviews with students and teachers, (2) classroom observation of the students while working with the material, (3) questionnaires on the students´ view of history, and (4) the completed assignments.           The study shows that all the students achieved some result based on the information found in the digitised primary sources. While they applied historical empathy and historical thinking, it was mixed with presentism. The majority did not make use of corroboration, but those who did displayed more examples of historical thinking and historical empathy, primarily evident in grades 2 and 3 and in the free discussions held after the presentations. The students’ perception of primary sources shifted as a result of this exercise: Their preference for using primary sources had increased, although their trust in primary sources had simultaneously decreased. Teachers and students alike were generally satisfied with the assignment but argued that the database needed improvement in order to enhance its usefulness. Over the course of the assignment, students frequently expressed that the individuals in the digitized material came to life for them, generating feelings of empathy.         The study’s contribution to history didactics is twofold. First, it clearly demonstrates how upper secondary students can make use of historical thinking and historical empathy when studying digitised parish records, even though they have difficulty contextualizing their results. Secondly, it provides insight into how Swedish students learn history and the kind of history that interests them. The results are predominantly in agreement with those from previous studies but this study is pioneering in basing its findings on primary sources that are digitised. / En dator till varje elev, det som ofta kallas en-till-en, har skapat nya förutsättningar för undervisning. I denna studie får gymnasieelever arbeta med digitaliserade primärkällor i historieundervisningen. Elevernas förmåga att använda historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering undersöks, och elevernas inställning till historieämnet kartläggs före och efter mötet med de digitaliserade källorna. Samtliga elever klarar av att genomföra sökningar i det digitaliserade källmaterialet, och de uppvisar i högre eller lägre grad historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering under lektionerna och i sina skriftliga och muntliga redovisningar. Elevernas inställning till historieämnet påverkas i viss mån. Främst förändras deras syn på primärkällor.