The Arabic primary sources from the early medieval period have long existed in the modern consciousness of the scholarship, however, differing interpretations, mistranslations, and omissions have contributed to the state of already existing confusion permeating the matter of the Rus origin, influence, and interactions in their theatre of action in East Europe, Eurasia and beyond. hence a methodology based on source criticism could lead a revisit of these sources to new understandings and an up-to-date interpretation that considers the latest contributions by the scholarship in the field. Furthermore, the paper aims to provide a new and updated translation of the three chosen accounts regarding the Rus people, with these accounts chosen on a criterion of temporal distance, reliability and officiality, thus delivering a take on the pre-state Rus that is conceivably comprehensive, as these accounts discuss and record the social, commercial and religious aspects amongst others. Moreover, a thorough discussion and analysis follows the translation while concurrently highlighting the scholarships understandings, positively and negatively. Finally, the paper aims to argue the need for a comprehensive re-evaluation of the over fifty Arabic primary sources regarding the Rus, based on the points and evidence generated through the translations and analysis conducted in the paper. / De arabiska primärkällorna från tidig medeltid har länge funnits i den moderna forskningens medvetande.t.  Ogrundade tolkningar, felöversättningar och utelämnanden har bidragit till ett förvirringstillstånd kring frågan om rusernas ursprung, inflytande, och interaktioner i Östeuropa och Eurasien. Ett återbesök av dessa källor skulle kunna resultera i nya förståelser och uppdaterade tolkningar som tar hänsyn till de senaste bidragen från forskningen inom området. Vidare syftar uppsatsen till att tillhandahålla en ny och uppdaterad översättning av de tre utvalda redogörelserna om ruserna.  Dessa redogörelser har valts ut baserat på kriterierna tidsavstånd, tillförlitlighet och officiell karaktär.  Således levereras en syn på proto-statliga ruser som är tänkbart omfattande, då dessa redogörelser diskuterar och dokumenterar de sociala, kommersiella och religiösa aspekterna bland annat. Dessutom följer en grundlig diskussion och analys av översättningen samtidigt som den nuvarande förståelsen inom forskningen lyfts fram. Slutligen syftar uppsatsen till att argumentera för behovet av en omfattande omvärdering av de över femtio arabiska primärkällorna rörande ruserna, baserat på den kunskap som genereras genom de översättningar och analyser som genomförts i uppsatsen.