No description available.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie är att se hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i idrott och hälsa. Avsikten är att undersöka och utveckla mina och läsarens kunskaper kring hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken påverkan åtgärdsprogrammen har och får för elever och lärare. Frågeställning Hur arbetar lärare med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hälsa? Vad påverkar detta arbete enligt lärarna? Vilka effekter får åtgärdsprogrammen för eleverna enligt lärarna? Metod Som metod har jag valt att intervjua lärare - det vill säga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lärare, tre lärare inom det svenska skolväsendet och tre lärare inom det engelska för att på så sätt få en jämn fördelning. Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lärarna också informerades om. Idrottslärarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och användningsområde samt de etiska rättigheterna utifrån VR (vetenskapsrådets forsknings etiska principer). Lärarna informerades aven om rätten av valet att avstå från att delta i intervjun och studien. Slutsats och Resultat Slutsatsen av denna rapport visar att åtgärdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utsträckning samma sak. Hur och i vilken omfattning dessa åtgärdsprogram används varierar dock. Lärarna anser i stor utsträckning att åtgärdsprogram leder till ett förbättrande av resultat för eleverna men att de samtidigt anser sig lite oroliga för att det även kan döma eleverna och att det i sin tur leder till sämre resultat och lägre självkänsla. Forskningen talar både för och emot att elever med särskilda behov gagnas av åtgärdsprogram och att det beror på hur dessa åtgärdsprogram utformas och följs upp men i huvudsak hur undervisningen läggs upp för att eleven skall nå sitt mål. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2012</p>

No description available.

No description available.

<p>Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram. I mina intervjuer framkommer det också att kompisgruppen känns som ett stöd där man kan ventilera sina tankar runt åtgärdsprogrammet samt att alla elever upplever att de har ett bra stöd hemifrån i sin strävan att nå godkända betyg.</p>

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av fem förskollärare; alla arbetar i samma medelstora stad. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade lägger fokus på det enskilda barnet närde utformar åtgärder och lösningar. Resultatet visade också att det kompensatoriska/kategoriska perspektiven är de specialpedagogiska perspektiv som majoriteten av de intervjuade utgått ifrån. Förskolorna tycktes anpassa miljön i förskolan för barn med speciella behov efter de behov barnen har. Förskolorna är inte från början anpassade för alla barns behov.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test. Jämförelsen sker mellan åtgärdsprogram från två skolor. Den ena skolan har tillgång till specialpedagog på skolan, den andra har det inte. Jämförelsen sker utifrån utvalda faktorer som ett åtgärdsprogram är tänkt att behandla. Då den undersökning som bedrivits är starkt begränsad bör arbetet endast ses som hypotesgenererande, hur det verkligen förhåller sig bör undersökas i ett större sammanhang. I den jämförande studien ingår åtgärdsprogram utformade för två elever från respektive skola. Svaret på mina frågor, enligt den här studien, visar på att tillgången till specialpedagog på skolan har betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter beträffande dokumentation, åtgärder, utvärdering och uppföljning i åtgärdsprogrammen. Det har även betydelse när det gäller utvecklingen av skolan till en lärande organisation.</p>