Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale) från år 1985 fick åter uppmärksamhet år 2017 när teveseriens första säsong, baserad på romanen, hade premiär. I berättelsen skildras tjänarinnan Offreds liv i republiken Gilead, före detta USA, där infertilitet är ett av de stora problemen. Det föds sällan barn i landet och av de som föds är endast tre av fyra barn friska. Kvinnor med låg social status, men med fungerande livmoder, utses till tjänarinnor och enligt republiken har de en ärofylld uppgift; att föda friska barn åt aristokratiska makar. Republiken legitimerar tjänarinnornas avsaknad av frihet genom att hänvisa till Bibelns texter, främst till Genesisberättelsen om Bilha, Rakel och Jakob. Bilhas uppdrag i hushållskonstellationen är att förse patriarken Jakob med avkommor och på liknande sätt fungerar Offreds roll i romanens handling. Denna uppsats undersöker den bibliska intertextualiteten i romanen. Det förekommer både uppenbara citat och mindre tydliga allusioner. Genom att tillämpa Lina Sjöbergs system om markör, sätt och effekt analyseras bibelreferenserna på tre nivåer. Den första nivån identifierar referensen som citat, refererat, allusion eller tema. Den andra nivån undersöker på vilket sätt intertextualiteten sker och den tredje nivån beskriver vilken effekt bibelreferensen får hos läsaren.  Bibeln har länge inspirerat olika kulturyttringar och sedan den senare halvan av 1900-talet har den allmänna populärkulturen studerats ur ett bibelvetenskapligt perspektiv. Trots sekulariseringsteorier går det inte att avfärda bibelberättelsers inflytande i moderna verk. Bibeln har länge varit en del av vår kultur och många känner till de klassiska gammaltestamentliga berättelserna om Adam och Eva, Noa och flodvågen, Abrahams söner, Jobs olycka och Jona i valfisken. Detta bibliotek av böcker, med spridda stilar, har på många olika sätt influerat modern skönlitteratur och Tjänarinnans berättelse är en av dessa.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de stödstrukturer som erbjuds i samband med de nationella proven i svenska för årskurs 3 år 2014 och år 2015. Syftet mynnar ut i de forskningsfrågor som besvaras i analys och resultat. Med hjälp av dessa forskningsfrågor undersöks vilka innehållsliga intertextuella kopplingar som finns mellan elevtexter och stödstrukturer, hur eleverna använder sig av de innehållsliga intertextuella kopplingarna till stödstrukturerna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två proven från 2014 och 2015 och mellan de elevtexter som skrevs för respektive prov. Analysen genomförs med hjälp av en intertextuell analysmodell samt komparativ metod. Den intertextuella analysmodellen bygger på bland annat litteratur om kreativt skrivande och togs fram specifikt för denna studie. Studiens empiriska material består av 40 elevtexter skrivna av elever i årskurs 3 för de nationella proven i svenska från åren 2014 och 2015. 20 av elevtexterna är från 2014 och 20 av elevtexterna är från 2015. De stödstrukturer som analyseras är läshäftet ”Ett tältäventyr” från 2014 och läshäftet ”En gång om året” samt utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2014 och utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2015. För att undersöka intertextualitet i elevernas berättande texter kopplat till stödstrukturerna analyseras dessa med hjälp av innehållsliga kategorier och markörer. Det sociokulturella perspektivet på lärande har genomgående tillämpats som teoretisk utgångspunkt i studien. Även intertextualitetsbegreppet är en viktig utgångspunkt för studien. Studiens resultat visar att eleverna har en stor mängd intertextuella referenser i sina berättande texter. Resultatet, vad gäller de intertextuella referenserna i elevernas texter till provens stödstrukturer, skiljer sig dock åt mellan elevtexterna skrivna för provet 2014 och provet 2015. Provens stödstrukturer är olika. Berättelserna i läshäftena är olika och även instruktionerna i lärarinformationen skiljer sig åt till viss del mellan proven. Elevtexterna från 2014 innehåller många intertextuella kopplingar till samtliga stödstrukturer för provet 2014. Elevtexterna från 2015 innehåller få kopplingar till läshäftet men relativt många kopplingar till lärarinformationen för provet 2015. De intertextuella kopplingarna mellan elevtexter och stödstrukturer är både implicita och explicita. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att stödstrukturerna påverkar innehållet i elevernas texter på olika sätt beroende på hur stödstrukturerna är utformade.

<p>Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).</p><p>Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som <em>kreativ konst</em> utan gränser.</p>

<p>Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till. Filmen använder sig även flitigt av hypermarkerade objekt för att leda in åskådaren på mer estetiska tankebanor.</p>

<p>Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet. Resultatet av detta visar att två teman har hittats: förtryckta känslor och längtan efter något annat. Teman som förknippas med den situation som slavarna levde under, när romanens handling utspelar sig i 1800-talets Amerika, då slaveriet var mycket utbrett i Södern. Nutid i romanen är 1874, med analepser som sträcker sig upp till 25 år tillbaka i tiden. Intertextualiteter som har framkommit har tolkats från författarnas egna litterära bagage. Det som framkommer är att det är mycket i romanen som ekar från andra romaner och filmer. Omvänt är det också en del som tyder på att andra texter och filmer är influerade av Älskade. Detta medför att romanen sätts in i ett större perspektiv.</p>

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV. Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund. / A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet. Resultatet av detta visar att två teman har hittats: förtryckta känslor och längtan efter något annat. Teman som förknippas med den situation som slavarna levde under, när romanens handling utspelar sig i 1800-talets Amerika, då slaveriet var mycket utbrett i Södern. Nutid i romanen är 1874, med analepser som sträcker sig upp till 25 år tillbaka i tiden. Intertextualiteter som har framkommit har tolkats från författarnas egna litterära bagage. Det som framkommer är att det är mycket i romanen som ekar från andra romaner och filmer. Omvänt är det också en del som tyder på att andra texter och filmer är influerade av Älskade. Detta medför att romanen sätts in i ett större perspektiv.

The new cataloging code Resource Description and Access (RDA) provides a system of instructions for recording relationships between related resources by means of a controlled vocabulary of relationship designators. The purpose of this two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies is to examine the construction of this system, as well as its theoretical foundation. One theoretical point of departure is the necessity of operational definitions for consistent identification of bibliographic relationships. Another such point of departure is that the theoretical model on which RDA is based (the FRBR model) is not a complete description of the biblio­graphic universe, but merely a limited representation of a set of assumptions about that universe. The thesis first examines Barbara B. Tillett's and Richard P. Smiraglia's theories and taxonomies of bibliographic relationships. The analysis shows that, in spite of their claims to provide a theoretical basis for consistent treatment of bibliographic relationships, neither Tillett nor Smiraglia offers operationally applicable definitions. The thesis then turns to RDA in order to examine the instructions and the list of relationship designators. After an introductory survey of RDA chapters 24 to 28, the possibility to record relationship designators at different entity levels is discussed. Remarkably, RDA neither provides instructions for how to choose between the entity levels, nor does it point out what this choice signifies. Finally, a selection of relationship designators representing content relationships is examined. The selected designators are analysed and compared to corresponding categories in literary theorist Gérard Genette's attempt to classify intertextual relationships. The analysis shows that though some of the selected designators are satisfactorily operationalized, most are not.

Today it is common to state that we are living in an information overloaded society. But there are many different definitions of what can be said to constitute Information Overload and there is a lack of substantial research on the subject. Conclusions in the available literature on Information Overload are often drawn on anecdotal evidence and carries a dramatized picture of the causes and effects of the phenomenon. With the tools of discursive analysis this two years master’s thesis explores how the phenomenon Information Overload is portrayed in six popular science books that deals with the subject: Alvin Toffler (1970) Future Shock, Orrin Klapp (1986) Overload and Boredom, Richard Wurman (1989) Information Anixety, Andrew Keen (2007) The cult of the amateur, Maggie Jackson (2008), Distracted and Nicholas Carr (2010) The Shallows. The result of the analysis shows that there is a common discourse of how the subject of Information Overload is represented, which stretches in and between the books intertextually. In this study that discourse is called the dystopian discourse of Information Overload. It is structured by a unified use of narratives, concepts, themes, metaphors and statements and by its separation from the opposite utopian discourse of Information Overload. In the final discussion the results of the analysis are compared to postmodern theory, a problematisation of the concept of distraction and to the Swedish government’s 2012 investigation of reading habits of young people in the country. The conclusion of the study is that the two binary discourses discovered in the analysis – the dystopian and the utopian – should be avoided in the debate and research on Information Overload. Instead the discussion should be influenced by pluralism, complexity and awareness.