Akademisk avhandling--Litteraturvetenskap--Stockholm, 1988. / Résumé en français et en anglais.

Dissertation--Uppsala, 2005. / Bibliogr. p. 355-373. Résumé en français.

<p>Abstract</p><p>Karaktärerna som djur</p><p>Djursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling Berättelser</p><p>Utgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ”Teresa”, ”En man ur natten”, ”Skämtet” samt ”En vinterberättelse”. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer.</p><p>Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet.</p><p>Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext. Urvalet för studien begränsas till de fyra noveller som utgör novellsamlingen, men hänvisningar görs även till andra delar av Trotzigs litterära produktion och visar på så sätt hur djursymboliken hos skönlitterära karaktärer är ett grepp som kan skönjas genom hela hennes författarskap.</p>

Abstract Karaktärerna som djur Djursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling Berättelser Utgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ”Teresa”, ”En man ur natten”, ”Skämtet” samt ”En vinterberättelse”. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer. Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet. Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext. Urvalet för studien begränsas till de fyra noveller som utgör novellsamlingen, men hänvisningar görs även till andra delar av Trotzigs litterära produktion och visar på så sätt hur djursymboliken hos skönlitterära karaktärer är ett grepp som kan skönjas genom hela hennes författarskap.

This thesis analyses the intertextual relation between Birgitta Trotzig’s I Kejsarens tid and the works of the Polish author Bruno Schulz, using a hermeneutical method. The application of Manfred Pfister’s model for qualification of intertextual intensity initially motivates that the most important intertextual relations should be sought in the realm of “refer to” rather than “use”. According to the hermeneutical approach, the conclusion demands an exposition of Birgitta Trotzig’s interpretative practices in relation to intertexts. Her reception of Schulz can therefore be incorporated into a stronger intertextual framework of archetypal patterns occuring in myths, dreams and mysticism. The thesis discusses the presence of a number of these patterns in relation to myths and, primarily Jewish, mysticism, which is shown to have a fundamental significance in the understanding of both I Kejsarens tid and the works of Bruno Schulz. In addition, both Trotzig and Schulz write about the opposition between the poetical world of myths and the real world of power and oppression, where the mythical world is often portrayed through the eyes of a child or childish character. This evolves into a messianic motive of redemption, which primarily is visible in the Trotzig texts. Certain potent mythical symbols, such as the serpent or the descent into the Otherworld, are present in both authors’ texts. A unique feature of the Trotzig texts is however the way in which these symbols are connected with sacrality and ambivalence, characterized by a physically palpable intermingling of birth, death, suffering and joy. These hermeneutically privileged structures are induced from Trotzig’s interpretation of the textual material and are shown to carry a much stronger intertextual significance for I Kejsarens tid than the works of Bruno Schulz.

No description available.

Diss. Örebro : Univ., 2004.

Vad en konstnär vill med sin konst och hur den uppfattas behöver inte vara samma sak. Ulf Trotzig (1925 – 2013) hade många utställningar som konstnär, men vad ville han med sin konst och hur uppfattades detta av tidningarnas skribenter? Med utgångspunkt i kommunikationsteori och genom content analysis och en diskursanalys belyses hur Trotzig såg på sitt konstnärskap hur konstkritiker/skribenter uppfattade hans konst samt hur dessa stämde överens. Ett randomiserat stickprov på 42 av 84 tidningsartiklar och notiser ingår i studien.   Trotzig genomgick flera stadier, från kubism till abstrakt och landade i en egen version av abstrakt expressionism. Han ville skapa rörelse med sin färg, vind som blåser genom träd, en fågel som dras med av vinden, natur i rörelse. För Trotzig kom färgen först och rörelsen skapades av färgen. Skribenterna uppfattade konsten på ett likartat sätt, men satte rörelsen först. Studien konstaterar att det Trotzig ville också uppfattades av tidningarnas skribenter. Diskursmässigt är samtliga kategorier stängda, utom en som är öppen: skribenternas egna omdömen och upplevelser. Med en öppen diskurs avses att det finns mer än en dominerande åsikt.   En forskningsfråga var även att se om kommunikationsteori kan vara en utgångspunkt vid denna typ av studier. Kommunikationen mellan konstnär och skribenterna fungerade väl. Kommunikationsteorin gjorde det enklare i undersökningen för att ställa konstnärens sändning mot skribenternas mottagande. Troligen hade resultatet erhållits även utan denna teori, men dels gör det jämförelsen tydligare och dels om det hade varit skillnader mellan sändning och mottagande hade analysen av dessa varit enklare med teorin.

No description available.

<p>Dag Wellander: Meaning – memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig’s The mud kings daughter. Master of Arts paper. Written in Swedish. 115 pp. Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University, SE – 106 91 Stockholm</p><p>The purpose of the paper is to treat one question, including the consequences of it’s answer, the question if The mud kings daughter is a text that has meaning. The question is in a first series of steps being approached by the way of scrutinizing the meaning found in the text in accordance with the methodology applied by those four dissertations that are available on the subject, i.e. on The mud kings daughter. These examinations do not find that the alleged forms of meaning stated by the dissertations is being produced by the text. On the contrary striking similarities is being found between these alleged forms of meaning on the one hand, and on the other the unfounded, disambiguated meaning that, according to Shoshana Felman, Freudian and anti-Freudian critics alike, have said is to be found in Henry James’ short novel The Turn of the Screw. In a following series of steps – some of which are being taken on Jacques Derrida’s advice – the rhetorical functioning of the textual ambiguity is observed and often found to be enchanting, whereupon the rhetorical necessity of the textual ambiguity is found to be affliction.</p><p>This split between the rhetorical functioning of the textual ambiguity as rather enchanting, and the rhetorical necessity of the textual ambiguity being affliction, is then treated as something that hardly could be understood, and, accordingly, as something that might be understood as something that could not be understood. The idea is being put in that this split could be thought of as an inversion of oblivion into a living memory of a forgotten reading impression, an idea that is being inspired by the inversion of oblivion into a living memory in Marcel Proust’s In Search of Lost Time.</p><p>Keywords: Birgitta Trotzig, Shoshana Felman, Jacques Derrida, Marcel Proust, meaning, ambiguity, memory, oblivion.</p>