Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

HR är ett ämnesområde som traditionellt fått mycket uppmärksamhet inom akademisk forskning där fokus varit på HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affärsenhet och i takt med den ökade konkurrensen på den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumärke samt talanghantering på svenska organisationer. Tidigare forskning har främst haft fokus på att enbart undersöka HR-avdelningen. Således har vi i den här studien försökt skapa en förståelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som värdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister. Historiskt finns det en problematik i att HR-funktionen enligt tidigare forskning haft svårt att synliggöra värdeskapande då den ofta ses som en ren stödjande funktion. Genom att undersöka Svenska företag inom flera olika branscher, och som uttalat arbetar strategiskt med HR är syftet med studien att undersöka om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionens värdeskapande mellan personer som arbetar med HR som generalister gentemot personer som är specialister. Vidare vill vi genom att undersöka hur organisationers strategiska arbete skiljer sig med fokus på strategisk HRM, talanghantering samt arbetsgivarvarumärke öka kunskapsbildningen inom det vetenskapliga ämnesområdet.   Den övergripande slutsatsen i studien är att den interna kommunikationen mellan specialister och generalister bör förbättras för att synliggöra HR-funktionens värdeskapande roll. Med en tydligare kommunikation kommer även det strategiska arbetet med arbetsgivarvarumärket och talanghantering förbättras. Även utvärdering av strategierna har visat sig vara en central faktor för att öka förståelsen för vilket värdeskapande strategierna ger. Utvärdering blir således ett viktigt verktyg för HR-specialister att skapa större uppskattning av funktionen.

No description available.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad. Undersökningen är baserad på en multipel fallstudie utförd på Falu och Avesta kommun. Totalt har tretton djupintervjuer genomförts, där fem personer representerar HR-avdelningarna och åtta personer representerar linjecheferna. Falu kommun började genomföra en HR-transformation vid årsskiftet 2013/2014, Avesta kommun har inte genomfört en HR-transformation utan har funktionen uppdelad i två team. Av empirin framkommer att linjecheferna i båda kommunerna har en ganska vag uppfattning om HR-funktionens organisation och trots de strukturella skillnaderna mellan kommunerna efterfrågar linjecheferna något mer. I Avesta är samtliga respondenter överens om att en samsyn kring HR-funktionens arbetsuppgifter inte finns på grund av att en tydlig strategi för HR-funktionen saknas. Cheferna i Avesta efterfrågar ett arbete med personalfrågor från grunden samt ett mer strategiskt arbete. I Falun visar empirin att linjechefer och HR-personer har olika åsikter kring huruvida det finns en samsyn. Även om flera linjechefer i Falun anser att HR-funktionen fungerar bättre efter transformationen efterfrågar samtliga en kontakt med en specifik HR-person istället för att kontakta ett HR-center. Trots att de organisationer vi studerat har HR-funktioner som skiljer sig åt i storlek och struktur kan vi konstatera många likheter. Vi drar därför slutsatsen att de problem som linjecheferna beskriver inte är relaterade till HR-avdelningens organisering, utan snarare kan kopplas till en obalans i HR-arbetets inneboende dualitet som uppstått i och med ett mer strategiskt fokus. Vi anser att båda kommunernas HR-funktioner bör ha en tydlig och kontinuerlig dialog med linjecheferna för att maximera värdeskapandet dem emellan. Sammanfattningsvis menar vi att kommunerna bör lägga fokus på att identifiera vilka aspekter av personalarbetet som är värdefulla och unika för just deras organisation samt arbeta strategiskt utifrån dessa. / Traditionally, HR work has not been considered sufficiently effective and value creating because of its main focus on administrative tasks. For HR work to become more strategic the function has to organize in a way that meet the new needs (Boglind et al, 2013). We believe that the success of the HR function depends on their relationships to leaders and line managers. The purpose of this essay is to examine how line managers perceive the changing role of the HR function and what kind of support they expect from them. We also want to investigate whether the perception of the HR function is related to how it’s organized. The survey is based on a multiple case study conducted in Falu and Avesta municipality. A total of thirteen in-depth interviews were conducted where five respondents represented the HR departments and eight respondents represented the line managers. Falun municipality began implementing an HR transformation at the turn of 2013/2014. Avesta municipality has an HR function divided into two teams and hasn’t performed an HR transformation. Our empirical data reveals that line managers in both municipalities have a rather vague idea of the HR function and its organization. Despite structural differences between the municipalities line managers in both organizations demand something more. All respondents in Avesta municipality agree to a lack of consensus regarding the duties of the HR function, due to an absence of a distinct strategy. The line managers of Avesta requests a more fundamental and strategic HR management. Empirical data from Falun municipality reveals that line managers and HR respondents disagree on whether there is a consensus regarding the tasks of the HR function. Although several line managers in Falun mentions that the HR function have improved from the transformation, they still prefer close relations to a specific HR person over contacting the HR call center. Although the studied HR functions differ in size and structure, we observe many similarities. We therefore conclude that the difficulties described by line managers isn’t related to the structure of the HR function, but instead relates to an imbalance in the immanent duality of the HR work that emerge from a more strategic focus. We believe that the HR function in both municipalities should have a consistent and continuous dialogue with line managers to maximize the exchange of value. In conclusion we suggest that the municipalities should focus on identifying the aspects of HR work that is most valuable and unique to their organization and build their strategies from these.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande i organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personal samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande för organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania. Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personer samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Författarna till denna uppsats har under de senaste åren kunnat följa en explosionsartad snabb utveckling av böcker och artiklar publicerade kring konceptet Talent Management. Dessa böcker och artiklar har gemensamt att de betonar vikten av att företag adopterar konceptet och de ödesdigra följderna om de låter bli. Talent Management är enligt många ett utav det största och senaste begreppen inom personaladministration. Under personaladministrationens historia har emellertid en mängd olika begrepp kommit och gått ur tiden såsom Personnel Management, Human Resource Management och Strategisk Human Resource Management och många forskare har hävdat att dessa begrepp inte skiljer sig nämnvärt åt, utan snarare kan karaktäriseras som ett kontinuerligt strävande efter legitimitet och status av personalansvariga. Det huvudsakliga temat i detta strävande har varit att ett företags personal utgör en viktig och betydande del av organisationen och därigenom kan utgöra skillnaden mellan framgångsrika och icke framgångsrika företag. Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på de bakomliggande faktorerna och motiven till varför företag implementerar Talent Management, samt att undersöka i vilken utsträckning konceptet kan sägas karaktäriseras av ny och värdefull kunskap. Genom att jämföra teorier om HRM och personalutveckling med normativ litteratur och intervjuer kring Talent Management har författarna kommit fram till att Talent Management inte kan sägas karaktäriseras av ny och värdefull kunskap, utan snarare som ett försök att paketera om gamla idéer och tekniker under en ny etikett. Förfat-tarna till den här uppsatsen tror att konceptet kan sägas känneteckna ännu ett försök av personalansvariga att stärka sin legitimitet och status i sina respektive organisationer. / The authors of this thesis have found that, during the last years, the world has witnessed a dramatic explosion of articles and books about the concept Talent Management. These books and articles, all emphasise the urgency for companies to adopt the concept and the devastating consequences if they don’t. The concept is by many re-searchers seen to be the top issue and, the latest trend within Human Resource Management. Nevertheless, throughout the history of the personnel profession the world has witnessed several different concepts such as Personnel Management, Human Resource Management, and Strategic Human Resource Management and several researches have claimed that these concepts describes the same thing. Some researchers have argued that the different concept instead represent a continuous rhetoric struggle by HR professionals to enhance their legitimacy and status by becoming more business oriented and demonstrate that employees indeed can make a difference in distinguish-ing successful organizations from others. The purpose of this thesis was to investigate the underlying reasoning and logic to why companies adopt talent management and explore what the concept represents in terms of new knowledge. By comparing traditional theories of HRM and HR planning with normative literature and interviews on Talent Management the authors have found that the concept does not represent any new and distinctive knowledge, but rather can be considered as an effort to repackage old ideas and techniques with a new label. The authors of this thesis believe that Talent Management is another illustration of the struggle by HR professionals to enhance their legitimacy and status in their organization.

<p>Författarna till denna uppsats har under de senaste åren kunnat följa en explosionsartad snabb utveckling av böcker och artiklar publicerade kring konceptet Talent Management. Dessa böcker och artiklar har gemensamt att de betonar vikten av att företag adopterar konceptet och de ödesdigra följderna om de låter bli. Talent Management är enligt många ett utav det största och senaste begreppen inom personaladministration.</p><p>Under personaladministrationens historia har emellertid en mängd olika begrepp kommit och gått ur tiden såsom Personnel Management, Human Resource Management och Strategisk Human Resource Management och många forskare har hävdat att dessa begrepp inte skiljer sig nämnvärt åt, utan snarare kan karaktäriseras som ett kontinuerligt strävande efter legitimitet och status av personalansvariga. Det huvudsakliga temat i detta strävande har varit att ett företags personal utgör en viktig och betydande del av organisationen och därigenom kan utgöra skillnaden mellan framgångsrika och icke framgångsrika företag.</p><p>Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på de bakomliggande faktorerna och motiven till varför företag implementerar Talent Management, samt att undersöka i vilken utsträckning konceptet kan sägas karaktäriseras av ny och värdefull kunskap.</p><p>Genom att jämföra teorier om HRM och personalutveckling med normativ litteratur och intervjuer kring Talent Management har författarna kommit fram till att Talent Management inte kan sägas karaktäriseras av ny och värdefull kunskap, utan snarare som ett försök att paketera om gamla idéer och tekniker under en ny etikett. Förfat-tarna till den här uppsatsen tror att konceptet kan sägas känneteckna ännu ett försök av personalansvariga att stärka sin legitimitet och status i sina respektive organisationer.</p> / <p>The authors of this thesis have found that, during the last years, the world has witnessed a dramatic explosion of articles and books about the concept Talent Management. These books and articles, all emphasise the urgency for companies to adopt the concept and the devastating consequences if they don’t. The concept is by many re-searchers seen to be the top issue and, the latest trend within Human Resource Management.</p><p>Nevertheless, throughout the history of the personnel profession the world has witnessed several different concepts such as Personnel Management, Human Resource Management, and Strategic Human Resource Management and several researches have claimed that these concepts describes the same thing. Some researchers have argued that the different concept instead represent a continuous rhetoric struggle by HR professionals to enhance their legitimacy and status by becoming more business oriented and demonstrate that employees indeed can make a difference in distinguish-ing successful organizations from others.</p><p>The purpose of this thesis was to investigate the underlying reasoning and logic to why companies adopt talent management and explore what the concept represents in terms of new knowledge.</p><p>By comparing traditional theories of HRM and HR planning with normative literature and interviews on Talent Management the authors have found that the concept does not represent any new and distinctive knowledge, but rather can be considered as an effort to repackage old ideas and techniques with a new label. The authors of this thesis believe that Talent Management is another illustration of the struggle by HR professionals to enhance their legitimacy and status in their organization.</p>

Datum: 2023-05-29  Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Hennström Moa (99/02/24)      Ohrlander David (97/08/10)  Titel: Jakten på kompetens - En fallstudie om det strategiska HRM-arbetet i el-och energibranschen.  Handledare: Magnus Linderström  Nyckelord: Talent Management, Talang, HRM system, Strategisk HRM, Kompetensförsörjning, Kompetensutveckling, Skills gap.   Forskningsfrågor: Hur arbetar cheferna strategiskt med HRM-system och Talent Managementpå enheten “Elnät” på Eskilstuna/Strängnäs Energi och Miljö, och hur upplever medarbetarna detta arbete? Vilka möjligheter och utmaningar upplever chefer och medarbetare att det finns med kompetensförsörjning och kompetensutveckling? Hur arbetar cheferna på affärsområdet “Elnät“ för att förebygga och hantera skills gap?   Syfte: Syftet med denna fallstudie är att med utgångspunkt i ett managementperspektiv undersöka hur arbetet med HRM-system genom TM gestaltar sig i praktiken, för att få en ökad förståelse och djupare inblick i fenomenens tillämpning och praktiska utövande. Detta kommer att efterforskas med hjälp av en mixad metod, genom att explorativt undersöka förhållandet mellan chefers och medarbetares syn på utövandet av HRM-system och TM. Vidare ämnar studien att undersöka om det finns ett skills gap och i sådant fall generera en förståelse för hur det hanteras och förebyggs i praktiken.   Metod: I denna studie användes en fallstudie där den empiriska datan samlades in genom en mixad metod. Den kvalitativa datan har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med cheferna medan den kvantitativa datan innefattas av ett enkätformulär som chefernas medarbetare gavs möjlighet att besvara. Tillvägagångssättet har varit abduktivt med en explorativ ansats, i syfte att åstadkomma nya upptäckter och perspektiv på fenomenen som undersökts, där det abduktiva förhållningssättet tillåter att ändra inriktning och bygga vidare på den teoretiska referensramen baserat på den empiriska insamlingen. Detta valdes för att uppnå högsta möjliga anpassningsbarhet under studiens genomförande.  Slutsats: ESEM arbetar med deras HRM-system i fyra steg: handledning av nyanställda, utvecklingssamtal, utbildning och individuella utvecklingsplaner för varje anställd. Möjligheterna kring utvecklingssamtalen är också för medarbetarna att uttrycka deras önskan att antingen vidareutveckla sig och sin kompetens inom deras valda arbetsområde, för att uppnå en spetskompetens eller bredda sin kompetens genom att arbeta på en annan avdelning. Detta är menat att öka chanserna för de anställda att avancera i karriären. Utmaningarna för ESEM är bristen på teoretisk och praktisk överlappning på utbildningssystemen och det faktiska arbetet. Den största utmaningen har dock visat sig vara bristen på människor som innefattar rätt kompetens inom branschen. Detta kan temporärt men kostsamt bryggas genom att kortsiktigt hyra in konsulter för att utföra det nödvändiga arbetet. För att förebygga skills gap arbetar ESEM aktivt med att attrahera potentiella medarbetare genom att marknadsföra branschen. Soft skills prioriteras genom ESEM:s kärnvärden: schyssta, pålitliga, modiga och nära. / Date: 2023-05-29   Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Hennström Moa (99/02/24)          Ohrlander David (97/08/10)  Title: The Hunt for Competence - A case study of the strategic HRM work in the electric-energy industry   Supervisor: Magnus Linderström   Keywords: Talent Management, Talen, HRM-system, Strategic HRM, Competence provision, Competence development, Skills gap. Research questions: How do the company leaders work strategically with the HRM-system andTalent Management within “Elnät” at Eskilstuna/Strängnäs Energi och Miljö, and how do the employees experience this work? What opportunities and challenges do company leaders and employees experience concerning competence provision and competence development? How do the company leaders at the business department “Elnät” work to prohibit and manage skills gaps? Purpose: The purpose of this case study is to through a management perspective investigate how the work with an HRM-system through TM is carried out in practice, in order to create an enhanced understanding and deeper insight in the application of both of these phenomena and its practical performance. This will be researched and presented through mixed methods, by exploratively investigating the relationship between company leaders and employees' outlook at the practical performance of an HRM-system and TM. The study will also look to figure out whether there’s a skills gap and if so, how it’s dealt with and prohibited in company practice.   Method: This paper was carried out through a case study where the empirical data was collected through mixed methods. The qualitative data was collected through semi structured interviews with company leaders, while the quantitative data was collected through questionnaires sent out to the company leaders’ employees. The course of action for this study has been abductive with an explorative approach, with the purpose of discovering and creating a perspective of the researched phenomena, where it is allowed to switch directions of and altering the theoretical framework, even after the empirical data has been gathered. This was favored in order to acquire the highest possible ability to adapt during the conducted research.   Conclusion: ESEM work through their HRM system with supervision from company leaders for newly employed, formal meetings with company leaders and their employees, further education that is negotiated through these formal meetings and through creating an individual development plan for each employee. The possibilities regarding the formal meetings are also for the employee to express their wishes to either further enhance their competence within their chosen field, to acquire a talent, or to broaden their competence by working with another department. This is meant to enhance chances to advance in the career of the employees. The challenges for ESEM and its HRM-system is the lack of theoretical and practical overlapping between education systems and the actual line of work. The biggest challenge however is the lack of people who are competent within the field altogether. This can be temporarily but costly bridged by acquiring short term consultants to perform the necessary work. To prevent the skills gap, ESEM are active in attracting potential employees through marketing the line of work. Soft skills are prioritized through ESEM:s core values: Agreeable, reliable, brave and approachable.