Global ETD Search

1	Du håller mig som ingen annan, i en värld som är hopplös och sjuk : En analys av lesbisk närvaro i tre texter som behandlar Karin Boyes person och författarskap Stormen Gustavsson, Kajsa January 2016 (has links) This essay investigates how silence is used as a way to speak about, and give presence to what cannot be named; the female homosexuality and the lesbian. The analysis consists of three texts that are reoccurring in Swedish literature research about Karin Boye, Swedish modernist, her person and writings. By using close reading as a method, I investigate how the three texts corresponds with words connected to female homosexuality, focusing on lesbianism. By placing the lesbian as the first, and not the Other, I investigate how lesbianism is present in the three texts, and how they read and use silence as a frame for talking about what cannot be named. I use queer theory as a springboard for claiming this lesbian presence. My aim with this essay is to show how lesbianism can be read even without the explicit use of certain words, and by doing so, showing how it is not just a well of loneliness. Karin Boye lesbisk queerteori Margit Abenius Gunilla Domellöf Camilla Hammarström
2	Det eviga vardandet : En komparativ studie av frigörelsetematiken i Karin Boyes Kris och Hagar Olssons Chitambo Hägge, Jesper January 2012 (has links) Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektiveromaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet. Båda verken präglas av en dualitet mellan olika motsättningar, och de inre slitningar som romanernas protagonister plågas av kan sammankopplas med psykoanalysens syn på själslivet. Protagonisternas utveckling karakteriseras även av ett rituellt mönster: död och återuppståndelse, och i verken återfinns en rad explicita hänvisningar till juståteruppståndelse, som även skildras med liknande litterära begrepp. I den avslutande intertextuella analysen påvisas utifrån tidigare analysavsnitt och utifrån recensionerna att ett intertextuellt samband mellan de båda verken i hög grad är sannolikt. hagar olsson karin boye chitambo kris studie komparativ intertextualitet frigörelse tematisk studie jesper hägge identitet det rituella mönstret psykoanalys dualitet domellöf
3	Det eviga vardandet : En komparativ studie av frigörelsetematiken i Karin Boyes Kris och Hagar Olssons Chitambo Hägge, Jesper January 2012 (has links) Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet. Båda verken präglas av en dualitet mellan olika motsättningar, och de inre slitningar som romanernas protagonister plågas av kan sammankopplas med psykoanalysens syn på själslivet. Protagonisternas utveckling karakteriseras även av ett rituellt mönster: död och återuppståndelse, och i verken återfinns en rad explicita hänvisningar till just återuppståndelse, som även skildras med liknande litterära begrepp. I den avslutande intertextuella analysen påvisas utifrån tidigare analysavsnitt och utifrån recensionerna att ett intertextuellt samband mellan de båda verken i hög grad är sannolikt. hagar olsson karin boye chitambo kris studie komparativ intertextualitet frigörelse tematisk studie jesper hägge identitet det rituella mönstret psykoanalys dualitet domellöf
4	Skyltdockor : konsumtionskritik, alienation och reifiering i Karin Boyes debutroman Astarte. Mannström, Måns January 2021 (has links) Den här studien undersöker konsumtionskritiken i Karin Boyes debutroman Astarte från 1931. Romanen gestaltar det framväxande konsumtionssamhället i Stockholm i början av 1900-talet. Genom olika tidsmarkörer som film från Hollywood och jazz kontextualiseras berättelsen i sin tid. Under 30-talet debatterade Berthold Brecht och Georg Lukács modernismens roll i den marxistiska litteraturen. Studien om Astarte tar avstamp i den debatten och visar hur Astarte blir konsumtionskritisk utifrån Brechts begrepp alienations-effekten. Romanen är modernistisk till sin form; genom olika berättartekniska grepp bryter Boye upp identifikationen med romankaraktärerna vilket skapar ett avstånd till texten. Titeln är namnet på en antik gudinna som förekommer som skyltdocka i romanen. Skyltdockan påverkar karaktärerna genom ett spel av blickar. Gudinnans roll som skyltdocka analyseras utifrån konsumtionskritiska perspektiv, vilket synliggör hur varuhusen exploaterar religiösa myter. Karaktärerna påverkas av olika komersiella intressen vilket reifierar dem till ting. Den moderna staden porträtteras emellertid som en plats för ytlig narcisism där människor strömlinjeformas till tomma skyltdockor. Genom att visa på konsumtionskritiska drag i Astarte synliggörs Boyes roll i den svenska modernismen. Studien visar även hur äldre marxistisk teori kan tillämpas för ny förståelse idag. Karin Boye konsumtionskritik Astarte Brecht Lukács Adorno reifiering alienation modernism modernitet marxism skyltdockor jazz Svedjedal Domellöf Björk Frazer Haux Edlund. General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	Bortom skyltfönstret den levande döden : En undersökning av relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land Gibe, John January 2020 (has links) Uppsatsen utforskar relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land, särskilt med avseende på modernistisk tematik och med avstamp i tidigare forskning som kommenterat relationen mellan verken, främst Gunilla Domellöfs och Caroline Hauxs. Analysen omfattar den senares upptäckt att ”Det öde landskap som skrivs fram hos Eliot existerar dolt och outsagt i Astarte.” Verken jämförs med avseende på: Skildringen av den moderna staden; Krig, trauma, våld och utvecklingsskepticism; Den ofruktbara masskulturen; (Naturens, Guds och Kärlekens död); Verkens mytkomplex; Psykoanalytiska perspektiv på gemenskap, behov och begär. Uppsatsen innehåller även en sammanställning av likheter mellan episoderna som utspelar sig mellan Viola och Hill i Astarte och mellan maskinskriverskan och kontoristen i The Waste Land. Undersökningen bekräftar betydande beröringspunkter mellan verken vad gäller såväl tematik som de positioner författarna intar – det gäller utvecklingsskepticismen, masskulturen (där Astarte i högre utsträckning intresserar sig för handel och konsumtion), samt fruktbarhetsförlusten med avseende på Naturen, Gud och Kärleken. Myter har en betydelsefull roll i båda verken. I Astarte är Gudinnan/belätet Astarte i och för sig närvarande, men hon fyller inte sina ursprungliga funktioner. Undersökningen identifierar nya tolkningsmöjligheter gällande Astartes potentiella roll, kopplade till våld och skydd. På ett övergripande plan finns en korsställning mellan verken, där det som utgör The Waste Lands förgrund tenderar att blottas genom sprickor i ”Astartesamhällets” fasad, genom Boyes didaktiska exposéer, samt vid kritisk läsning. Den sammanlagda effekten av dessa aspekter är att Eliots ödeland – den levande döden – är mer av en tydlig referenspunkt än något dolt och outsagt i Astarte. Astarte Karin Boye The Waste Land T.S. Eliot Det öde landet Modernitet Modernism Caroline Haux Gunilla Domellöf Staden Krig Trauma Våld Fruktbarhet Masskultur Naturens död Guds död Kärlekens död Mytisk metod Fiskarkungen Viola Gabrielle McIntire Richard Badenhausen David Chinitz Julia Daniel Lyndall Gordon Spencer Morrison Rachel Potter Jean-Michel Rabaté Eve Sorum Barry Spurr David Sugimoto. General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0229 seconds