Denna uppsats handlar om juridiska och etiska frågor i bildundervisningen i årskurs 7–9. I enkäter och intervjuer berättar lärare om hur de arbetar med juridik och etik och vilka hinder de upplever i samband med detta, och i uppsatsen undersöks också vilken syn på bildämnet informanterna har i relation till juridiska och etiska frågor. Tematisk innehållsanalys används för att sortera och analysera materialet och visuell kultur är den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visar att många lärare har en syn på bildämnet som en kombination av praktiskt-estetiskt och kommunikativt. Det finns både lärare som jobbar mycket med de juridiska och etiska frågorna och ser de som centrala och givande, och lärare som knappt berör dem, eftersom de uppfattar frågorna som oviktiga för ämnet och/eller tråkiga. Undersökningen visar att lärare jobbar olika strukturerat med juridiska och etiska frågor, men också att lärarna jobbar ungefär lika mycket med de olika delarna rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar och yttrandefrihet och integritet. Områden som berörs i undervisningen kan till exempel vara upphovsrätt, normer och yttrandefrihet. Förutom att lärarnas ämnessyn kan göra att frågorna känns irrelevanta för undervisningen så berättar lärarna om hinder som tidsbrist, brist på utbildning, fortbildning, läromedel och utförligt kommentarmaterial, problem med att elever har svårigheter av olika slag samt att frågorna är känsliga att tala om. Slutsatser är att bildämnet är under utveckling, att lärare behöver olika typer av stöd för att kunna realisera kursplanen och att lärares uppfattningar om ämnet försvårar arbetet med juridiska och etiska frågor.

Syftet med den här studien har varit att studera den fysiska lärmiljön i grundskolansbildundervisning, genom att undersöka lärmiljöns design och tillgänglig utrustning,för att förstå hur dessa aspekter kan möjliggöra eller hindra eleversbildframställning. Syftet har också varit att fördjupa kunskapen om lärmiljöns roll ielevers kunskapsutveckling. De frågeställningar som den här studien är ämnade attbesvara är: Hur framträder skillnader mellan bildsalarna och klassrummen som ingåri den här studien samt hur ser en genomsnittlig bildsal i de undersökta materialen ut?På vilket sätt kan lärmiljöns design och utformning bidra till eller hindra eleversbildskapande, det vill säga, vilka möjligheter och begränsningar kan lärmiljönsdesign få gällande elevers kunskapsutveckling?Undersökningen utgick från designteoretiskt perspektiv. Studien byggde på enkvalitativ metodansats där observation användes som metod. Det empiriskamaterialet består av fotografier på bildundervisningens lärmiljöer, vilka analyseradesmed hjälp av en semistrukturerad observationsguide. Resultatet, som anslöt tilltidigare studier, visar bland annat att bildundervisning bedrivs i ändamålsenligabildsalar i två av skolorna medan de andra är förlagda i klassrummet. Det innebär attelever inte får undervisning med samma kvalité. Följaktligen ges elever som fårbildundervisning i bildsal, möjlighet till djupare förståelse för bildämnet medanelever som har bildundervisning i ordinarie klassrum har begränsade möjligheter tillkunskapsutveckling i bild. / <p>Bild</p>

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur bildlärare upplever och beskriver bedömning gentemot gällande styrdokument. Studien utgår från fenomenologin i metod och analys. Kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare från tre olika skolor har genomförts. Studiens resultat tyder på att bildlärares beskrivningar och bedömningar av elevers förmågor i relation till styrdokumenten och utvalda elevarbeten skiljer sig markant åt. Den pekar också på att bildlärare upplever svårigheter i att tolka ämnets betygskriterier i de gällande styrdokumenten, samt att verbalisera sina bedömningar, speciellt då elevernas arbeten är av en friare karaktär.

I följande litteraturöversikt fördjupar jag mig i användning av serier som visuellt stöd inom undervisning i Bild och Engelska på högstadiet samt på Gymnasieskolan. Detta är även ett gestaltande arbete, då delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektion presenteras i serieformat. Syftet med undersökningen är att synliggöra seriens potential som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. Forskningsfrågorna är “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” samt “Baserat på svar från del 1: Hur skulle en planering, anpassad för undervisning i en svensk skolkontext och innehållande liknande uppgifter, kunna se ut?”. Då resultatet av litteraturöversikten visar en brist på studier utförda i Sverige, anpassas resultaten av de existerande internationella studierna till en svensk skolkontext. Litteraturöversikten visar också brist på studier utförda i ett Bild-klassrum med absolut störst fokus på serier som ett verktyg för ökad läsförståelse. Baserad på detta resultat presenteras en planering för ämnesöverskridande arbete i Bild och Engelska, baserat på Deweys teorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till Deweys teorier kring pedagogik och utbildning, med fokus på elevaktiva uppgifter där de praktiska uppgifterna får ta större plats i klassrummet. / In the following literature review I will explore the use of comics as a visual aid in Art- and English education in upper secondary school and high school. This is also a creative student paper and parts of the introduction, background, result and final reflections is presented in the form of comics. The purpose of this paper is to make the potential of comics as a visual aid within Art and language education visible.

Vår kunskapsöversikt fokuserar på att besvara frågan: hur kan lärare arbeta med färglärai bildundervisningen, för att öka elevers kunskap om färglära? Kunskapsöversikteninnefattar också att beskriva definitionen av färglära och hur färglära är relevant ibildundervisningen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att presentera olikaundervisningsmodeller som innefattar färglära och vidare diskutera omundervisningsmodellerna fungerar för bildundervisningen, eller inte. För att finnarelevanta undervisningsmodeller för vår frågeställning, använder vi oss avlitteraturöversikt som metod. I sökandet efter relevanta undervisningsmodeller, märktevi att det fanns en brist på forskning kring framtagna modeller för färglära ibildundervisningen. Resultatet blev därför att vi fann några undervisningsmodeller somfungerar för vår frågeställning och några fungerar till viss del. Ett parundervisningsmodeller fungerar inte alls, men dessa undervisningsmodeller visar dockpotential för ett vidare arbete i färgundervisning och är därför med i vårkunskapsöversikt.

Förevarande studie undersöker nyanlända elevers perspektiv på bildämnet i grundskolan. Genom en kvalitativ fokusgruppintervju med etnografiskt perspektiv, undersöks vilka arbetsformer och bildtekniker eleverna anser att bildämnet karaktäriseras av, samt hur bildlärare kan anpassa bildämnet för att stärka nyanlända elevers inlärning. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är svårt att lära sig det som krävs för att bland annat rita, att deras tidigare erfarenheter av undervisningen av bild ofta landar i att självständigt tvingas utforska ämnet och att läraren snarare intar en passiv position i klassrummet. Elevernas inställning till ämnet är i grunden positiv, och de förväntar sig en lärare som är en aktiv lagspelare och kan leda en undervisning där de lär sig att bli kompetenta inom ämnets ramar. Resultatet visar även att bildlärare kan applicera två huvudsakliga strategier vid undervisningen av nyanlända elever i bildämnet: det första att bryta ner ämnets innehåll på en språklig nivå som är så pass förenklad, men inte infantiliserande, att eleverna kan bygga vidare på sin kunskap och förståelse för ämnet och sedermera prestera därefter. Den andra kompetensen handlar om just en ämneskompetens där läraren i ett aktivt lärande undervisar eleverna så att de får den kompetens som bildämnet utgår ifrån att alla elever ska erhålla.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick om hur bildlärare undervisar i konstnärliga processer, ett komplext fenomen som är en del av det centrala innehållet för bildämnet på gymnasiets estetiska program. Undersökningen består av fem semi-strukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare i bild från olika städer i Sverige. Med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området analyseras fenomenet konstnärliga processer för att få en bredare uppfattning om dess innebörd. Samtidigt undersöks hur fenomenet tolkas i ett skolsammanhang, där läroplansteori och fenomenografi utgör undersökningens teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visar att bildlärare arbetar väldigt olika med de riktlinjer som finns i det centrala innehållet i kursplanen för bild.

Detta arbete syftar sig på hur elever motiveras i bildämnet utifrån den empiriska undersökningen som gjorts. Dessutom ska denna studien kompletteras med hur en pedagog kan förstå elevers syn på bildämnet med hjälp av forskning och teorier. För att genomföra denna studie har jag valt att göra en empirisk undersökning med hjälp av intervjuer med tio elever från årskurs 9. De teorier som har använts för att förstå elevers syn på deras motivation i bildämnet är den hermeneutiska vetenskapsteorin och motivationsteorier. De motivationsteorier som använts i denna studien är, teorin om tron på sin kapacitet, teorin om förväntningar och värden, målorienteringsteorin, inre och yttre motivation och teorin om sociala relationer. Resultatet visar att de tio intervjudeltagarna hade liknande upplevelser kring bildundervisningen och hur undervisningen kan bidra i motivation. Slutsatsen i denna studien visar att lärare är en viktig motivationsfaktor. Dessutom är digitalisering, självreglerande lärande viktiga faktorer för elevers motivation i bildundervisningen. Den viktigaste motivationsfaktorn enligt resultatet, teorierna och forskning är läraren. Teorin om sociala relationer lägger vikt på relationen till läraren och hur det kan vara stöd för elevers motivation.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att lyfta fram den offentliga miljöns betydelse förkreativitet och lärande. Detta gör jag genom att analysera forskning kring hur och på vilket sätt det offentliga rummet kan användas i bildundervisningen. I denna kunskapsöversikt genomfördes en systematisk sökprocess där 9 artiklar valdes ut. Resultatet visar att gatukonst möjliggör för diskussioner kring samtida konst genom att utmana betraktaren med tankeväckande innehåll. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till läroplanen för grundskolan och ett resonemang förs kring min roll som lärare i det arbete som kan bidra till lärande på bildundervisningen.

Grafiska romaner har många dimensioner och kan analyseras på olika sätt. Dessa har ofta utgjort föremål för analyser av - och tolkningar kring - genusperspektivet. Gemensamt för ett flertal av dessa analyser är överenskommelsen om att karaktärerna i de grafiska romanerna speglar olika sociala situationer och förmedlar olika sociala budskap.  I vår undersökning genomförde vi en semiotisk analys av utvalda sidor i tre populära grafiska romaner för tonåringar. Detta för att undersöka hur läroplanens mål om att öka medvetenheten kring genusaspekten kan uppnås genom arbete med serier i bildämnet. De undersökta grafiska romanerna är Mörkt album, Maus och Framtidens arab 3. I den teoretiska analysen av materialet utgick vi från socialkonstruktionism och olika dimensioner av genus. Resultatet visade att majoriteten av huvudkaraktärerna i romanerna har framställts av författarna enligt stereotypa könsroller och böckerna förmedlar, i olika avseenden, maktpositioner mellan könen och de förväntningar som ställs på dessa samt illustrerar en tydlig genusordning. Vid analysen hittades därutöver ett snålt inslag av normbrytande beteende i könsrollshänseende. En ytterligare slutsats från studien är att arbetet med genusperspektiv kan bli en del av bildämnesdidaktiken där serier möjliggör för diskussionsområden och övningar som syftar till att aktualisera och problematisera genusfrågor i olika kontexter. / Graphic novels have many dimensions and can be analyzed in different ways. We  concluded from our study that the work with a gender perspective can become part of the didactics of visual subjects, where series enable discussion areas and exercises that show the  cross-gender opportunities for adolescents´s lives. When it comes to gender attitudes, we can learn from comics that they are constantly changing. There have been many different interpretations of gender roles in graphic novels over the years. Some of these explanations are more advanced than others, but they all provide a snapshot of attitudes toward gender at the time of their formation. Therefore this study aimed to investigate whether popular comic albums for young people exhibit limited gender patterns from a gender perspective. The study is conducted through a semiotic text and image analysis of three graphic novels: Mörkt album, Maus &amp; Framtidens arab 3. The theoretical analysis of the material has been based on terms like social constructionism and different dimensions of gender. The result showed that most of the main characters in the books have normative characteristics and that the female characters adhere to the stereotypical gender role. In addition, the books convey prevailing positions of power between the genders and the expectations placed on them, and highlight the kind of gender order that prevails.