Denna kunskapsöversikt undersöker lärares användning av läromedel inom bildämnet. Forskning om läromedelsanvändning i bildundervisning är högst begränsad, vilket i sin tur försvårade genomförandet av kunskapsöversikten. Ett flertal andra länder tycks använda sig av läromedel på statlig nivå mer än vad Sverige gör. Trots Sveriges  tämligen små kontroller kring vilka läromedel som ska eller bör användas i klassrummet, finns det ämnen där bristen på läromedel i hög grad lyser med sin frånvaro. Läromedelsanvändningen inom de praktiskt-estetiska ämnena är  synnerligen mindre än inom de klassiskt teoretiska, och bildämnet är inget undantag.  Även oklarheter kring läromedelsbegreppet bidrar till olika uppfattningar om vad begreppet omfattar. Denna översikt definierar läromedel endast som publicerade och kvalitetssäkrade verk. Även om resultatet påvisar att läromedel i sig själv kan vara en nyttig resurs, framkom det att de flesta bildlärare knappt använde sig av läromedel i form av läroböcker. Detta tycks bero på en rad olika anledningar. Ekonomiska begränsningar påverkar lärares möjlighet att använda sig av de läromedel och resurser de känner att de behöver. Begränsad styrning och kvalitetskontroll ger lärarna mycket tolkningsutrymme och gör bildämnet högst subjektivt. Mycket ansvar läggs på lärare att välja och skapa eget material vilket gör att likvärdigheten inom bildämnet ifrågasätts av de flesta bildlärare. Däremot anser många lärare att läromedel kan hjälpa dem i deras undervisning, bland annat för att lättare kunna omsätta kunskapskraven och läroplanen, men också för att underlätta för eleverna. Det framkommer också att läromedel används som komplement till lärarens instruktioner eller undervisningsmaterial, som bland annat kan hjälpa eleven att arbeta mer självständigt och utveckla deras lärande.

Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka tankar och idéer som ligger till grund förutformandet av en nybyggd bildsal samt hur den fungerar i praktiken. Syftet är vidareatt ge en sammanställning och en utvärdering av den nya bildsalen som förhoppningsviskan bidra med kunskap och erfarenheter inför framtida skolbyggen och renoveringar.För att få förståelse för de bakomliggande tankarna har intervjuer genomförts medansvarig arkitekt samt kommunens projektledare. Ett observerande besök och enintervju med bildläraren som nu arbetar i lokalerna har även genomförts för att få eninblick i hur lokalerna är utformade och vilken typ av undervisning som bedrivs däridag. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv ochkategoriserats utifrån de fem punkterna interaktion, aktivitet, artefakt, utvecklingshoppoch kreativitet. Studien visade att när Färjestadens högstadium utformadesimplementerades en ny typ av pedagogik i den fysiska miljön. Målet var att utveckla enundervisningsform som sätter varje elevs unika behov i fokus och en miljö somuppmuntrar till tematiskt, projektbaserat och ämnesövergripande arbete. En kreativarena skapades med mindre klassrum för bild, slöjd och teknik samt stora generösagemensamma utrymmen. Studien visar bland annat att det finns mycket godaförutsättningar för interaktion och aktivitet men att det råder brist på nödvändigaartefakter. Överlag är bildläraren nöjd med de nya lokalerna och har anpassat sinundervisning utifrån de nya förhållandena som den fysiska miljön medfört.

Med bakgrund i begreppet visual literacy, samt elevers och lärares föreställningar kring bildämnets syfte och innehåll, undersöker detta arbete hur lärare förhåller sig till begreppet visual literacy i sin undervisning och hur lärarna uppfattar begreppet i relation till läroplanen. Detta undersöks utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Begrepp från det multimodala perspektivet Design för lärande har brukats för att analysera faktorer som påverkar lärares genomförande och val av undervisnings innehåll. Materialet har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med bildlärare som arbetar i grundskolan. Resultatet visar att dem delar som visual literacy består av finns med i informanternas undervisning. Kopplingar mellan visual literacys innehåll och den pragmatiska kunskapssynen diskuteras även. Utifrån informanternas uppfattningar av visual literacys relation till bildundervisning och styrdokumenten, identifieras två förhållningsätt.Nyckelord: Bildundervisning, Bildämne, Visual Literacy

Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska. Den enskilda lärarens personliga intresse tycks i väldigt stor mån ha betydelse för den roll bildämnet får i undervisningen. Dessutom förekommer användandet av mallar trots att det tenderar till att minska den individuella elevens utrymme för skapande och kreativitet.

I föreliggande examensarbete undersöks utmaningen bildlärare möter i sitt arbete med nyanlända elever. Genom tre kvalitativa intervjuer undersöks vilka didaktiska och medmänskliga utmaningar bildlärare ställs inför i bildundervisningen av nyanlända elever och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. Resultatet från intervjuerna redovisas i en textbaserad del och i en gestaltande del, där den textbaserade delen och gestaltningen kompletterar varandra för att få fram ny kunskap och nya insikter. Intervjumaterialet sätts i relation till tidigare forskning som belyser vilka fördelar bildundervisning kan ha för nyanlända barn och vuxna. Materialet sätts också i relation till de teoretiska perspektiv som Hetland et al (2013) och Fors & Bäckström (2015) står för, Hetland et als teori sätts främst i relation till det textbaserade resultatet då den teorin berör vilka förmågor elever kan tillskansa sig genom en bildundervisning. Fors & Bäckström teori om visuella metoder används främst i relation till den gestaltande delen då deras teori synliggör hur det visuella kan tillföra en ny dimension till en textbaserad studie. Resultatet från föreliggande studie visar på vikten av att ta hänsyn till varje enskild elevs förutsättningar. Även om mötet med nyanlända kan vara utmanande på grund av bland annat elevernas emotionella behov handskas lärarna med det genom att ventilera sina känslor med exempelvis kollegor. Föreliggande studie belyser också hur nyanlända elever kan gynnas av att få undervisning i bildämnet tidigt i sin utbildning.

Studien utfördes med syfte att förstå och beskriva hur elever i årskurs sju och årskurs nio förhåller sig till bildämnet. Av vikt för studien var också att se om förhållandet till bildämnet påverkades av vilken könstillhörighet eleverna hade. Det empiriska materialet samlades in genom observationer samt semistrukturerade fokusgruppintervjuer och analyserades utifrån Knud Illeris lärandeprocessmodell i en hermeneutisk spiral. Resultatet av studien visade att elevernas ålder påverkade mängden drivkraft i ämnet där eleverna i årskurs nio hade mindre förståelse för bildämnets syfte samt mindre drivkraft till att prestera under lektionstid. Det fanns även vissa skillnader när det kom till könstillhörighet och drivkraft där pojkarna generellt uppvisade fler negativa beteenden samt svårigheter att fokusera under de observerade lektionerna och intervjuerna. / <p>Bild</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärares syn på hur olika faktorer inverkar på klassrumsmiljö, bildundervisning och elevers lärande. Metoden har varit en fallstudie där tre yrkesverksamma bildlärare på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju där de fick svara på frågor om deras uppfattning om sina möjligheter och elevernas lärande. Resultatet visar på att bildlärarna uppfattar att det finns begränsningar och möjligheter som styr deras undervisning vad gäller de olika ramarna; elevgruppering, timplan och läromedel, där elevgrupperingen är beroende på arbetsron, timplanen påverkar planeringstiden och lektionstiden och läromedel påverkar undervisningsmaterialet. Resultatet påvisar även att elevernas lärande påverkas av dessa ramar genom att timplanen begränsar bildlektionerna och skapar stress, materialet inte är ett hinder då det istället tillåter elevernas personliga utveckling och elevgruppen är beroende av dagsformen när det kommer till att skapa arbetsro.

Ingången till den här studien och mitt intresse väcktes efter att ha spenderat mina två första VFU-perioder på en skola där många klasser bestod av ensamkommande nyanlända elever. Dessa elever läser bild på grundskolenivå för att senare kunna söka in till ett nationellt program på gymnasiet och de har olika bakgrunder, kommer från olika länder och kulturer. Min nyfikenhet väcktes därför kring hur deras syn på bildämnet såg ut utifrån deras olika bakgrunder och kulturella referenser, eftersom deras skolbakgrund ser olika ut. Informanterna har i denna studie fått frågan om att producera en bild som ett komplement till deras verbala utsagor. Fyra av informanterna valde att producera en bild. De bilderna blev också centrala i den gestaltande delen av detta projekt och ställdes ut under Vårutställningen på Konstfack 2018, tillsammans med tillhörande transkriberade intervjuer. Den här undersökningen kan bidra till att utveckla bildundervisningen genom de nyanländas beskrivning av det. Deras röster kan guida och undersökningen och dess resultat kan vägleda i det framtida utformandet av min undervisning, i enlighet med skolans demokratiska uppdrag och vikten av elevinflytande.

The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.

Denna kunskapsöversikt behandlar visuella kulturer utifrån en skolkontext. Undersökningen är baserad på ett antal vetenskapliga texter och ett urval av källor har gjorts och kritiskt granskats utifrån deras relevans i förhållande till vår frågeställning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur forskningen definierar visuell kultur och hur visuell kultur används i högstadiets bildundervisning. De frågor som kunskapsöversikten utgår ifrån är hur förhåller sig bildlärare till visuell kultur i den egna undervisningen, samt hur beskriver och definieras det visuella kulturbegreppet inom forskning i en grundskolekontext?  Genom att utgå ifrån sekundärkällor i kursböcker valdes specifika begrepp ut som sedan söktes på i olika databaser, samt författare som förekom i de olika texterna då dessa eventuellt kunde ha flera relevanta arbeten. Texter som kunde anses relevanta lästes sedan igenom och sållades ut baserat på de kriterier som satts. Under presentation av källor sammanfattades innehållet av varje text och dess relevans för kunskapsöversikten, vilket följdes av en analys där innehållet i texterna jämfördes och sedan redovisades under resultat. Därefter tillkom slutsatsen, där vi konstaterade utifrån resultatet att forskningen kring visuell kultur och deras makt över bildundervisningen är i sin linda och att det fortfarande finns aspekter som inte berörts, till exempel när det gäller att ge eleverna mer utrymme till fritt tänkande och att urval av konsthistorien oftast gjorts utifrån maktstrukturer. Men även att stoffträngsel kan leda till att bildlärare lägger mer fokus på teckning och målning istället för att ge eleverna möjlighet att utforska vad visuella kulturer kan innebära. Vårt resultat visar att det behövs mer undervisning om visuell kultur och att det enorma utbudet av material i bildämnet resulterar i att många håller kvar vid de äldre, mer traditionella aspekter av bildämnet.