<p>Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.</p><p>Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt.</p><p>Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.</p>

<p>I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift.</p><p>Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål</p>

No description available.

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift. Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät. Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt. Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier. Resultatet visar att lärarna har mer fokus på process än tidigare. Centralt är att lärarna anser att eleverna ska utveckla sin förmåga att reflektera och skapa idéer. Dock präglas lärarna fortfarande av hur viktigt det är att slutföra produkten vilket också är en central del i undersökningen.

Syftet med denna studie är att undersöka bildämnets roll och plats i skolans ämnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ämnesområde ligger i mångårigt engagemang och arbete med att integrera bildämnet med skolans övriga ämnen. Utifrån ett intervjumaterial undersöks hur bildämnet kan integreras med olika ämnen i skolan men även hur olika lärargrupper förhåller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgår från djupintervjuer med fyra utvalda lärare från både grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna är alla belägna inom storstockholmsområdet. Valet av skolor speglar lärargrupper med olika ämneskompetens och hur de utifrån sin ämnesbakgrund arbetar med ämnesövergripande samarbeten med bildämnet. Materialet visar bland annat skillnader i arbetssätt och metod med att arbeta ämnesövergripande men även vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat ämnesintegrerat samarbete. Undersökningen visar några tydliga gemensamma erfarenheter hos lärarna kring lyckad ämnesövergripande undervisning med bildämnet i skolan: Skolans och kollegornas inställning till ämnesövergripande arbete, arbetslagets struktur, samtalets plats i skolan, vikten av att känna till innehållet i bildämnet och dess potential som integreringsämne samt kunskap om den visuella kultur vi lever i. Bildämnets diskurs, den visuella kulturen tillsammans med läroplansteori är de teoretiska verktyg som ramar in empirin i denna studie. / BI

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande? I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder. Jag avslutar med att sammanfatta utmärkande drag i konstverken och deras sätt att representera minnen och framhåller även minnenas roll och karaktär. Gestaltningen vilar på tanken att människans identitet formas och konstrueras av berättelser. Men också att minnenas plats i vår föreställningsvärld producerar mening i våra liv. Fysiska objekt har samlats in av skilda material och former som representerar olika personers minnen och berättelser. Det handlar om minnen från tidigare generationer av föräldrar, en faster eller farfar. De inkapslade minnena växer i gestaltningen ut från en plan vägg, täckta av en hinna av text. Texter öppnar upp och inviger åskådaren i historien bakom objektet. Installationen dokumenterar skilda ögonblick i olika personers liv och blir tillsammans ett arkiv av personers minnen och livshistorier. / BI / Konst

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vad ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestå i och utifrån detta bana väg för ett ämnesintegrerat arbetssätt med elever på gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan ämnena, men framförallt att undersöka på vilka områden de två ämnena närmar sig varandra, där närhet skulle kunna skapa förutsättningar för integrering. Här vill jag betona att det är ämnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhängt utbildningsnivå och skolform. Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa områden. En kvalitativ metod, där samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen.   Resultatet av mina undersökningar har visat på att ett möjligt hinder till ämnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom ämnena. Dessa bärs och befästs av lärarna, men återfinns också i elevernas förväntningar på och föreställningar om ämnena. Ett annat tänkbart hinder som jag erfarit är på det sätt vilken vår hjärna arbetar, förutsättningarna för inlärning utifrån hjärnforskningen i form av vår vänstra respektive högra hjärnhalva.