Denna kunskapsöversikt behandlar visuella kulturer utifrån en skolkontext. Undersökningen är baserad på ett antal vetenskapliga texter och ett urval av källor har gjorts och kritiskt granskats utifrån deras relevans i förhållande till vår frågeställning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur forskningen definierar visuell kultur och hur visuell kultur används i högstadiets bildundervisning. De frågor som kunskapsöversikten utgår ifrån är hur förhåller sig bildlärare till visuell kultur i den egna undervisningen, samt hur beskriver och definieras det visuella kulturbegreppet inom forskning i en grundskolekontext?  Genom att utgå ifrån sekundärkällor i kursböcker valdes specifika begrepp ut som sedan söktes på i olika databaser, samt författare som förekom i de olika texterna då dessa eventuellt kunde ha flera relevanta arbeten. Texter som kunde anses relevanta lästes sedan igenom och sållades ut baserat på de kriterier som satts. Under presentation av källor sammanfattades innehållet av varje text och dess relevans för kunskapsöversikten, vilket följdes av en analys där innehållet i texterna jämfördes och sedan redovisades under resultat. Därefter tillkom slutsatsen, där vi konstaterade utifrån resultatet att forskningen kring visuell kultur och deras makt över bildundervisningen är i sin linda och att det fortfarande finns aspekter som inte berörts, till exempel när det gäller att ge eleverna mer utrymme till fritt tänkande och att urval av konsthistorien oftast gjorts utifrån maktstrukturer. Men även att stoffträngsel kan leda till att bildlärare lägger mer fokus på teckning och målning istället för att ge eleverna möjlighet att utforska vad visuella kulturer kan innebära. Vårt resultat visar att det behövs mer undervisning om visuell kultur och att det enorma utbudet av material i bildämnet resulterar i att många håller kvar vid de äldre, mer traditionella aspekter av bildämnet.