Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medierkan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder iklassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholarhittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete.För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Visökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier iklassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något somanvänds globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkanpå ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sigsjälva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elevermöta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur ochvarför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna enförmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättreförståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor genomfördes med syftet att samla bildlärarnas erfarenheter inom området. Resultatet visade att respondenterna använder Internet,dator, iPad, Youtube och skrivare nästan dagligen. Andra IT-verktyg som användes frekvent var Adobe Photoshop, Pixlr, Gimp, iMotion, digital kamera, OneNote och Padlet. Vidare visade resultatet att digitala verktyg är ett hjälpmedel i dagens undervisning men också en nödvändighet när det gäller bildundervisningen. Som med allt finns det nackdelar när detta krånglar och inte fungerar som det ska, men fördelarna med digitala verktyg är ändå större.

Tankar om den nationella ämnesutvärderingen i bild, som menar att pojkar presterar sämre och att elever har en snäv syn på vad bild kan vara, och Wery och Thomsons Motivationsstrategier användes för att formulera syften och frågeställningar. Det första syftet med undersökningen är att sätta strategier för ökad elevmotivation i en bildspecifik och bildpedagogisk kontext. Detta ledde till en teoretisk positionering i Wery och Thomsons Motivationsstrategier, som handlar om att förhålla sig till en problemformulering inom pedagogik, nämligen den om motivationsstrategier och hur sådana kan förmå elever att genomföra bilduppgifter. Det andra syftet är att undersöka om elever kan få ökad motivation i bildämnet genom implementering av elevintressen i undervisningen, med Minecraft som exempel. Intervjusvar från två pojkar i 18-årsåldern analyseras och kategoriseras med Wery och Thomsons Motivationsstrategier för att svara på frågeställningarna: - Vilka effekter kan elevers egna intressen i undervisningen ha på motivationen? - Hur kan Minecraft användas för att öka elevers motivation? Svaret på den första frågeställningen blir att intressen kan vara till stor hjälp. En uppgift behöver kännas relevant både i nutid och för framtiden för att vara motiverande. För att uppgiften ska vara relevant behöver den tydligt kunna kopplas till elevers intressen, nutid och framtid. Svaret på den andra frågeställningen blir att Minecraft kan användas för att göra en uppgift relevant, då spelet kopplas till eleversintressen, men också till digitala tekniker de kan komma att arbeta med i framtiden. Elevers yttre värld består av deras intressen och jag som lärare kan inte göra min undervisning relevant om jag inte har kännedom vad de gör på fritiden.

Den bildundervisning som sker i klassrummen centreras runt manuella bildframställningsmetoder och avspeglar snarare en praktisk-estetisk syn på bildämnet än den kommunikativa som senare läroplaner skriver fram. Mot bakgrund av det och den förskjutning som skett i och med akademiseringen av lärarutbildningar, där det mer teoretiska och övergripande begreppet didaktik fått ersätta metodiken, undersöker denna kunskapsöversikt hur forskningen skriver fram att bildundervisningen utformas. Nio stycken vetenskapliga texter som tillsammans kan ge en samlande bild av hur bildundervisningen sker i klassrummen, hur den bör utformas och vad som formar den, sammanställs och diskuteras. Vikten av att bildundervisningen har en medveten design och medvetet anpassas efter syftet framgår av översiktens resultat. Framkommer gör även att det finns tydliga ideal om hur undervisningen bör ske men att det inte alltid motsvaras i undervisningen och utvecklingen av nya metoder och tekniker i bildklassrummet går långsamt. Slutligen efterfrågas vidare forskning och problematisering av undervisningsmetoder och praktiker i bildklassrummen.

Kunskapsöversikten syftar på att belysa det multimodala filmskapandets betydelse i bildundervisningen. Översikten innehåller nio artiklar och två doktorsavhandlingar där författarna på olika sätt gjort undersökningar om vilken betydelse filmskapande har i undervisningen. Forskningsresultatet visar att kreativitet, engagemang och motivation gynnas av filmskapande då elever tillåts att fritt få skapa multimodala filmer genom digital produktion, även elevers meningsskapande och ämneskunskap fördjupades. Forskningsresultatet framhäver även vikten av att lärare besitter digital kunskap för att kunna lära ut digital produktion till sina elever.

Studiens syfte är att undersöka hur tre bildlärare i grundskolan förhåller sig till och arbetar med gruppdynamikens möjligheter och dilemma i bildundervisningen. För att undersöka detta tillämpas tre halvstrukturerade forskningsintervjuer. Studien utgår från kvalitativ ansats. Resultatet visar att gruppdynamiken kantas både av möjligheter och dilemman. Gruppsammansättningen spelar stor roll för hur gruppdynamiken utvecklar sig från år 7 till år 9. God gruppdynamik leder till ökad gemenskap, trygghet, respekt, inspiration och bättre utnyttjande av lektionstid. God gruppdynamik främjar även elevens utveckling och lärande. Dålig gruppdynamik beror på flera yttre faktorer, bland annat tidsbrist, ekonomi, resultatfokus och olika inställning till utbildning och skola. Det empiriska materialet visar att läraren tillämpar i sin undervisning strategier såsom iakttagelseförmåga, anpassning och relationer för att främja gruppdynamiken. Resultatet visar att lärarens ledarskap påverkas av gruppdynamiken i lärarlaget samt att bildämnets kommunikativa och praktiska karaktär möjliggör för god gruppdynamik genom bland annat områden som värdegrund och bildanalys.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.

Skolverket (2018) presenterar i rapporten Attityder till skolan under kapitlet Trivsel och motivation hur enbart 48% av eleverna från årskurs 7–9 tycker skolan ”oftast eller alltid” är rolig. Likaså visar rapporten hur enbart 15% flickor respektive 27% pojkar mellan årskurserna 7–9 upplever att skolan ”alltid” är meningsfull. Detta ger en överblick om att en hög andel elever inte upplever att skolan är särskilt motiverande. Vilket får en att fundera, hur ser egentligen motivationsfrämjande arbetet ut i bildundervisningen? I detta examensarbete genomförs en undersökning som ämnar att synliggöra hur motivationsfrämjande arbete ser ut i bildundervisningen med utgångspunkt i frågeställningen: hur och i vilken utsträckning arbetar lärarna för att motivera elever att tro på sin egen kapacitet i bildundervisningsmiljön? Kvantitativa och kvalitativa frågor via enkät användes som metod. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån teorin om tron på sin egen kapacitet (Skaalvik & Skaalvik, 2017). Resultatet visar att de lärare som deltog i undersökningen arbetar i hög grad med motivation på olika sätt i undervisningen. Lärarnas svar har mönster och tecken som är i enlighet med teorin om tron på sin egen kapacitet (a. a.). Det finns bland annat tankar och berättande om att skapa trygghet, arbeta för tillit, berömma elever, samtala om motgångar, anpassningar vid uppgifter och situationer, skapa utmaningar som är realistiska och låta elever vara styrande och påverka deras egen arbetsprocess och deras egen undervisning. Eftersom projektet fick genomföras på avstånd till människor på grund av pågående pandemin så valdes enkät som metod. Det har varit en utmaning att försöka skapa en enkätmetod som undersöker en undervisningspraktik på avstånd, och slutsatsen är att ett komplement av mer kvalitativa metoder hade behövts för att nå en djupare förståelse av lärares motivationsfrämjande arbete.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas förväntningar och uppfattningar om ämnet bild. Detta uppnås genom att göra en kvantitativ undersökning av hur eleverna uppfattar bildämnet idag. Det som framkommit i denna studie är att eleverna uppfattar bildämne som roligt och viktigt. På frågan om “varför tror du att man har bild i skolan” anser de flesta att bild är viktigt för framtida yrkesval för dem som vill läsa estetiska programmet på gymnasiet och arbeta med bild och visuella medier i framtiden. Dessutom menar de flesta att bild är viktigt för att kunna tolka bilder och utveckla kreativiteten. Eleverna värderar alltså ämnet ur flera perspektiv.