Den här studien undersöker hur lärare ser på bildämnets framtid efter en tid av ökad digitalisering i skolan. Mot bakgrund av regeringens nationella digitaliseringsplan 2017 synliggör denna studie hur lärarna talar om hur bildämnet har påverkats och hur de ser på bildämnets framtid. Metoden är kvalitativa intervjuer och sju aktviva bildlärare har intervjuats till studien. Resultatet visar på en ovisshet inför framtiden och vart ämnet är på väg. Ämnet har vuxit i form av både teori, analogt och digitalt skapande.

Detta examensarbete skrevs under vårterminen 2024 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har haft som utgångspunkt att undersöka hur olika bildsalars materialförvaring ser ut. Den empiri som samlades in under denna studie bygger på fotografier på olika bildsalar runtom i Sverige men också resultat från en workshop som hölls för lärarstudenter på Konstfack där de fick designa egna bildsalar utifrån arbetsmaterialens plats och dess förvaring. Under workshopen fördes samtal utifrån bilder på olika typer av förvaringsmöbler. Samtalen handlade bland annat om vilka signaler dessa möbler sänder ut och hur de kommunicerar till oss. I samtalen pratades det mycket om öppenhet, tydlighet och struktur som något önskvärt i klassrummet men även hur detta skulle kunna gestaltas med hjälp av teckenbilder och text. Resultaten från workshopen har resulterat i olika typer av pedagogiska situationer som möjliggörs av förvaringsmöblernas utformning och plats i klassrummet. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2024 där jag valde att presentera det material som skapades under den workshop som hölls men också att bjuda in vårutställningens besökare att designa sin egen drömbildsal. Detta genom ett lågt arbetsbord med stora sittkuddarpå golvet runt omkring. På bordet erbjöds besökarna att använda det material som fanns på bordet och att de gärna fick sätta upp sin klassrumsdesign på väggen framför när de kände sig färdiga.

I studien undersöktes och jämfördes upplevelsen av och synen på bedömning i gymnasieskolans bildkurser mellan elev– och lärarperspektiv. Syftet med studien uppnåddes med frågeställningar som berörde hur elever och bildlärare beskriver sina upplevelser av och sin syn på bedömning i bildkurser. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elever som går, och har gått, estetiska programmet inriktning bild samt aktiva bildlärare inom estetiska programmet inriktning bild. Studien hade utgångpunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet av studien visade att upplevelsen av, och synen på, bedömning i bildkurser skiljer sig dels mellan elever och bildlärare, dels elever emellan och dels bildlärare emellan.

Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning. / <p>Bild</p>

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

Denna studie handlar om hur lärare kan arbeta för att främja ett kritiskt förhållningssättbland eleverna genom bildundervisning. Ett kritiskt förhållningssätt innebär inte endast enförmåga att kritiskt granska och bedöma information, utan handlar även om problemlösning,självinsikt och att våga formulera sina egna åsikter, och det handlar om förmågan att kunna se sakerur någon annans perspektiv.Med utgångspunkt i att hitta en ingång till bildundervisning som handlar omkommunikation, tolkning och analys, snarare än praktiska hantverkskunskaper, så utforskas detkritiska tänkandet. Vad det egentligen innebär, varför det är nödvändigt att lära ut, de storamöjligheterna att koppla det till bildämnet. Omständigheter som först verkar som hinder för attarbeta med kritiskt tänkande blir till ingångar att reflektera över vad som prioriteras iundervisningen. Studien består av uppsatsen och en gestaltning, som visades underlärarprogrammets examensutställning på Konstfack under januari 2019.Gestaltningen är ett utforskande av det begränsade perspektivet. Det är inte alltid lätt atttänka kritiskt kring en situation och försöka se den ur någon annans perspektiv. Genom att fysisktbegränsa betraktarens perspektiv med beskurna bilder och en objekt gömt i en låda ville jag tvingafram en medvetenhet om hur inskränkta ens perspektiv på omvärlden kan vara.Uppsatsen är baserad på en fokusgruppintervju med bildlärare och studenter. Syftet är attbidra till att hitta nya sätt att uppmärksamma och jobba med kritiskt tänkande i bilden, genom attbesvara följande tre frågeställningar:- Hur definierar fokusgruppen, bestående av två bildlärare och en bildlärarstudent, kritiskttänkande?- Vilka möjligheter respektive svårigheter ser fokusgruppen med att utveckla ett kritisktförhållningssätt bland elever - genom bildundervisningen samt undervisning som helhet?- Hur kan man utveckla arbetet med kritiskt tänkande i bildundervisningen?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar bildlärare har kring barns bildutveckling, vilka svårigheter, problem och möjligheter de relaterar till denna och vilken syn lärarna har på hur de kan stödja och motivera elever, med olika förutsättningar, i deras bildutveckling. Undersökningen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv då det tar sin utgångspunkt i att lärande sker tillsammans med andra människor i olika kontexter och genom kommunikation. Undersökningen utgår från tre frågeställningar och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra undervisande och behöriga bildlärare i mellanstadiet. Resultatet visar att lärarna ser på elevernas bildutveckling som en process där det är viktigt att eleven får se sin egen utveckling. Av resultatet framkom även att eleverna i bildutvecklingen möter flera varierande svårigheter som kan leda till att bildutvecklingen avstannar, så som motorik, bristande motivation och intresse, språksvårigheter, att de har för bråttom eller inte förstår syftet med uppgift eller ämne. De viktigaste faktorerna lärarna lyfter kring att överbrygga svårigheterna ligger i att finna elevernas motivation och intresse och stödja och ge uppgifter på rätt nivå. Därtill framkom att dialog i form av formativ bedömning och uppmuntran, bildsamtal och kamratrespons var viktig för att leda bildutvecklingen vidare.

Studiens syfte är att undersöka hur bildlärare uppfattar och använder grupparbete som arbetsmetod i bildämnet. En kvalitativ studie har genomförts i form av intervjuer med tre bildlärare från tre olika högstadieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att bildlärarna var positivt inställda till att använda grupparbete som arbetsmetod i sin bildundervisning. Att elevers bildspråk, samarbets- och kommunikationsförmåga utvecklas genom grupparbeten var några positiva aspekter som framkom i resultatet. Resultatet visar även att svårigheter som bildlärarna uppfattade med grupparbete var bedömning. En av bildlärarna ansåg att lämpliga moment vid grupparbeten var idé och konceptplanering medan de andra två ansåg att eleverna med fördel kunde arbeta från idé till slutprodukt tillsammans. Resultatet visar även att eleverna uppfattades arbeta självständigt i större utsträckning och var i mindre behov av handledning av läraren, när de arbetade i grupp än när de arbetar individuellt.

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever som studerar teknikprogrammet inriktning design och produktutveckling uppfattar bildämnets relevans i relation till sitt gymnasieprogram. I sex kvalitativa intervjuer får eleverna berätta om sina uppfattningar och erfarenheter kring bildämnets användbarhet i andra kurser där designprocessen används. Resultatet analyseras och tolkas sedan utifrån pragmatismens syn på lärande och forskning kring kreativitet, lärande och designprocessen. Studien visar att eleverna uppfattar två nyttiga aspekter av bildundervisningen i förhållande till deras programinriktning; teckningstekniker och kreativitet. Vissa elever anser att teckningstekniker som skissande var förlegade eftersom man med digitala medier smidigare och lättare kunde åstadkomma samma resultat. Om kreativitet anser eleverna att det var en förutsättningen för att kunna skapa någonting originellt, vilket i sin tur är syftet med design. Därför är det något eleverna antingen anser att de fått med sig eller önskar att de fått med sig från bildundervisning. Färglära uppfattar inte eleverna som användbart.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur bildlärare tolkar sitt uppdrag att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker i bildämnet och vad dessa digitala delar kan innebära för bildundervisningen samt kunskapsutvecklingen hos elever i åk 1–6. Detta görs genom fyra kvalitativa intervjuer. Hela studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt det designteoretiska perspektivet för att få en helhetssyn av lärarnas upplevelser av sin digitala bildundervisning. Resultatet av de fyra intervjuerna visar att lärarnas upplevelser skiljer sig samt att det finns vissa gemensamma synsätt. Dessa grundar sig i att lärarna upplever att de förutsättningar som lärare har till sitt förfogande inte är tillräckliga för att upptäcka och ta till vara på de möjligheter som digital bildundervisning kan innebära. Enligt lärarna i denna studie så brister det i rektorernas ansvar att se till att dessa förutsättningar finns. Vilket resulterar i att nästintill alla av de intervjuade lärarna inte heller upplever att de kan och förmår att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker.