I det här arbetet har en enkätundersökning genomförts för att undersöka de förutsättningar lärare haft vid införandet av programmering i läroplanen samt hur lärare upplevt förberedelserna inför förändringen. Enkäten besvarades av verksamma mellanstadielärare i en medelstor stad i södra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter med utgångspunkt från tidigare forskning. Studiens resultat visar att den största andelen lärare som utbildat sig inom programmering har gjort det på eget initiativ. Det framgår att vissa lärare har fått möjligheten att utbilda sig genom sina arbetsplatser, medan andra fått göra det på sin egen fritid. Studien synliggör även lärares uppfattningar om det stöd de fått under införandet av programmering, vilket talar för att majoriteten av lärarna inte varit nöjda. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om programmering hindrar dem från att bedriva en undervisning för alla elevers olika kunskapsnivåer.Studien bidrar således till att uppmärksamma lärares egna uppfattningar om deras kunskaper och undervisning om programmering. Rektorer och lärare kan därför, genom denna studie, bedöma om det behöver läggas mer fokus eller resurser på kompetensutveckling av lärare.

During the Corona Pandemic 2020/2021, upper secondary education in Sweden is periodically conducted at a distance. This narrative study aims to create knowledge about how this affects the teaching of the aesthetic program’s theater education from a student perspective; through the students' stories from distance education, we can get information about how the students experience effects on drive, interaction and learning in Theater. A socio-cultural and relational perspective permeates the essay and the ten informants' stories are linked to governing documents, previous research in theater didactics, didactic design and digitization, digital tools in drama and theater teaching and reports from authorities on the impact of distance education on teaching and learning. The result is presented in two parts, a chronological and a thematic story. The analysis shows that students generally have difficulties related to motivation and creativity during periods of digital education. Students in need of special support are particularly affected when they don’t receive the help they need to establish routines and get started with their tasks. The interaction between students and between students and teachers has weakened significantly as the students work alone at home and this affects both their well-being and mental state. Group development stagnates or regresses when the students don’t have joint theater projects and do not meet in real life. However, there are individual differences; students with social anxiety have been helped by the distance education and many students believe that they have, after all, learned what they should, because they have implemented the planned elements in some form. A discussion about online theater teaching, development of didactic digital tools, loss of knowledge and the students' social situation during distance education ends the essay.

Sammanfattning Syftet med studien är att få kunskap om hur elever uppfattar undervisningen om programmering i ämnet teknik. Metoden som har valts vid denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elever och lärare från årskurs två och tre. Totalt har 35 elever och tre lärare från två olika skolor har intervjuats. Elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper med 2-3 elever i varje grupp. Lärarintervjuerna genomfördes enskilt. Studien vill se vad eleverna tror att pro- grammering handlar om och vad de tror att de kan komma att behöva det till idag och i sin framtid. Vi vill även ta reda på vilket syfte lärarna har med sin undervisning i programmering. Resultatet visar att eleverna har tydliga upp- fattningar om vad programmering handlar om. Eleverna fokuserar mycket på att programmering handlar om robotar. De kan även se att det är något som de kommer behöva när de blir äldre både i vardagslivet men även i deras kommande yrkesliv. Detta svarar väl mot lärarnas syfte med undervisningen som främst handlar om en förberedelse och förståelse för vad programmering innebär. / Abstract The purpose of this study is to get more knowledge about how students per- ceive the teaching about programming in the subject of technology. The method chosen in this study was semi-structured interviews with students and teachers from second and third grade. A total of 35 students and three teachers from two different schools were interviewed. The students were interviewed in focus groups with two to three participants. The teachers were interviewed individually. The study addresses what pupils believe that programming is about and what they believe they might need it for. We also wanted to know what the teachers’ thoughts about their purpose with the education on the topic. The result shows that students have clear perceptions of what programming is about. The students focus on programming as something that is about robots. They can also see that it is something they will need in their everyday life as well as in their future career. This corresponds well to the purpose that the teachers had about their teaching that mainly was about preparation and understanding what programming is about.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärare kan använda Minecraft i sin undervisning av teknikämnet för elever i årskurs fyra till sex. Utifrån detta syfte formulerades två forskningsfrågor, vilka är: vad inom Minecraft bidrar till elevernas förståelse för tekniska lösningar och vad ser lärare för möjligheter för elevernas lärande genom att jobba med Minecraft. Studien utgick ifrån ett elev-och lärarperspektiv. I studien har åtta elever från år fem deltagit samt tre lärare. En lektionsserie på tre lektioner genomfördes med eleverna där fokus var på att skapa tekniska lösningar inom Minecraft. Studien är av kvalitativ karaktär och intervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod och loggbok som sekundär datainsamlingsmetod. Elevintervjuerna bestod av en blandning mellan semistrukturerade intervjuer och metoden stimulated recall. Intervjuerna med lärarna var enbart semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studiens forskningsfrågor presenteras i olika teman som framtagits med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på att Minecraft har en förmåga att visa helheten av tekniska lösningar, där det osynliga blir synligt. Vidare visade resultat på att Minecraft erbjuder möjligheter till att skapa tekniska lösningar från grunden. Utifrån lärarnas as perspektiv framkommer det att Minecraft skapar motivation hos eleverna, främjar de entreprenöriella förmågorna och tränar det sociala samspelet. Resultatet visade att Minecraft kan användas som ett komplement och uttrycksform, där den virtuella miljön framstår som en styrka.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

Till följd av den enorma digitalisering av både samhälle och skolväsendet som skett sedan 90-talet är det allt större konkurrens om individens uppmärksamhet och impulskontroll. En till synes ökande trend i bristande koncentrationsförmåga uppmärksammas nu inom utbildnings-väsende och forskning. Arbetets syfte är att finna, utveckla, sammanställa och testa enkla studietekniska metoder som elever i studieförberedande program kan använda för att öka andelen produktiv tid vid självstudier, till den grad eleven själv önskar att uppnå. I första hand bör de studietekniska metoderna vara relativt lätta för eleverna att komma ihåg.  I studiens första led undersöktes lärarnas uppfattning av vilka studietekniska metoder och lösningar som potentiellt har positiv inverkan på elevernas framgång och studieförmåga.  De identifierade studieteknikerna; Pomodoro och Do Not Disturb-läge, lärdes därefter ut på gymnasiets teknik-, naturvetenskapliga- och International Baccalaureate-program, och elevernas uppfattning av dessa mättes kvantitativt och jämfördes med univariatanalys. Som resultat uppdagades och analyserades relativ elevnöjdhet med studieteknikerna. / As a result of the considerable digitization of society and school systems that has been occurring since the 90s, the competition for people’s attention and impulse control has become fierce. An apparently increasing trend in lackluster abilities to concentrate is now under observation in education and research. The purpose of this work is to find and test recognized study techniques for high-school students in university-preparatory programs. Techniques they are able to use during their times of self-study, to keep from getting distracted by their digital devices. The first section of this study investigates which study techniques teachers consider to have a potentially positive effect on student success.   The identified study-techniques Pomodoro and Do Not Disturb-mode were subsequently taught in a high-school’s technology, natural science- and International Baccalaureate programs, and students’ appreciation of these underwent quantitative measurements using univariate analysis. Some student satisfaction with either study technique was found and analyzed.

Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.