Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvärldar skiljer sig från den svenska normen. Vad är det som gör att vissa elever har svårare än andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlärare och vilka kunskaper bör vi ha för att bäst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildspråket och gör jämförelser med det talade och skrivna språket. Den behandlar vikten av att arbeta bildspråkligt med barn i olika stadier för att få ett utvecklat bildspråk. Vidare belyser jag också vikten av att lärare får en bred kulturell kännedom för att undervisa på bästa sätt. Uppsatsen bygger på intervjuer med olika typer av lärare och elever samt elevers bildmaterial i en svensk grundskola med hög invandrartäthet.

Den här undersökningen har genomförts i syfte att skapa kunskap om hur elevers bildvärldar och bildkommunikation kan se ut och att undersöka vilka subjektspositioner som konstrueras och görs tillgängliga genom deras bildkommunikation. Visuell kulturteori har fungerat som undersökningens ramverk och diskursanalys som dess analysverktyg. Bilder har samlats in och analyserats från elever i årkurs nio på en högstadieskola i sydvästra Sverige. Tematisk innehållsanalys har använts för att besvara undersökningens första fråga, gällande vad som kommuniceras i elevers vardagliga bildkommunikation, vilka motiv och vilket innehåll. För att besvara den andra frågan, gällande vilka subjektspositioner som konstrueras genom de diskurser som framträder i elevernas vardagliga bildkommunikation så har en diskursanalys genomförts. Resultatet har visat hur innehållet och motiven i elevernas bilder gått att dela in i fyra teman som handlar om selfies, fritid, relationer och informationsbilder och anvisningar. I resultatet har också fem diskurser synliggjorts, vilka erbjuder eleverna möjliga subjektspositioner som främst kretsar kring olika sätt att vara elev och ungdom, olika sätt att göra motstånd och olika sätt att positionera sig som feminin eller maskulin. Slutsatser som gått att dra av resultatet har bland annat varit att elever besitter och använder visuella kompetenser när de agerar som medskapare av visuell kultur och att eleverna använder bilder, både som ett sätt att försöka låsa fast hur ett visst fenomen eller en viss del av omvärlden ska förstås och som ett sätt att förhandla och omförhandla andra fenomen eller delar, vilket innebär konkreta konsekvenser för elevers levnadsutrymme.