This essays main focus will be on emergency shelters in disasters, and their understanding in gender awareness, by focusing on the way gender is constructed and seen. This dissertation will examine documents from Australian Red Cross and IASC (Inter Agency Standing Committee) in order to explore how they work with gender and shelter related issues. The objective is to examine and with help from these documents see how gender is constructed. The method and theory is based on Carol Bacchis; What’s the problem represented to be approach? (WPR-approach). This means that the essay have a discourse analysis basis, which the essay is built on. This was chosen because Bacchis approach interrogates the documents and therefore it is easier to get different views of how gender is constructed. Which way it is constructed and what is not constructed as a problem. The main research question is: How is the construction of gender perspective in the documents that are intended to steer the planning of the emergency shelters?   The questions will be; What or which problems seem to represent these documents, regarding gender understanding in emergency shelters? Are there any assumptions behind these formulated problems? If so, what are they? During the review of the documents, is there anything left that is seen as a non-problem, not problematized? Are there any gap or invisibility or can the problem be seen as something else? This essay will show how gender is constructed based on power imbalance. The way gender is constructed is complex and difficult. One thing is clear and that is that the way gender is constructed and how gender is represented, matters in emergency shelters. Gender is still also a topic for crisis management to integrate.

Denna studie syftar till att studera hur jämställdhet fylls med innehåll i regeringens nationella strategi för regional hållbar tillväxt och attraktionskraft perioden 2015–2020 och handlingsplaner från tre valda regioner som alla ingår i projektet ”regional jämställd tillväxt”, samt vilka effekter det får för möjligheten att politisera kön. Detta görs utifrån Carol Bacchis metodologi för policyanalys som heter ”What’s is the problem represented to be?” Även den tidigare Alliansregeringen har drivit liknande projekt, men studien avgränsas till den nuvarande regeringens strategi. Utifrån Bacchis sex steg för policyanalys, som bygger på filosofen Michel Foucaults teori om styrning och makt som kallas för ”governmentality”, konstrueras tre forskningsfrågor som alla har en angränsande följdfråga: Hur representeras problemet av regeringen och regionerna och på vilka premisser dessa representationer bygger på? Hur legitimeras problemrepresentationerna och vad som lämnas oproblematiserat? Vilka effekter kan problemrepresentationerna innebära för jämställdhetsdiskursen, individernas liv och hur de ser på sig själv och andra, samt hur problemrepresentationen produceras, sprids, försvaras och hur den kan ersättas? För att kunna reflektera kring detta sista steg tillförs ytterligare teori i form av Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus ”diskursteori”. Studien visar på att problemet är brist på kunskap bland de regionala aktörerna och kvinnors bristande kapacitet att verka på marknaden. Jämställdhet problematiseras inte utifrån ett rättviseperspektiv, utan ses som ett medel för ökad regional tillväxt. En problemrepresentation som legitimeras av en problematisk demografisk utveckling och globaliseringen. För att ta till vara på all tillväxtpotential framställs människor som kreativa, vars entreprenörskap ska främjas. En problemrepresentation som sprids genom stora internationella institutioner och framställs som moraliskt rätt. Problemrepresentationen kan ersättas genom att konstruera ett politiskt klimat där motståndares åsikter ses som legitima och därmed möjliggöra politisering av kön och även fler sätt för människor att identifiera sig på. / The purpose of this thesis is to study how gender equality is filled with meaning in the governments national strategy for a regional sustainable economic growth and attractiveness during 2015-2020 and in the strategies from three selected regions, that are all included in the project “regional economic growth with a gender equality perspective”, as well as it has on the ability to politicize gender. This is done with help of Carol Bacchis methodology for analyzing policy called ”What’s the problem represented to be?”. The former government Alliance for Sweden have been working with a similar project, but this thesis is delimited to the strategy of the current government. With starting point in Bacchis six steps for analyzing policy, based on the philosopher Michel Foucaults theory about governing and power called “governmentality”, there are three research questions constructed, and each one is associated with a follow up question: What is the problem represented to be by the government and by the regions and on what premises are they build upon? How has this problem representation been legitimized and what is not problematized? What effects can this problem representation generate for the gender equality discourse, the way the subjects think about themselves and others, their lives and how are this problem representation being produced, disseminated and defended and how can it be replaced? Too be able to reflect on this last step, Chantal Mouffes and Ernesto Laclaus “discourse theory” is applied. This thesis shows that the problem is represented as a lack of knowledge about gender equality among the regional actors, and women’s capacity to act on the market. Gender equality is not being problematized as a matter of justice, rather as a mean for an increased regional growth. The problem representation is legitimized by referring to a problematic demographic development and globalization. To take advantage of the potentials for economic growth, humans are being portrayed as creative, and their entrepreneurship needs to be promoted. This representation of the problem is spread through major international institutions and is being portrayed as morally correct. This problem representation can be replaced by create a political climate where other opponents opinions are seen as legitimate, which makes it possible to politicize gender and also for humans to identify in more ways.

Despite the fact that the introduction of reserved parental leave has resulted in a success for gender equality in general, there are parties in the Swedish Parliament that oppose this reform, the Christian Democrats being one of them. The purpose of the study was therefore to study the effects of the Christian Democrats' problem presentation regarding reserved parental leave. The essay's three research questions came from Carol Bacchi's WPR-approach, which aimed to find the party's problem presentation regarding reserved parental leave, what presuppositions these where based on, and what discursive and subjectification effects this gives. The study shows that the problem where parents' freedom of choice and high sickness rates. Based on feminist poststructuralism, we could see that the presuppositions turned out to be about a constructed categorization where sexual characteristics are set against each other. Finally, the study shows that this had several discursive- and subjectification effects where alternative problem presentations were excluded, and that individuals are limited based on the framework that the discourse sets up, which subjectifies people based on gender.

The purpose of this study is to examine how the problem with individuals in a criminal lifestyle is represented in municipal policy documents regarding the work with this group. The work with delinquents on a municipal level takes place in so-called ’defector services’. To examine what problems and assumptions lie behind these policies, we apply Carol Bacchis social constructionist WPR approach and her set of questions that target such aspects in the policies. Our analysis shows that the problem is represented to lie with the individuals, parental deficiencies, children’s schooling and preventive work. These problems are based on assumptions about dichotomies between unlawful/law-abiding citizens, passive/activesubjects, and the bad/good society. We link this to research regarding risk factors showing that juveniles lack judging capacity, leading to risktaking and criminal behaviour. This type of research appears to strongly impact the policies under study, which tend to prioritise juvenile delinquents, while deprioritizing adult delinquents. Bacchi suggests that all problem representations have material effects. We suggest that prioritising adult delinquents would have positive effects on both an individual and structural level and that moving the defector service for adult delinquents to the local level would allow for easier access.

Title: “Medial presentation of comorbidity - A discourse analytical study of the depiction of psychiatric comorbidity in nationwide newspapers. Tutor: Olov Aronson Examiner: Magnus Jegermalm   Aim: The aim of the study is to investigate how psychiatric comorbidity (comorbidity of addiction and mental illness) is portrayed in the Swedish media, and what effects the medial presentation may issue in. Method: Based on a qualitative social constructionist research design, Carol Bacchi's (2009) analysis method what´s the problem represented to be has been applied to analyze 15 newspaper articles from Swedish magazines: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. Results: The result presents two problem representations identified in the analyzed material: too complex for healthcare and criminal but marginalized.  Discussion: In the study's discussion, emphasis is placed on the multifaceted connection that exists between the identified problem representations. The problem representations are derived from discourses about what is considered to be normal in society and what is deviant and needs to be adjusted to become normal. The effects of the problem representations are also discussed relative to earlier scientific studies. / Titel: ”Medial framställning av samsjuklighet – En diskursanalytisk studie om hur psykiatrisk samsjukighet framställs i rickstäckande tidningartiklar.  Handledare: Olov Aronson Examinator: Magnus Jegermalm   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur psykiatrisk samsjuklighet (samsjuklighet i from av missbruk och psykisk ohälsa) porträtteras i svensk media, samt vilka effekter den mediala framställningen kan antas få.  Metod: Utifrån en kvalitativ socialkonstruktionistisk forskningsdesign har Carol Bacchis (2009) analysmetod What´s the problem represented to be använts för att analysera 15 tidningsartiklar från tidskrifterna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultat: I resultatet presenteras två problemrepresentationer som identifieras i det analyserade materialet: ”för komplext för vården” och ”kriminella men marginaliserade”. Diskussion: I studiens diskussion betonas det flerdelade samband som finns emellan de identifierade problemrepresentationerna. Problemrepresentationerna härleds till diskurser kring vad som anses vara det normala i samhället samt vad som är avvikande och behöver vårdas för att bli normalt. Även vilka effekter problemrepresentationerna bär med sig undersöks i förhållande till tidigare forskning.

Den polariserade debatten om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige har karaktäriserats av å ena sidan en feministisk förklaringsmodell, å andra sidan en kulturspecifik förståelse av problemet. Debatten har sipprat ner till det sociala arbetet och orsakat osäkerhet hos socialarbetare i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen, som utgör den primära kunskapskällan för socialtjänstensarbete, bidrar inte med tillräckligt stöd för professionella i denna fråga. Syftet med studien är att undersöka hur problemrepresentationer av hedersrelaterat våld och förtryck produceras genom diskurser i ett urval av Socialstyrelsens kunskapsstöd. Med hjälp av en postkolonial feministisk ansats och diskursanalytisk metod med utgångspunkt i Bacchis angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” identifierades och analyserades tre olika diskurser. Vi fann att hedersrelaterat våld och förtryck och patriarkalt förtryck framställdes som ett ”osvenskt” problem, liksom motsägelser mellan problemframställningar och föreslagna insatser. Begreppet ”hederskontext” är centralt i Socialstyrelsens inramning av problemet, men begreppet definieras aldrig utan används snarare för att dölja Andrefiering av våldsutsatta. / The debate on honor-related violence and abuse in Sweden has been characterized by two polarized understandings of the issue, one being feminist and the other a culture-based understanding. This has affected social workers who work with these issues to a point of uncertainty. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish authority responsible for producing guidelines for social workers, has not contributed with enough support in this matter. The aim of this study is to analyze how problem representations of honor-related violence and abuse are produced through discourses in a selection of guidelines published by NBHW. The study takes a postcolonial feminist approach and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” approach for analyzing policy. The discourses found seem to be contradicting one another and after reviewing the material, we found that NBHW uses the concept of "honor context" to frame the problem. However, this concept is never properly defined or explained, but is rather used to disguise an Othering of victims of honor-related violence and abuse.

This work is a discourse analysis on a case study of Swedish school politic. Whith Carol Bacchi’s ‘What’s the problem represented to be?’-method this thesis conducts an analysis of the two propositions ’Ett mer likvärdigt skolval’ and ’Ökad likvärdighet för skolhuvudmän’. The method’s strength is that it seeks what’s presupposed in policy and problematizes it. The research questions are from ‘What’s the problem represented to be?’ and are as follows: 1) What problem representations can be found in P58 and P161? Is anyone more prominent? 2) What presuppositions underpin this representation of the ‘problem’? 3) What’s left unproblematic? Can the ‘problem’ be thought about differently? The analysis showed that the problem is the high concentration of students with the same weak socioeconomic background at schools and school segregation which is contingent of the residential segregation. The presupposition to this problem representation is the idea of school as a democratic meeting point for students with different backgrounds. The school segregation causes the school to fail being a meeting point of that sort. The school choice enables school segregation and the so called ‘white flight’-phenomenon. The voluntary segregation was not accustomed for in the propositions but that provides ground for further research.

The study examines a selection of guiding documents published by The Swedish National Board of Health and Welfare and how they portray shared parental responsibilities when domestic violence take place. The aim is also to analyse the possible consequences of discourses about parenthood responsibilities when violence is involved. The thesis is based on discourse analysis, a feminist perspective and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” as a policy-analysis method. Two discourses were found. The discourse of gender-neutral parenthood tends to downplay violence by portraying it as a conflict between two parties. The discourse of shifting responsibility instead places the responsibility for the protection and welfare of children onto the abused parent only. In conclusion, the policy document under study frames shared parenting responsibilities in domestic violence situations within a social psychological understanding of violence, hence leaving a structural perspective out of the equation. / Denna studie granskar Socialstyrelsens kunskapsstöd som är vägledande i arbetet med våld i nära relationer med syftet att undersöka hur kunskapsstödet framställer föräldraskapets gemensamma föräldraansvar när det sker våld i nära relationer. Syfte är även att analysera vilka möjliga konsekvenser framställningar av ett gemensamt föräldraansvar kan få när våld förekommer. Med en utgångspunkt i diskursanalys, feministisk ansats samt Bacchis angreppssätt ”What’s the problemrepresented to be?” som metod identifierades och analyserades två olika diskurser. I diskursen om ett könsneutralt föräldraskap tenderar våldet att tonas ner till en konflikt mellan två parter. Diskursen om ansvarsförskjutning visade att det gemensamma föräldraskapets ansvarsskyldighet för barns skydd och omsorg förflyttas till enbart den föräldern som blir utsatt för våld. Studien visade att när det sker våld i nära relationer framställs det gemensamma föräldraskapet i policydokumentet utifrån en könsneutral socialpsykologisk förståelse som utelämnade ett strukturellt perspektiv på våld.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur ungdomar framställs i offentliga dokument. Genom att analysera en statlig utredning som handlar om ungdomar och deras möjlighet till inflytande över samhällsutvecklingen, kan olika maktstrukturer upptäckas och förstås. Detta har gjorts genom att använda Carol Bacchis ansats för kritisk policyanalys, på så sätt är det möjligt att analysera hur ungdomar framställs i dokumentet. Uppsatsens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är i enlighet med den ansatsen nära sammankopplade och i vissa fall inte ens möjliga att skilja åt. Analys och resultat visar på hur unga som grupp inte definieras tydligt, samtidigt som gruppen ändå konstrueras som ointresserade att delta i det politiska. De konsekvenser som problematiseringen leder till är att de hinder som målas upp runt ungdomars möjligheter till inflytande främst skulle vara ekonomiska. Vilket möjliggör ett fortsatt exkluderade av ungdomar som grupp.

Förevarande studie tar avstamp i den så kallade hedersdebatt som år 2002 blossade upp till följd av mordet på Fadime, en ung kvinna som i hederns namn mördades av sin pappa. Debatten behandlade främst orsaken till heder, och två huvudsakliga argumentationslinjer kom att utstakas: den kulturorienterade förklaringsmodellen och den feministiska förklaringsmodellen. Den förstnämnda, vilken innebar att kultur lades till grund för handlingar i hederns namn, var tongivande i den allmänna debatten. Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck för patriarkala strukturer överlag, framhålls dock som mest legitim av forskare på ämnet. Förevarande studie ämnar undersöka vilka diskurser som kommer till uttryck kring fenomenet heder i media idag samt om diskursernas förhållningssätt till varandra förändrats sedan år 2002 och vad det i så fall skulle kunna bero på. Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau & Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Vidare använder vi Bacchis redskap för att navigera oss i vad som visar sig vara en splittrad diskurs: kulturlinjen ter sig ha fortsatt tongivande roll i debatten men med klara inslag av patriarkala förklaringar. Frågan om orsaken till heder visar sig också vara tätt förknippad med definitionen av svenskhet och bilden av Sverige som ett jämställt land. Dessa resultat gav upphov till en diskussion kring värdet av en fortsatt uppdelning mellan feministiska och kulturella förklaringsmodeller, då de till synes används parallellt. Emellertid kan studien också påvisa en förhållandevis etablerad uppfattning om ett samband mellan feministiska förklaringsmodeller och vänsterorienterad partipolitik. Detta framhålls som en möjlig förklaring dels till att kulturorienterade texter inte explicit använder sig av feministiska förklaringsmodeller, men väl implicit, samt till att den feministiska linjens framkomst i förevarande studie är förhållandevis låg. Vidare hade studien inledningsvis fokus på vad som framhålls som orsaker till heder, för att sedan se till vad som presenteras som lösningar på fenomenet. Med hjälp av våra diskursanalytiska verktyg kunde vi identifiera vad som antas vara orsaken till heder genom att studera de åtgärder som lanseras. Detta uteblivande av tydliga ställningstaganden för vad orsaken till heder är finner vi bero på att 2002 års hårda debattklimat medfört ett ambivalent förhållningssätt i och med en medvetenhet om ämnets omtvistade karaktär. Att tala om lösningar är således lättare än att sätta fingret på problematiken.